Handledning ska hjälpa till att bevara historisk jordbruksmark

Dagens naturbetesmarker och andra värdefulla miljöer för biologisk mångfald i odlingslandskapet är till stor del rester av det förindustriella jordbruket. Historiskt har dessa marker brukats på många olika sätt, vilket har skapat en rik variation av naturtyper och arter.

Nu finns en ny handledning som ger förslag på arbetssätt för att komma fram till hur skötsel bör utformas för att på bästa sätt bevara och stärka lokala natur- och kulturmiljövärden. Handledningen riktar sig till alla som jobbar med skydd och skötselplanering av kulturpräglad natur.

– Det är till exempel viktigt hur man utformar skötsel i marker som idag betas, men som har en historia som ängar, åkrar eller betesbackar, säger Anna Westin, en av författarna.

I handledningen poängteras till exempel att det är skillnad på bete och bete. Det är inte en enda skötselform, utan det finns en rad av faktorer som de som jobbar med skötselplanering behöver ta hänsyn till: tidpunkten för bete, intensitet, djurslag, mängden träd och buskar och så vidare. Många av dagens betesmarker har historisk varit hävdade (det vill säga betade eller slagna) endast sent under sommaren. I både ängar och betesbackar har alltså mångfalden ibland formats av att vegetationen stått i fred fram till slåtter (i början/mitten av juli eller ännu längre) alternativt till efter skörd. Det har haft stor påverkan på den flora och fauna som lever där.

Handledningen är ett resultat av ett samarbete som pågått nästan tio år mellan Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, och forskare från SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM) vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Läs och ladda ner hela publikationen här.

Läs mer om satsningen ”Skötsel av kulturpräglad natur”: Skötsel av kulturpräglad natur | slu.se

Läs mer om satsningen på biologiskt kulturarv hos Riksantikvarieämbetet: Biologiskt kulturarv – Riksantikvarieämbetet