Naturrestaurering är inte så varsamt som det kan låta. Med yxa och såg skapas de skadade och fallna träd som det är brist på i naturen. Bilder: Daniel Stjärna, Jörgen Sjögren, SLU.
Skogsrestaurering är inte så varsamt som det kan låta. Med yxa och såg skapas de skadade och fallna träd som det är brist på i naturen. Bilder: Daniel Stjärna, Jörgen Sjögren, SLU.

Ny EU-lag kräver storskalig restaurering – så går det till i skogen

Nyhet publicerad:  2026-08-07

Senast den 1 september ska Sverige lämna sitt förslag till nationell restaureringsplan enligt EU:s nya naturrestaureringslag. Men hur restaurerar man egentligen en skog? Det undersöker SLU:s Skogen & människan i ett nytt poddavsnitt.

Spotify

Apple Podcasts

Programledaren Daniel Stjärna följer med ut i skogen för att träffa SLU-forskarna Jörgen Sjögren och Emelie Fredriksson och själv prova några av restaureringsmetoderna.

– Du får äran att ge den här granen nådastöten, säger Jörgen Sjögren, lektor i restaureringsekologi vid SLU och räcker över yxan. Med några hugg ringbarkas trädet. Snart kommer det ha dött, fallit och blivit död ved, en livsmiljö som många hotade arter är beroende av.

Restaurering handlar inte om att göra naturen prydligare, utan tvärtom om att återskapa naturliga processer som försvunnit. För att restaurera skog, som brukats intensivt under lång tid, behöver den på sätt och vis handgripligen förstöras. 

Genom att skada barken på ett träd kan arter som behöver åldrade träd flytta in. Det kallas katning och är en av flera restaureringsmetoder i skogen, säger Jörgen Sjögren, lektor och forskare vid SLU. Bild: Daniel Stjärna, SLU.
Genom att skada barken på ett träd kan arter som behöver åldrade träd flytta in. Det kallas katning och är en av flera restaureringsmetoder i skogen, säger Jörgen Sjögren, lektor och forskare vid SLU. Bild: Daniel Stjärna, SLU.

– Man kan säga att vi måste stöka till i naturen där vi gjort det alldeles för städat för många arter. Egentligen handlar det om att få igång processer som är avgörande för den biologiska mångfalden, säger Jörgen Sjögren.

I avsnittet tar vi reda på hur naturvårdsbränning, ringbarkning och skapande av död ved används för att efterlikna bränder, stormar och åldrande skogar. Vi dyker ner i forskningen som ska visa vilka åtgärder som ger bäst effekt, med minst oönskade konsekvenser.

–  Vi måste väga både säkerhetsaspekter och andra intressen när vi gör naturvårdsbränningar och ibland är det inte läge för en fullskalig brand. Därför undersöker vi nu om punktbränningar av enskilda träd kan ge liknande positiva effekter som större naturvårdsbränningar, säger Emelie Fredriksson, postdoktor vid institutionen för vilt, fisk och miljö.

En naturvårdsbränning efterliknar de ekologiska effekterna av en skogsbrand. Kan en minibrand vid ett enda träd nå samma effekt? Det undersöker Emelie Fredriksson, forskare vid SLU. Bild: Daniel Stjärna, SLU.
En naturvårdsbränning efterliknar de ekologiska effekterna av en skogsbrand. Kan en minibrand vid ett enda träd nå samma effekt? Det undersöker Emelie Fredriksson, forskare vid SLU. Bild: Daniel Stjärna, SLU.

EU:s naturrestaureringslag innebär att stora arealer skog och andra ekosystem ska restaureras under de kommande decennierna. Exakt hur omfattande insatserna blir i Sverige återstår att se, men behovet av mer kunskap om hur, var och när skogen ska restaureras är stort.

– Vår forskning visar att det kan behövas omkring 40 kubikmeter död ved per hektar för att gynna många arter – ungefär 40 stora träd på en yta stor som en fotbollsplan. Samtidigt är restaurering ingen universallösning. Många arter är beroende av riktigt gamla skogar, och sådana kan vi inte skapa med yxor eller sågar, säger Jörgen Sjögren.

Alla avsnitt

Skogen & människan

Skogen & människan är en podd från Skogsfakulteten på SLU om skogens mest brännande frågor. Lyssna på alla våra avsnitt här.

Så ska EU:s natur restaureras

  • EU:s naturrestaureringslag trädde i kraft i augusti 2024. Lagen sätter bindande mål för medlemsländerna att återställa skadade ekosystem på land och till havs. Målet är att minst 20 procent av EU:s yta ska vara restaurerad till år 2030, och att alla ekosystem i behov av åtgärder ska vara återställda till år 2050.
  • Sverige är skogsrikt och många av åtgärderna här kommer göras i skogen. Det kommer handla om att skydda befintlig skog, men också om att återskapa till exempel död ved.
  • Sveriges utkast till nationell restaureringsplan måste lämnas in till EU-kommissionen senast den 1 september 2026 och ska vara fastställd ett år senare.

Läs mer: https://www.skogsstyrelsen.se/om-oss/var-verksamhet/projekt/nationell-restaureringsplan/

Kontakt