Antibiotikaresistensgener upptäcka på grisgårdar – trots låg användning av antibiotikan

Antibiotikaresistens är ett hot mot både människors och djurs hälsa. Ju mer antibiotika som används, desto större är risken att resistenta bakterier gynnas och sprids. Sverige har därför länge arbetat för en låg och ansvarsfull antibiotikaanvändning inom djurhållningen. 

I den nya studien undersökte forskarna vilka typer av antibiotika det fanns resistens mot hos mikroorganismer i stallmiljön på tio svenska grisgårdar. Antibiotikaanvändningen var genomgående låg och på två av gårdarna användes ingen antibiotika i de provtagna grisstallarna under studieperioden. 

Ändå hittade forskarna 408 olika resistensgener* hos mikroorganismerna på de tio gårdarna. Resistensgenerna kunde ge skydd mot 16 typer av antibiotika – trots att bara sex typer av antibiotika hade använts i de provtagna grisstallarna under studieperioden. 

– Den här upptäckten bekräftar vår hypotes att det inte bara är antibiotikaanvändningen som bidrar till resistens. Även andra faktorer spelar roll, säger Valeriia Ladyhina, forskare vid SLU. 

Antibiotikaanvändningen förklarar inte allt 

Forskarna följde griskullarna under sex till sju månader och tog vid flera tillfällen prover från golvet i deras boxar. Proverna analyserades sedan med så kallad metagenomisk sekvensering. Metoden gör det möjligt att undersöka stora mängder genetiskt material och kartlägga både mikrobiomet (alla mikroorganismer i miljön) och resistomet (de gener som kan ge bakterier motståndskraft mot antibiotika). 

Resultaten visade att det fanns resistensgener även mot antibiotika som inte hade använts till grisarna i de undersökta boxarna. 

– Vi vet ännu inte varför det är så här. Men en möjlig förklaring är att tidigare antibiotikaanvändning har lämnat långvariga effekter. Även andra faktorer i stallmiljön kan bidra till att resistensgener finns kvar och sprids, säger Valeriia Ladyhina. 

Resistensen förändras över tid 

Studien visar också att både bakteriesamhället och förekomsten av resistensgener förändrades när grisarna blev äldre. Exempelvis blev resistensgener kopplade till antibiotikagruppen tetracykliner vanligare hos de äldre grisarna. Studien pekar på att grisarnas ålder hade större betydelse för både mikrobiomet och resistomet än vilken gård de befann sig på. 

– Våra resultat visar att arbetet mot antibiotikaresistens behöver bygga på en bredare förståelse av hur resistens finns kvar och sprids i djurens miljö. En låg antibiotikaanvändning är viktig, men vi behöver också förstå vilka andra faktorer som påverkar resistensen, säger Valeriia Ladyhina. 

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften npj Antimicrobials and Resistance. 

* Resistensgener är små delar av bakteriers DNA som ger bakterien förmåga att motstå antibiotika.