Ekonomi, hållbarhet och pragmatism viktigt för svenska lantbrukares jordbearbetning
Fem olika arketyper av lantbrukare framträder i en ny undersökning som genomförts i fem europeiska länder. Fokus ligger på vilka aspekter som är viktiga för lantbrukare i deras beslutsfattande i relation till hur de väljer att bruka sin mark.
I artikeln A typology of European farmers' viewpoints on soil management and an investigation of their context-dependency i den vetenskapliga tidskriften Ecological Economics beskrivs hur olika arketyper av lantbrukare ser på bland annat vikten av jordbearbetning. Studien är en intervjustudie som använt sig av Q-metodologin, en forskningsmetod som kombinerar kvalitativa och kvantitativa arbetssätt för att kartlägga människors subjektiva åsikter, värderingar och perspektiv. Syftet med studien var att undersöka hur europeiska lantbrukare ser på sina jordar och jordhälsa, och vilka olika perspektiv som finns på hur jorden bör skötas. Forskarna ville också undersöka hur dessa perspektiv påverkas av lantbrukarnas olika regionala och gårdsspecifika förutsättningar.
- För mig är det viktiga med studien att tydliggöra att människor drivs av olika saker. Det betyder att politiken och CAP måste svara mot olika drivkrafter, för att få med sig en bredd av lantbrukare på en förändringsresa mot ökad jordhälsa och resiliens, säger Jenny Höckert.
Olika syn på jordbearbetning
Forskarna Christina Lundström och Jenny Höckert från SLU kompetenscentrum rådgivning är två av författarna till artikeln. De har också varit med i insamlandet av data från de svenska lantbrukare som deltagit i studien.

- Intervjuerna i Sverige genomfördes under maj och juni 2023 då det var mycket torrt. Många fruktade att det skulle bli en upprepning av säsongen 2018, vilket så klart kan ha bidragit till hur de deltagande lantbrukarna valde att svara på våra frågor, kommenterar Jenny Höckert.
Resultatet av studien, som genomfördes på lantbrukarnas modersmål i Sverige, Danmark, Österrike Schweiz och Spanien, blev att fem olika arketyper av lantbrukare framträdde, där var och en hade lite olika syn på vikten av jordbearbetning och omhändertagandet av jordhälsan. Det geografiska området visade sig vara mindre viktigt. Flera av arketyperna återfinns i alla länderna.
Samhällsengagemang
Några geografiska skillnader var att de spanska lantbrukarna var mer fokuserade på den ekonomiska lönsamheten, vilket kan bero på två år av torka, medan de danska och svenska lantbrukarna lade större vikt vid samhällsaspekter.
- Det är alltid svårt att placera folk i fack och många av de svenska lantbrukarna passade in i flera av typerna, säger Christina Lundström
Jämfört med tidigare studier och kategoriseringar av olika arketyper av lantbrukare som använt andra forskningsmetoder urskiljer sig arketypen Den hållbara lantbrukaren genom sitt ovanligt starka samhällsengagemang.
De ekonomiska lantbrukarna hade de största och mest konventionella lantbruken och även den högsta utbildningsnivån. Medan de Riskobenägna lantbrukarna var yngst och hade de minsta gårdarna med stor andel arrenderad mark. Ekologiska lantbrukare tenderade att tillhöra antingen Jord lantbrukaren eller Den hållbara lantbrukaren.
I den avslutande delen av artikeln diskuteras hur politiska och ekonomiska verktyg på bästa sätt kan bidra till införandet av mer hållbara jordbearbetningsmetoder inom EU. Eftersom de regionala skillnaderna är små kan nödvändiga insatser med fördel genomföras på EU-nivå. Kunskap om de olika arketyperna kan ge stöd åt policyskapare och rådgivningsorgan.
Faktaruta: De fem arketyperna
1. Jord lantbrukaren (Soil farmer) tyckte att det viktigaste inom jordbearbetningen var att bibehålla och stärka jorden för kommande generationer och öka kolinblandningen i jorden. De la mindre vikt vid lönsamhet och hur stora skördarna blev på kort sikt.
2. Ekonomiska lantbrukaren (Economic farmer) såg det som allra viktigast att bibehålla och stärka markens vattenhållande förmåga för att säkra lantbrukets långsiktiga överlevnad. Goda skördar var viktigt men också ökad kolinblandning.
3. Hållbara lantbrukaren (Sustainable farmer) ville njuta av sitt arbete och se långsiktigt ekonomiskt livskraftiga gårdar. Det var också viktigt att undvika negativ påverkan på grannskap och miljö och verka i linje med samhällets önskemål.
4. Praktiska jordbrukaren (Practical farmer) ville också njuta av sitt jobb men litade på sin egen erfarenhet och tog mindre hänsyn till vad andra tyckte. Jordhälsa och skydd av vattenresurser var viktigt för att efterträdarna skulle ha goda förutsättningar att bruka jorden.
5. Riskobenägna lantbrukaren (Risk averse farmers) såg jordhälsan som viktig främst för att undvika finansiell risk, klimatrelaterade risker och ökade kostnader. Sparsamhet och ekonomiska ersättningar sågs som viktiga och lantbrukets långsiktiga livskraft var i fokus.
Kontakt
-
PersonChristina Lundström, ForskareInstitutionen för människa och samhälle
-
PersonJenny Höckert, ForskareInstitutionen för människa och samhälle