Drönare som metod för älginventering har potential – men vädret kan sätta stopp
Drönare är ett mycket effektivt verktyg för att räkna älgar, när vädret tillåter. Det är en av slutsatserna i rapporten som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) gjort på uppdrag av Naturvårdsverket. Metodens begränsningar måste nu hanteras innan den kan användas fullt ut i förvaltningen.
– Det här är den första utvärderingen av metoden i Sverige och vi ser att drönare som används på rätt sätt och under rätt förhållanden kan vara väldigt effektiva som inventeringsverktyg för älg, säger Tim Hofmeester, forskare vid SLU och en av författarna till rapporten.
Att ta reda på ålder, kön och hur många djur som finns i ett område ger ett viktigt underlag för viltförvaltningen. Idag finns välutvecklade system för att följa älgstammens utveckling genom spillningsinventering och älgobservationer (älgobs). Samtidigt har teknikutvecklingen gått snabbt och nya metoder kan komplettera de befintliga. Redan idag erbjuder företag inventering med hjälp av drönare och värmekamera som upptäcker djuren från luften. Men det saknas en gemensam standard för drönare och därför har metoden ännu inte samma status som de kvalitetssäkrade metoderna inom förvaltningen. På uppdrag av Naturvårdsverket har forskarna testat och analyserat metoden för att se om drönarna kan ge tillräckligt kvalitetssäkert underlag för viltförvaltningen.
Bäst vid perfekta väderförhållanden
Resultatet visar att metoden i stort sett är hundraprocentig när det gäller att hitta älgar. I alla fall när det är molnigt, kallt och vindstilla i relativt öppen skog.
– Vid perfekta väderförhållanden hittade vi i princip alla älgar som fanns i området. Då var metoden väldigt effektiv. Men om solen tittar fram skapas osäkerheter. Det är svårt för piloten attskilja varma stenar från djurkroppar eftersom de ser likadana ut i värmebilden, samtidigt kan också varma trädtoppar dölja älgar, säger Tim Hofmeester.
Enligt rapporten går det att använda drönare för att inventera könsfördelning och antal kalvar per ko, men det kan vara svårt att se skillnad på kön och ålder. Även här behöver vädret vara bra och det krävs både en erfaren drönarpilot och att det går att ta tydliga bilder. Dessutom behövs en större arbetsinsats för att uppnå tillräckligt många observationer för ett tillförlitligt resultat.
– Att metoden fungerar bäst vid perfekta förhållanden begränsar den. Vår slutsats är att vissa provytor måste kontrolleras flera gånger för att mäta hur sannolikt det är att faktiskt hitta de älgar som finns om väderförhållandena inte är perfekta, säger Tim Hofmeester.
I rapporten ges rekommendationer om kameratyper och flyghöjd. Forskarna konstaterar att många drönarföretag känner till utmaningarna och att det krävs små förändringar i deras rutiner utifrån forskarnas rekommendationer. Däremot behövs en särskild certifiering för drönarpiloterna för ytterligare kvalitetssäkring innan metoden kan användas i förvaltningen. Dessutom återstår ett viktigt arbete att jämföra resultaten och osäkerheterna med existerande metoder innan metoden kan anses kvalitetssäkrad.
– Drönare ersätter inte befintliga inventeringsmetoder, men rapporten är ett viktigt steg i utvecklingen av framtidens metoder. Rapporten ger oss ett bättre underlag för det fortsatta arbetet med vägledningar och kvalitetssäkring. Samtidigt pekar den ut områden där mer kunskap behövs, till exempel om hur väder, årstid och olika typer av skog påverkar resultaten, säger Anders Broby, vilthandläggare på Naturvårdsverket.
Naturvårdsverkets nyhet om rapporten.
Älginventering
Kunskapen om hur många älgar det finns och hur stammen utvecklas utgör grunden i den svenska älgförvaltningen. Inom förvaltningen rekommenderas idag fyra kvalitetssäkrade basmetoder för skattning av älgstammens storlek och sammansättning. Det finns för- och nackdelar med alla metoder och de kombineras för bästa resultat.
Basmetoderna är
- älgobservationer, (älgobs) som görs av jägare under en viss period i samband med jakt.
- spillningsinventering, där antalet spillningshögar ger ett index för populationen.
- avskjutningsstatistik, hur många älgar som fällts under jakt.
- älgkalvarnas vikt vid slakt, som speglar fodertillgång och hur populationen mår.
Det finns även andra, så kallade utökade inventeringsmetoder som också är godkända, men mindre kostnadseffektiva. Till exempel inventering med helikopter eller flygplan.
Rapporten om inventering av älg med drönare är ett första steg mot att metoden ska kunna användas inom förvaltningen i framtiden.
Kontakt
Tim Hofmeester, forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå. Tel. 076-144 87 57, tim.hofmeester@slu.se
Anders Broby, vilthandläggare, Viltanalysenheten, Naturvårdsverket. Tel. 010-698 17 57, anders.broby@naturvardsverket.se
Frida Wengberg, kommunikatör, Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU. Tel. 072-566 97 78, frida.wengberg@slu.se