Naturbaserade lösningar saknar ofta rättvisa för fler arter

Vi utgår ofta från att naturen finns till för människans bästa. I beslut som rör naturbaserade lösningar betonar forskarna därför behovet av ett perspektivskifte, från ”naturen för människan” till ”naturen med människan”. Det innebär att naturen inte enbart ses som en resurs för mänskliga behov, utan som ett system där vi ingår och som vi interagerar med. 

Nya naturbaserade lösningar, såsom gröna gator och regnträdgårdar, måste ta hänsyn till ett bredare spektrum av faktorer, till exempel de djur som de lockar till sig. Detta ställer praktiska krav på planeringen och underhållet av nya naturbaserade lösningar, enligt SLU-forskarna Misagh Mottaghi och Kes McCormick, som står bakom en nyligen publicerad vetenskaplig artikel.

– Vi utgår från våra egna behov. När naturen beaktas ses den ofta som en del av infrastrukturen för människor – ett träd ska ge skugga, en park ska främja hälsan. Svårigheten att inkludera andra arter i våra beslut är inte enbart teoretisk, eftersom vi redan vet att våra och deras behov hänger samman; nyckeln ligger i att omsätta denna kunskap i praktiken. Detta kräver en förändring i hur vi ser på andra arter, säger Misagh Mottaghi, postdoktor vid SLU och huvudförfattare till artikeln.

Studien omfattade intervjuer med knappt 30 beslutsfattare och praktiker i fem regioner i Europa. Resultaten visar att kunskapen om biodiversitet är relativt låg och att deltagarna saknade en nyanserad bild av begreppet rättvisa i förhållande till naturbaserade lösningar. Deltagarna saknade också en nyanserad förståelse av rättvisa som även tar hänsyn till andra än människor. 

Enligt forskarna gör det att de naturbaserade lösningarnas fulla potential, framför allt inom rättviseaspekten, inte nås. Forskarna föreslår att lösningarna inte ska ses som tekniska utan som relationer där människor och natur har många gemensamma behov.

– Ett träd behöver inte ha samma rättigheter men det kan behöva rätten att ta plats och leva, precis som ett bi behöver tillgång till föda från vissa blommor. Rättvisa för flera arter kräver att vi tar hänsyn till mer än bara mänskliga behov även om mindre privilegierade och utsatta människogrupper ofta inte heller räknas in i dessa. Syftet med rättvisa för fler arter är inte att humanisera naturen, utan att lyfta fram dess mångfald. Det handlar snarare om att förändra det vi ignorerar och att arbeta för att uppmärksamma dem som hamnar i skymundan samt synliggöra dem i naturbaserade lösningar.

Forskarna ser dock optimistiskt på framtiden och tror att små förändringar i beslutsfattandet kan göra en stor skillnad. En sådan förändring är att beslutsfattare ändrar villkoren för relationerna mellan människan och naturen.

– Jag blev förvånad över att diskussionen var alldeles för inriktad på människor i arbetet med klimatanpassning, i en tid då förlusten av biologisk mångfald utgör ett hot mot hela planeten och forskning visar hur nära sammankopplade dessa två frågor är. Rättvisa bör inte vara beroende av, eller begränsas till, specifika ämnen och projekt, säger Misagh Mottaghi.