Ny forskning ska öka kunskapen om landets snäckor och svampar
Nu påbörjas två taxonomiska forskningsprojekt vid Naturhistoriska riksmuseet. Resultaten väntas förbättra möjligheterna att identifiera arter, stärka miljöövervakningen och bidra till bevarandet av biologisk mångfald.
Genom regeringsuppdraget Svenska artprojektet finansierar SLU Artdatabanken forskning som ökar kunskapen om Sveriges flercelliga djur, växter och svampar. Nu startar två nya projekt vid Naturhistoriska riksmuseet.
Ett av projekten leds av Alexander Fedosov och handlar om marina snäckor och andra Gastropoder, den största klassen av blötdjur. Cirka 500 marina snäckarter är kända från svenska hav, framför allt på västkusten. Här är många av arterna dock så lika varandra att gränsen mellan dem är oklar; de ingår i så kallade artkomplex. Det försvårar för den som till exempel vill genomföra taxonomiska studier eller upptäcka invasiva arter. Projektet ska nu ta fram en ny DNA-databas för marina skalbärande snäckor på västkusten. Databasen ska bli en viktig gemensam resurs för att underlätta artbestämning och miljöövervakning.
Det andra projektet behandlar basidiesvampar, en grupp som bland annat innefattar soppar, skivlingar, röksvampar och kantareller. Familjen Thelephoraceae är den minst beskrivna bland basidiesvamparna, och här finns en stor kunskapslucka. Ett nytt projekt, lett av Sten Svantesson, ska nu revidera taxonomin inom familjen. Projektet kommer att pågå i två och ett halvt år och bland annat resultera i bestämningsnycklar och data som förbättrar kunskapsunderlaget för nordiskt rödlistningsarbete och bedömningar av arters bevarandestatus.
Kunskap om vilka arter som finns och hur de kan identifieras är en förutsättning för naturvård, miljöövervakning och arbetet med att bevara den biologiska mångfalden. Därför kan forskare på landets universitet och naturhistoriska museum varje år söka bidrag från SLU Artdatabanken för att genomföra taxonomisk forskning. Utlysningen, som är en del av Svenska artprojektet, är öppen under våren.