Bilda grankottar eller årsskott? Ny studie visar vilka gener som styr
Vanliga granar är 20–25 år när de börjar bilda kottar, och sen blommar de inte varje år. Ett svenskt forskarlag har nu kartlagt de gener som är aktiva när det avgörs om en ung granknopp ska bli ett årsskott eller en kotte. Ny teknik och en granmutant som blommar inom få år har gjort studien möjlig.
Granen är ett av de viktigaste träden i skogsbruket, men växtförädlingen går långsamt eftersom det tar så lång tid innan ett träd bildar frön. Intresset för vad som styr kottsättningen på moleklär nivå har varit stort bland forskare, men granens väldigt stora och komplicerade arvsmassa har bromsat framstegen.
Ett stort kliv togs när forskare från SLU, KTH och Skogforsk började utnyttja en grantyp som härstammar från en muterad gran som upptäcktes i Uppsalatrakten för över hundra år sedan – acroconagranen. Den här granen kan bilda kottar redan inom några få år, och jämförelser med vanliga granar har lett till flera genetiska upptäckter under senare år. Nu har forskningen nått en ny nivå tack vare en innovativ teknik som har utvecklats vid KTH – spatial transkriptomik.
– I mycket tunna vävnadssnitt kan vi studera aktiviteten hos samtliga gener samtidigt i olika delar av en vävnad, förklarar Stefania Giacomello från KTH.
Genom att jämföra vad som sker i knoppar av olika slag vid flera tidpunkter under en höst kunde forskarna lägga ett pussel. De har kartlagt vilka molekylära processer som är viktiga för övergången mellan skottillväxt och kottillväxt, anläggningen av kottens fröbärande organ, samt kottens förberedelser inför en stundande vintervila.
Resultaten har ställts samman till en ”genatlas” över kottutveckling hos granen, och den är tillgänglig för alla som vill forska inom detta område.
– Vår studie har inte bara ökat kunskapen om kottsättning i barrträd. Den ger också nya insikter om de evolutionära processer som bidrog till utvecklingen av alla nu levande fröväxter, inklusive både blomväxter och barrträd, säger Jens Sundström, forskare inom växtbioteknik vid SLU.
– En förhoppning är att bättre kunskap om det som reglerar kottsättningen kan öka takten i förädlingen och möjliggöra en produktion av klimatanpassade granplantor till landets skogsägare, säger Jens Sundström.
Ett pressmeddelande om denna studie har skickats ut från KTH.
Kontaktpersoner
Frågor om granens kottbildning:
Jens Sundström
Sveriges lantbruksuniversitet
072-573 72 17, Jens.Sundstrom@slu.se
Frågor om den nya tekniken:
Stefania Giacomello
SciLifeLab Stockholm, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)
073-669 78 28, Stefania.Giacomello@scilifelab.se
Den vetenskapliga artikeln
Spatiotemporal gene expression dynamics reveal the reproductive signalling regulators in Norway spruce. Cell. https://doi.org/10.1016/j.cell.2026.08.033