Hur utvecklar lantmästare kunskap för ekonomirådgivning efter examen?

Genom genomförande och analys av intervjuer med sju lantmästare som också arbetat med ekonomisk rådgivning fick Milla Jakobsson fram att lantmästarprogrammet ansågs ge en bra grund för att kunna bedriva ekonomisk rådgivning men att behoven av vidareutbildning efterfrågas inom flera områden. Bland annat behövs ökad förståelse för sammanhangen mellan praktik och ekonomi där arbetslivet efter examen är avgörande för vilken kunskapsutveckling som efterfrågas.

Två sidor av samma mynt

– Det intressanta var att inse att utbildningen och arbetslivet inte är två separata faser, utan två sidor av samma mynt. Intervjupersonerna beskrev tydligt att man inte kan eller bör lära sig att bli ekonomirådgivare enbart genom studier. Men det finns även delar i utbildningen som kan utvecklas. Jag hoppas denna studie satte ljus på dem med, säger Milla Jakobsson. 

Studiens slutsats är att relevant kunskap för ekonomisk rådgivning inom lantbruk utvecklas i ett samspel mellan utbildningen och yrkeslivet. Lantmästarprogrammet bidrar med en bred och relevant grund, medan arbetslivet fördjupar, specialiserar och gör kunskapen praktiskt användbar i rådgivningssituationen.

Arbetslivet fördjupar kunskapen

– Det kan finnas en egen tro att man ska kunna allt när man är klar. Men det är att förvänta sig för mycket av utbildningen, som också har sin styrka i sin bredd. Arbetslivet spelar en väldigt stor roll i ens fortsatta kompetensutveckling, säger Milla Jakobsson.

Syftet med studien var att undersöka hur väl lantmästarprogrammet förbereder studenter för arbete med ekonomisk rådgivning inom lantbruket, samt hur relevanta kunskaper vidareutvecklas och kompletteras i yrkeslivet. Studiens resultat visar att lantmästarprogrammet upplevs ge en relevant grund för ekonomisk rådgivning, men inte ett färdigt yrkeskunnande. Utbildningens styrka ligger framför allt i kombinationen av företagsekonomiska grunder, praktiknära inslag och agrar bredd.