Rybs - en flexibel och tålig oljegröda för norra Sverige

Rybs utgör en viktig pusselbit för att möjliggöra mångfald och ökad produktion i det norrländska jordbruket. För att oljeväxtodlingen ska slå igenom i norr krävs dels högavkastande och odlingssäkra sorter av rybs, dels ett bra system för att ta hand om skörden.

SLU Grogrunds rybsprojekt har bidragit med nya kunskaper om grödan med fokus på genetiken bakom ökad avkastning och tidig mognad.

– Studier av vårrybssorter från olika nationella och internationella källor har genererat en väl karaktäriserad population om 188 accessioner, vilket utgör en resurs för fortsatt växtförädling, säger Anders Carlsson som koordinerat projektet.

Forskningsresultaten visar att det finns en stor skillnad mellan i) de skandinaviska rybssorterna, ii) sorter från Asien, iii) lantsorter och iv) vilda rybssläktingar. Den variationen är en förutsättning för traditionell växtförädling. Rybssorterna från det svenska växtförädlingsprogrammet uppvisade däremot liten variation.

– Vi har gjort försök i fält, växthus och biotron, testat motståndskraft mot sjukdomar och gjort kemisk analys av frökvalitet. Det har kombinerats med utveckling av molekylärt baserade förädlingsverktyg för rybs som genotypning med DNA-sekvensering, molekylära markörer och andra genetiska analysmetoder. Så kallad GWAS, genome-wide association study, har resulterat i mer än sextio potentiella markörer för avkastningsrelaterade egenskaper, till exempel blomnings- och mognadstid, drösfasthet, planthöjd, tusenkornsvikt och avkastning. Vi har påvisat gener associerade med blomningstid i den studerade rybspopulationen, vilket skapar möjligheter att utveckla sorter med förbättrad avkastningspotential i norra Sverige. Dessutom identifierade vi accessioner med partiell resistens mot sjukdomen bomullsmögel, förklarar Anders Carlsson.

SLU Grogrunds rybsprojekt har möjliggjorts genom ett lyckat samspel mellan olika aktörer och kompetenser inom akademin och växtförädlingen.

– En uppväxling inom växtförädlingen, där vi introducerar de verktyg som vi utvecklat i projektet, skulle långsiktigt öka förutsättningarna för att få fram fler förbättrade och robusta vårrybssorter för odling i framför allt norra Sverige, säger Anders Carlsson.

Rybsens möjligheter på en gård i Västerbotten

I mitten av juli står rybsen i full blom på en gård utanför Flarken i Robertsfors kommun. Gula fält lyser i landskapet och det återstår någon vecka innan blomningen är över. För Ulf Granberg, som driver gården tillsammans med sin svärfar, är det en syn som ger odlarglädje.

– Plantorna ser bra ut. De har fina rötter. Det ger hopp inför årets skörd, säger han.

Gården har spannmål, oljeväxter och grisproduktion.

Ulf Granberg flyttade till Norrland och började jobba på gården för två år sedan efter en ovanlig resa. Han kommer ursprungligen från Sörmland, har ingen lantbrukarbakgrund och arbetade tidigare i byggbranschen i Köpenhamn.

– Jag är ganska ny på området men tycker det är väldigt roligt att läsa på om jordbruket och verksamheten. Jag hade gärna sett ännu mer forskning på det vi odlar här uppe.

Han har med sig ett stort intresse för utveckling och att hitta nya lösningar, från byggbranschen. Han beskriver rybs som en gröda med många styrkor. Förutom att den ger en viktig variation i växtföljden och fungerar som en bra förfrukt till spannmålet, bidrar den till ett rikare odlingslandskap.

– Den är förhållandevis enkel att odla och man märker att den gynnar pollinerande insekter. Oljeväxter borde ha en självklar plats även hos lantbrukare som främst odlar foder.

På gården i Västerbotten odlas rybsen i dag för försäljning till foderindustrin. Ulf ser möjligheter att skapa större värden. Han skulle vilja investera i en press.

– Vi skulle gärna pressa rybsen själva och använda den i grisfodret tillsammans med ärter. Då skulle vi kunna bli mer självförsörjande och minska behovet av importerad soja.

Samtidigt funderar han på om vårraps kan bli ett alternativ i framtiden. Med ett varmare klimat blir odlingssäsongen längre, och raps skulle kunna ge högre skördar även i norr.

– Om vi kan odla vårraps här uppe får vi troligen en högre avkastning jämfört med rybs.

Nya högavkastande sorter behövs med andra ord för att rybsen ska kunna vara en konkurrenskraftig gröda i Norrland i framtiden.

– Men, för att oljeväxterna ska vara lönsamma behövs också väl fungerande logistik för att ta hand om råvarorna i norr. Annars spelar det mindre roll hur bra sorterna är, säger Ulf Granberg.

Läs mer

Resultat från forskningen finns publicerad i artikeln SeqSNP-based targeted GBS provides insight into the genetic relationships among global collections of Brassica rapa ssp. oleifera (Turnip Rape) i tidskriften Genes, och i artikeln Developing genomic tools to assist turnip rape [Brassica rapa (L.) subsp. oleifera (DC.) Metzg.] breeding i tidskriften Frontiers in Genetics.

Fakta

Rybs och raps är grödor som odlas för sina frön. Från fröna produceras olja och ett proteinrikt djurfoder.

Rybs är bättre anpassad till kallare klimat och kan odlas längre norrut än raps.

För att stärka oljeväxternas konkurrenskraft behövs sorter som ger hög och stabil avkastning och som klarar sjukdomar, skadegörare och varierande väderförhållanden. Genom växtförädling kan egenskaper som avkastning, odlingssäkerhet och anpassning till olika odlingsområden förbättras.

Projektet ”Rybs - en flexibel och tålig oljegröda för Sverige” har varit ett samarbete mellan SLU, Jerrestad Agro AB och Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten, inom SLU Grogrund – centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor.