Regnbågsöringens färger: Effekter av foder och miljö på tarmmikrobiota, metabolism och produktkvalitet
En ny doktorsavhandling av Pontus Gunnarsson visar att proteinkällor i fiskfoder förändrar regnbågsöringens tarmflora, men utan negativa effekter på tillväxt, metabolism eller produktkvalitet.
Hållbarheten i framtidens vattenbruk är till stor del beroende av nya foderråvaror som kan minska problemen med dagens kommersiella ingredienser. Dessa alternativ måste fortfarande upprätthålla fiskens hälsa, tillväxt och kvaliteten på slutprodukten. Fiskens tarmflora är relevant då dietförändringar kan påverka dess sammansättning, med vidare följder för fisken. Syftet med detta arbete var att undersöka hur alternativa proteinkällor påverkar regnbågsöringens (Oncorhynchus mykiss) tarmflora, lever- och muskelmetabolitprofiler samt slutprodukten. Vidare syftade arbetet till att öka förståelsen för tarmfloravariation i aktiva odlingssystem och att identifiera nyckelfaktorer som påverkar sammansättningen.
Fem alternativa proteinkällor testades i utfodringsförsök: amerikansk vapenfluga (Hermetia illucens), mjölmask (Tenebrio molitor), blåmussla (Mytilus edulis), sjöpung (Ciona intestinalis) och mikrosvampen Paecilomyces variotii. Dessa foder förändrade tarmflorasammansättningen, medan tillväxt och levermetabolitprofiler i stort sett var oförändrade. Muskelns metabolitprofiler uppvisade tydligare skillnader, men de relaterade skillnaderna i filéns sensoriska profil var svaga.
Tarmmikrobsammansättningen varierade mellan kommersiella anläggningar. Fodret var den starkaste, men inte den enda, förklarande faktorn. När fisk från två anläggningar flyttades till ett gemensamt system förändrades mikrobsammansättningen i digesta trots bibehållet foder. De två grupperna reagerade olika, vilket tyder på att tidigare miljöförhållanden eller biologisk bakgrund har påverkat deras respons. Ett senare foderbyte bekräftade det aktuella fodret som den starkaste drivkraften. Genomgående var bakteriesammansättningen mer lik mellan digesta och foder än mellan digesta och vatten. Tarmslemhinnans mikrobsammansättning påverkades mindre av foder- och miljöbyten än digestans, men varierade mer mellan individer.
Sammantaget var fodret den tydligaste drivkraften bakom mikrobsammansättningen i digesta, men även anläggnings- och värdfaktorer bidrog. Tarmfloraskillnader ledde dock inte till negativa effekter på tillväxt, metabolism eller produktkvalitet.
Pontus Gunnarsson försvarar sin avhandling fre 18 september kl 09:15.
Läs doktorsavhandlingen