Träd flyttas norrut i nytt försök för klimatanpassade skogar

Klimatet förändras snabbare än många trädarter hinner anpassa sig på naturlig väg. När temperaturen stiger och extrema väderhändelser blir vanligare undersöker forskare om assisterad migration kan bli ett viktigt verktyg för att anpassa svenska skogar till ett förändrat klimat.

Detta är fokus för ANAFOR (Assisting Natural Adaptation of Forests to Climate Change), ett nytt forskningsprojekt vid SLU där doktoranden Samuel Aspalter medverkar.

– Vår grundläggande fråga är om vi kan flytta lövträdarter från Centraleuropa och södra Sverige längre norrut för att hjälpa skogen att anpassa sig till klimatförändringarna, säger Samuel Aspalter.

Hjälper träden att förflytta sig snabbare

Trädarter har alltid reagerat på klimatförändringar genom att gradvis sprida sig till nya områden. Problemet i dag är att klimatet förändras betydligt snabbare än många arter hinner förflytta sig på naturlig väg.

Assisterad migration innebär att arter aktivt flyttas från sina nuvarande utbredningsområden till områden som förväntas bli lämpliga för dem i framtiden. Det handlar inte om att introducera främmande trädarter från andra kontinenter, utan om att hjälpa europeiska arter att etablera sig på platser som de med tiden skulle kunna nå på egen hand, om klimatförändringarna inte gick så snabbt.

Mycket står på spel. Skogen ger oss bland annat virke, lagrar kol, bidrar till rent vatten, skapar livsmiljöer för en mängd arter och erbjuder möjligheter till rekreation. Om skogen inte hinner anpassa sig kan många av dessa värden påverkas.

Ett klimatexperiment över hela Sverige

För att undersöka om assisterad migration kan fungera i praktiken etablerar ANAFOR-teamet 20 försöksytor på 10 platser, från Eslöv i söder till Vindeln i Västerbotten. Platserna täcker tillsammans en bred temperaturgradient, med en årsmedeltemperatur från omkring 8 till 2 grader. Det gör det möjligt att studera hur åtta olika lövträdarter reagerar på skilda klimatförhållanden.

I stället för att enbart förlita sig på modeller testar forskarna idén ute i fält.

– Vi ville ha en bred klimatgradient för att kunna se hur träden klarar både dagens förhållanden och mer extrema klimatförhållanden, säger Samuel Aspalter.

Skillnaderna mellan försöksplatserna är redan tydliga. I Vindeln är lövträden betydligt färre och landskapet domineras i stället av gran, tall, björk och asp. De kallare förhållandena gör också syftet med försöket påtagligt: forskarna vill ta reda på hur långt olika lövträdarter kan flyttas innan klimatet blir en begränsande faktor.

– När jag stod där och planterade i den kalla vinden minns jag att jag tänkte att jag inte skulle vilja vara en planta som växer här, säger Samuel Aspalter.

På varje försöksplats planteras, mäts och skyddas plantorna för att forskarna sedan ska kunna följa deras utveckling under de kommande åren. De första observationerna visar hur snabbt de unga träden reagerar på sin nya miljö. Redan två veckor efter planteringen hade många plantor utvecklat blad och nya skott.

– Det är väldigt lovande att etableringen har gått bra. Men det är först under de kommande åren som vi kommer att få en mer fullständig bild, säger Samuel Aspalter.

En lovande idé med obesvarade frågor

Assisterad migration har fått ett växande internationellt intresse, men väcker också viktiga frågor. Kan vissa arter bli invasiva? Kan träd som till en början verkar klara sig bra senare få problem vid torka, frost eller andra extrema väderhändelser?

För att undersöka dessa frågor kombinerar ANAFOR ekologisk forskning med juridiska och samhällsvetenskapliga perspektiv. Forskare vid Uppsala universitet och Södertörns högskola undersöker hur skogsägare och andra aktörer ser på assisterad migration och hur lagstiftningen kan påverka möjligheterna att använda metoden i framtiden.

Kunskap för framtidens skogar

Målet är att ta fram praktisk vägledning för skogsägare, myndigheter och beslutsfattare. Projektet ska bland annat ge svar på var olika lövträdarter kan etableras, hur de reagerar på torka och bete och vilken roll assisterad migration kan spela i framtidens skogsskötsel.

För Samuel Aspalter handlar projektet inte om att bevisa att assisterad migration är lösningen.

– Om assisterad migration fungerar skulle jag gärna se att fler arbetar med att skapa mer varierade skogar för framtida generationer. Om det visar sig att metoden inte fungerar under vissa förhållanden är även det värdefull kunskap. Då vet vi att vi behöver hitta andra sätt att hjälpa skogen att anpassa sig.

I takt med att Sveriges klimat förändras kan plantorna på ANAFOR:s försöksplatser ge viktig kunskap om hur framtidens skogar kan komma att se ut och om assisterad migration kan bli ett verktyg för klimatanpassning.