Lärdomar från landsbygden: hur lokal kunskap stärker arbetet mot skogsbränder

Att bekämpa skogsbränder kräver mer än teknisk utrustning. Det kräver livskraftiga landsbygdssamhällen. Det är en av slutsatserna i ett flerårigt forskningsprojekt som undersökt erfarenheter av skogsbränder i Spanien, Chile och Sverige.

– Skogsbränder är inte bara miljömässiga problem. De är också djupt sociala, känslomässiga och politiska processer som formas av ojämlikhet och maktförhållanden, säger SLU-forskaren och projektledaren Marien González-Hidalgo.

I över 15 år har Marien studerat hur skogsbränder ojämlikt påverkar människors välbefinnande i olika lokalsamhällen, från landsbygden i Sverige till landsbygds- och förortsområden i Spanien och ursprungs- och småbrukarsamhällen i Chile. Med utgångspunkt i hundratals intervjuer och fokusgrupper, samt samarbeten med forskare, samhällsaktörer och aktivister i dessa områden, menar hon att både förebyggande arbete och återhämtningsinsatser efter skogsbränder behöver ta hänsyn till bredare socioekonomiska perspektiv.

– Skogsbränder håller på att bli en av vår tids mest avgörande socioekologiska utmaningar. De förändrar landskap, försörjningsmöjligheter och människors psykiska välbefinnande. De är inte bara naturfenomen utan också socialt skapade, och de påverkar människor på olika sätt.

Forskningen visar hur människor i Spanien och Chile, direkt eller indirekt, har trängts undan från vissa landsbygdsområden till följd av årtionden av expansion av trädplantager. Samtidigt har många landsbygdsområden successivt avfolkats i takt med att städerna vuxit. De få människor som bor kvar besitter ofta lokal kunskap som kan bidra till att förebygga skogsbränder, hantera dem när de uppstår och stödja återhämtningen efteråt.

– Utöver själva brandbekämpningen finns andra former av värdefull kunskap, till exempel om hur vatten rör sig genom landskapet, vilka arter som är mer eller mindre brandbenägna, var man kan söka skydd i skogen eller vilka grannar som kan ge eller behöver särskilt känslomässigt stöd, säger Marien.

Sårbarheten för skogsbränder är politisk

Forskningen pekar också på bredare sociala och politiska faktorer bakom sårbarheten för skogsbränder. Marien menar att starka samhällsfunktioner på landsbygden såsom skolor, vårdcentraler och lokala butiker, såväl som sociala stödsystem, kan göra lokalsamhällen mer motståndskraftiga mot framtida katastrofer.

– Det är en ansamling av många små faktorer som tillsammans leder till stora kostnader. Att åtgärda dem kräver strukturella förändringar i hur samhället är organiserat eftersom sociala, ekonomiska och politiska processer både skapar och förstärker sårbarheten. Att förändra dominerande socioekologiska (socio-ekonomiska och miljömässiga) agendor är en utmaning, men vår forskning visar att det är viktigt för att bygga motståndskraft mot katastrofer.

I dag formas dessa dominerande socioekologiska agendor ofta av så kallade gröna utvecklingsprojekt, framhåller Marien. Projekten genererar ekonomiskt värde men kan samtidigt undergräva livskvaliteten i lokalsamhällen.

– Det här skapar stora utmaningar för arbetet med att bygga motståndskraft i områden där katastrofer kommer att fortsätta inträffa, vilket de kommer att göra till följd av klimatförändringarna och de pågående socioekologiska omställningarna.

Enligt Marien är det viktigt att förstå dessa omställningar, eftersom många av dagens politiska strategier för landsbygdsutveckling och skogsbruk bidrar till miljömässig försämring, känslomässig stress och sociala konflikter. Många av de skogsbränder som studerats inträffade exempelvis i landskap som redan hade förändrats av intensivt skogsbruk.

– När vi analyserade människors psykiska välbefinnande såg vi att den känslomässiga påfrestningen inte bara var kopplad till själva katastrofen. Den hängde även samman med de industriella skogslandskap som fanns redan före skogsbränderna.

Enligt Marien fokuserar analyser och diskussioner om återhämtning och psykiskt välbefinnande ofta alltför snävt på tiden direkt efter en skogsbrand. Hon menar att det behövs ett längre tidsperspektiv för att bättre förstå hur människors välbefinnande hänger samman med både förebyggande arbete och sårbarhet mot skogsbränder.

– Vi behöver titta närmare på hur politik och styrningsstrukturer formar förutsättningarna för katastrofer att uppstå, och vilka strukturella faktorer som ligger bakom.

Genom att identifiera lokalt förankrade strategier som drivs av samhällena själva kan forskningen bidra till att stärka arbetet hos ideella organisationer, skogsorganisationer, lantbrukare och andra aktörer i civilsamhället som arbetar för mer hållbara landsbygds- och skogspolicys.

– Vi kan antingen lära oss av tidigare kriser eller vänta på nästa. Ibland är det omöjligt att vara helt förberedd – vi kan inte kontrollera allt. Men vi kan bli bättre på att diskutera och hantera de sociala förhållanden som formar katastrofer.

Kontakt

Marien Gonzalez Hidalgo
marien.gonzalez.hidalgo@slu.se
+46 76 565 61 03