Snabb återhämtning av fisksamhället efter oljeutsläpp i Hanöbukten
När färjan Marco Polo gick på grund utanför Blekinge 2023 läckte stora mängder olja ut i havet. En unik studie från SLU och SVA, där fisksamhället kunnat jämföras före och efter olyckan, visar att oljeutsläppet påverkade fisksamhället i det drabbade området, men att effekterna var kortvariga.
Under passagerarfärjan Marco Polos grundstötning i oktober 2023 läckte mellan 50-90 ton tjock bunkerolja ut i västra Blekinges kustvatten. Experter från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har undersökt hur oljeutsläppet påverkade fiskar i ålgräsängar – en av Östersjöns viktigaste livsmiljöer för kustfisk – i ett drabbat område utanför Karlshamn.
Studien är ovanlig eftersom experterna, tack vare provfisken som genomfördes i området sommaren 2022, hade kunskap om hur fisksamhället såg ut före olyckan. Genom att upprepa provfiskena efter oljeutsläppet, och samtidigt studera opåverkade referensområden, kan de ge en mer tillförlitlig bild av oljeutsläppets effekter på fisk.
– Den här typen av studier är sällsynta. Ofta saknas både data från tiden före en olycka och lämpliga referensområden, vilket gör det svårt att avgöra vilka förändringar som verkligen beror på ett oljeutsläpp. Det visar också varför långsiktig miljöövervakning är så viktig. Den gör det möjligt att snabbare och mer tillförlitligt bedöma konsekvenserna av oväntade miljöolyckor, säger Örjan Östman, forskare på institutionen för akvatiska resurser vid SLU.
Tillfälliga förändringar i fisksamhället
Under somrarna 2024 och 2025 inventerade forskarna fisk i ålgräsängarna. Sommaren direkt efter olyckan, 2024, minskade förekomsten av tånglake medan storspigg blev betydligt vanligare i de oljepåverkade områdena. Två år efter utsläppet hade dock fiskbestånden återgått till ungefär samma nivåer som före olyckan.
– Resultaten visar att fisksamhället relativt snabbt återhämtade sig efter oljeutsläppet. En tänkbar anledning kan i detta fall vara att fisk kunde röra sig bort från oljedrabbade områden till mer opåverkade för att sedan kunna återvända när oljepåverkan minskat, säger Örjan Östman.
Små effekter på fiskhälsa
Forskarna undersökte också om oljeutsläppet påverkat fiskarnas hälsa. Vid SVA analyserades gäl- och levervävnad från tånglake i mikroskop, och tånglake och storspigg skickades i väg för analys av polycykliska aromatiska kolväten (PAH), en grupp miljögifter som finns i olja. Analyserna visade att fisk från de mest oljepåverkade områdena visserligen hade något högre halter av PAH än fisk från referensområdet, men halterna var genomgående låga. Inte heller analyserna av gälar och lever hos tånglake visade några tydliga skador.
– Resultaten indikerar att oljeutsläppet inte påverkat de undersökta fiskarternas hälsa nämnvärt, vilket förhoppningsvis innebär att även andra fiskarter i området också klarat sig bra, säger Charlotte Axén, biträdande statsveterinär på SVA.
Ekologiska konsekvenser
Forskarna understryker att effekterna av oljeutsläppet hade kunnat bli större och mer bestående på fisk om inte stora mängder olja hade sanerats till havs och längs stränderna. Samtidigt betonar de att studien belyser en viktig del av ekosystemet – men inte hela.
– Fisksamhället i ålgräsängarna och fiskarnas hälsa tycks inte drabbats så hårt av den här typen av oljeutsläpp, men för andra organismer och livsmiljöer kan konsekvenserna se annorlunda ut, säger Örjan Östman.
Studien "Changes in fish health and local fish communities in eelgrass meadows following a bunker oil spill in the Baltic Sea" har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Marine Pollution Bulletin.
Kontakt
Örjan Östman
Forskare på institutionen för akvatiska resurser, SLU
Telefon: 010-478 41 53
E-post: orjan.ostman@slu.se
Charlotte Axén
Biträdande statsveterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA
Telefon: 018-67 43 76
E-post: charlotte.axen@sva.se