Historiska data visar hur klimatet påverkar svenska skördar

Faranak Tootoonchi, forskare på SLU, har analyserat sambandet mellan klimatfaktorer och skördar av höstvete, vårvete, vårkorn och havre. Studien visar att högre temperaturer i sig inte räcker för att öka avkastningen.

– Det är kombinationen av temperatur och nederbörd som avgör utfallet. Om nederbörden inte ökar i takt med temperaturen under odlingssäsongen leder värmen i stället till stress och lägre avkastning, förklarar hon.

Data från fem decennier förklarar skördevariationer

Faranak Tootoonchi har sammanställt skördedata från 21 svenska län över perioden 1965 till 2020.

Hon har använt dagliga meteorologiska observationer vad gäller nederbörd och temperatur, och räknat ut antal torra dagar, frostdagar, medeltemperaturer med mera, utifrån dessa.

– Sverige har unika, öppna data över skördar och klimatfaktorer som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Det gör det möjligt att genomföra den här typen av analyser och förstå förändringar över tid, säger Faranak Tootoonchi.

För att kunna koppla vädret till grödornas utveckling har Faranak och hennes forskarkollegor också modellerat data för när grödorna såddes, blommade och mognade varje år. På så sätt kunde klimatpåverkan analyseras under olika delar av växtsäsongen.

Resultaten visar dock att klimatet under hela växtsäsongen förklarar skördevariationer bättre än vad vädret under enskilda faser gör.

– Temperatur och nederbörd under hela säsongen var de mest avgörande faktorerna. För höstvete och vårkorn var medeltemperatur och total nederbörd viktigast, medan vårvete och havre i högre grad påverkades av torrperioder, säger Faranak Tootoonchi.

Studien visar att längre torrperioder har stor negativ påverkan på skördarna. Däremot hade korta extrema händelser som kraftiga regn eller värmeböljor relativt liten betydelse i det historiska materialet, sannolikt eftersom de inträffade mer sällan under studieperioden. I ett varmare klimat väntas dessa extrema händelser bli vanligare, vilket innebär att deras påverkan på skördarna kan bli betydligt större i framtiden.

Ett viktigt rön från studien är också att markens vattenstatus innan växtsäsongen kan påverka skörden senare under året.

Hur ska jordbruket klara högre temperaturer?

Faranak och hennes medförfattare drar slutsatsen att framtidens klimatförändringar sannolikt kommer att innebära stora utmaningar för svensk spannmålsodling. Detta om inte nederbörden ökar i takt med temperaturen.

Det har sedan tidigare funnits en bild av att ett varmare klimat kan gynna jordbruk i norra Europa genom längre växtsäsonger och nya odlingsmöjligheter. Den här studien nyanserar den bilden.

Faranak Tootoonchi, som är ingenjör med fokus på vattenresurser, jordbruksproduktion och modelleringsstudier, betonar att samspelet mellan klimatfaktorer blir allt viktigare i framtida analyser.

Hon pekar på flera möjliga anpassningar för att möta ett förändrat klimat: mer värmetåliga sorter av grödor, ändrade tidpunkter för sådd, fler höstsådda grödor och ökad variation i odlingen.

Den aktuella studien är publicerad i den vetenskapliga artikeln Warmer growing seasons improve cereal yields in Northern Europe only with increasing precipitation i tidskriften Biogeosciences.