Ny art funnen i svensk skog: ”Finns mycket kvar att upptäcka”
Experter i ett SLU-projekt har upptäckt en tidigare okänd svampart som parasiterar på lavar. Hittills har den bara påträffats vid en damm i Hälsingland. Fyndet är resultatet av en stor naturinventering som lett till att flera arter upptäckts för första gången i de svenska skogarna.
Det är höst och skymningen faller i den gamla granskogen i Hälsingland. I pannlampornas sken söker Raul Vicente igenom kvällens sista provyta när han plötsligt hajar till. Det är något han aldrig sett förut. På en grankvist växer ett täcke med blekbruna pluppar. Det är en helt ny svampart.
– Det är fantastiskt roligt att få hitta en okänd art, säger Raul Vicente, som är artspecialist och som gjorde fyndet under en inventering för SLU-projektet Key Performance Indicators.
Arten är en så kallad lavparasit, en typ av svamp som växer ovanpå en lav. Den har daggmaskformade spröt och har därför fått namnet Epithamnolia lumbricispora (från lumbris, det latinska ordet för daggmask). Den påminner om sina släktingar men har längre sporer.
– Den växer på tunn örnlav, en värdart som ingen annan art i släktet har påträffats på. Ju mer vi undersökte materialet, desto säkrare blev vi på att det faktiskt rörde sig om en ny art för vetenskapen, säger Raul Vicente.
Tillsammans med ytterligare 23 för Sverige nya lavparasiter har upptäckten av Epithamnolia lumbricispora publicerats i tidskriften Graphis Scripta.
Finkammar skogar för att bättre förstå skogsbrukets effekter
Fyndet gjordes i samband med ett stort SLU-projekt där experter noggrant inventerat bland annat skalbaggar, svampar och lavar i 240 skogsområden i Sverige och Finland. De är arter som är känsliga för förändringar i sina livsmiljöer och syftet med projektet är att bättre förstå hur naturvårdsinsatser och skogsskötselmetoder påverkar livet i skogen. Första steget i det arbetet är att uppdatera listan över kända arter och var de finns.
– Vi ser att det finns mer att upptäcka. I skogarna som är minst påverkade av skogsbruk gömmer sig några av våra mest specialiserade och minst kända arter, säger Vicente.
När det gäller just lavar och lavparasiter så tror Raul Vicente att det finns goda möjligheter att hitta fler dolda hemligheter.
– Jag tror att det i vårt material kan finnas flera arter som tidigare varit okända. Att fastställa vad som är en ny art är tidskrävande, men något som jag hoppas vi får chansen att göra i framtiden, säger han.
Om artprojektet Key Performance Indicators (KPI)
● Projektet startade år 2020 och leds av SLU i samarbete med Naturresursinstitutet i Finland (LUKE), Uppsala universitet och Stora Enso.
● Syftet är att undersöka hur olika typer av naturvårdshänsyn, till exempel att lämna kvar träd eller död ved efter avverkning, påverkar biologisk mångfald på lång sikt, vilka åtgärder som är mest effektiva och vilka indikationer som bäst speglar skogens biologiska mångfald.
● Som en del i arbetet har 240 provytor i svenska och finska skogar noggrant inventerats på bland annat lavar, svampar, mossor och skalbaggar.
● Projektet finansieras av Formas och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.