Baljväxter kan minska skadeinsekter i höstraps

Samodling och andra former av mer varierade odlingssystem kan bidra till att minska jordbrukets beroende av syntetiska kemiska insatsmedel utan att produktiviteten behöver minska. Baljväxter är särskilt intressanta i samodling eftersom de dessutom kan bidra med kväve genom biologisk kvävefixering.

I ett fältförsök som pågick under två odlingssäsonger jämförde SLU-forskarna höstraps i renbestånd med höstraps som samodlades med antingen våråkerböna (som är känslig för frost), alexandrinklöver eller frosttålig vinterärt. De undersökte också hur olika odlingsåtgärder påverkade resultatet, bland annat tidpunkten för sådd av samodlingsgrödan i förhållande till höstrapsen samt olika nivåer av gödsling och växtskyddsmedel.

Färre rapsjordloppslarver och mindre skador av rapsbaggar

De tydligaste effekterna syntes när höstrapsen samodlades med den frostkänsliga åkerbönan. Antalet larver av rapsjordloppa minskade från i genomsnitt 6,87 till 3,48 larver per planta jämfört med höstraps i rena bestånd. Även skadorna på rapsens knoppar orsakade av rapsbaggar minskade med 34 procent. Samtidigt visar resultaten att den positiva effekten av samodling på skadeinsekter beror på hur samodlingen utformas.

– Det var intressant att se att det är viktigt att så samodlingsgrödan samtidigt som höstrapsen för att få effekt på skadegörarna. Bara tio dagars förskjutning mellan sådden av åkerböna eller alexandrinklöver och höstrapsen ökade antalet larver av rapsjordloppa betydligt jämfört med när grödorna såddes samtidigt, säger Chloë Raderschall.

– Det handlar alltså inte bara om vilken baljväxt man väljer. Även tidpunkten för sådd kan påverka hur väl samodlingen skyddar mot skadeinsekter, tillägger Chloë.

Forskarna såg ingen effekt av samodlingen på parasiteringsgraden hos larver av rapsbaggar eller blygrå rapsvivel. En stor andel av larverna var parasiterade oavsett odlingssystem, vilket visar att parasitoider redan spelar en viktig roll i den biologiska bekämpningen i höstraps.

Färre skadeinsekter, men också en baksida

Den minskade förekomsten av skadeinsekter ledde inte till en högre rapsskörd. Tvärtom blev rapsskörden lägre när höstrapsen samodlades med den frostkänsliga åkerbönan än när höstrapsen odlades i renbestånd. Forskarna tror att konkurrens mellan grödorna kan ha bidragit till den lägre skörden. Resultaten pekar därför på en avvägning som behöver undersökas närmare: hur kan man få de positiva växtskyddseffekterna utan att samodlingsgrödan konkurrerar för mycket med höstrapsen?

– Vår utmaning nu är att hitta rätt proportioner mellan samodlingsgrödan och höstrapsen i svenska odlingssystem. Målet är att baljväxten ska kunna minska skadeinsekter och kanske även ogräs, utan att konkurrera för mycket med höstrapsen, avslutar Chloë.

Läs mer

NY FORSKNING: Samodling kan minska skadegörare i höstraps
- Stiftelsen Lantbruksforskning skriver om projektet

Intercropping with legumes can reduce insect pest pressure but does not increase yield in winter oilseed rape (Brassica napus L.)
- Den vetenskapliga artiklen i tidskriften Pest Management Science