Normer betydelsefulla för övergången till hållbara jordbearbetningsmetoder

I en fallstudie har normerna för vad som anses som ”gott brukande” i fyra regioner i Europa undersökts. Totalt 102 semistrukturerade intervjuer samt en mindre enkät har genomförts med lantbrukare i Sverige, Österrike, Schweiz och Spanien.

Forskarna Christina Lundström och Jenny Höckert från SLU Kompetenscentrum rådgivning är två av medförfattarna.

Öppenhet och bra timing viktigt

Studien visar att gemensamma normer för vad som karaktäriserar en ”bra/duktig lantbrukare” är öppenhet och vilja att lära nytt, samt uppmärksamhet och anpassningsförmåga gentemot mark- och väderförhållanden. Bra timing lyftes också i samtliga regioner som viktigt. Att vara en god affärsman som agerar ekonomiskt strategiskt nämndes också, särskilt i Spanien.

– Vad som beskrivs som en bra/duktig lantbrukare spelar roll när stora förändringar ska göras inför ”öppen ridå” så att säga. Är det ok att ”misslyckas” och få en sämre gröda när man försöker ändra odlingsstrategi? De svenska lantbrukarna ville inte döma varandra, samtidigt som vi i andra sammanhang får höra att det är jobbigt att göra annorlunda och avvika från normen, anser Christina Lundström.

Symboler för ett gott brukande visade sig vara en mix av traditionella normer såsom välskötta gårdar och fält, lite ogräs och höga skördar samt att använda metoder som gynnar markhälsa. Enkäten visade att åtgärder som gynnar biologisk mångfald och varierade växtföljder symboliserade ett bra brukande i alla regioner, medan det fanns tendenser till att svenska och spanska lantbrukare värderade traditionella värden såsom höga skördar och fina fält med lite ogräs, högre än i Schweiz och Österrike.

– När vi övergår till mer reducerade jordbearbetningssystem så kanske man inte får samma typ av tillfredsställelse eller kvitto på att man gör rätt – man måste träna upp en ny blick för vad det är att vara ”duktig/bra”. Och den typen av samtal tänker jag tar alltför sällan plats i rådgivningssamtal, menar Jenny Höckert.

Normer både stöd och hinder för förändring

Artikelns författare konkluderar med att flera av normerna hos de intervjuade jordbrukarna sannolikt stödjer införandet av mer hållbara jordbearbetningsmetoder exempel på sådana normer är förändringsbenägenhet, uppmärksamhet och långsiktighet. Andra normer kan utgöra hinder, till exempel vikten av välskötta fält utan ogräs.

Artikeln rekommenderar politiska incitament som stödjer normer som öppenhet och förändringsbenägenhet hellre än rent ekonomiska och uppmanar till en utveckling av nätverk inom jordbruket för att främja kollegialt lärande.

– Det som även blir tydligt är att eftersom vi människor drivs och motiveras av olika typer av argument och mål, så måste samhället arbeta med en styrmedelsmix för att man ska nå brett: stöd/ersättningar, inspirationsträffar, klassisk rådgivning, erfarenhetsutbytesträffar, osv. Det finns ingen one size fits all lösning, avslutar Jenny Höckert.