Svampsjukdom väcker frågor om douglasgranens framtida tillväxt

Nu behövs mer kunskap om utbredningen av barrsjukdomar och vad som styr vilka douglasgranar som har bäst förutsättningar att stå emot dem.

Douglasgranen har ökat i intresse i takt med skogsbrukets behov av att anpassa sig till ett förändrat klimat. Med sin snabba tillväxt, sitt högkvalitativa virke och möjlighet att skapa större variation i skogar som domineras av gran och tall ses douglasgranen som ett lovande alternativ.

Nyligen har forskningsförsök och plantager på flera håll sett missfärgade barr, barrförlust och utglesade kronor hos douglasgran. Efter fältbesök och DNA-analyser har forskare kunnat konstatera att symptomen på flera platser är förknippade med svampen Nothopheaocryptopus gaeumannii. Svampen angriper barren och försämrar deras funktion, vilket kan påverka trädens tillväxt negativt.  Även andra svampar kan vara inblandade, däribland arter av Rhizosphaera, Sydowia polyspora och möjligen Rhabdocline pseudotsugae. Dessa svampar kan alla bidra till att barren faller av i förtid.

Hur hårt träden drabbas varierar avsevärt. I vissa bestånd har angripna träd bara kvar barr från ett eller två år medan det i andra bestånd finns träd med betydligt tätare kronor och behåller barr från fler år. Även om problemets övergripande omfattning i Sverige ännu är okänd tyder observationerna på att förekomsten och effekterna av barrsjukdomar hos douglasgran kan vara mer utbredd och betydande än man tidigare trott.

‒ Att fastställa sjukdomarnas utbredning, mottaglighet hos olika proveniensers samt de miljöfaktorer som påverkar sjukdomsutvecklingen är viktig kunskap för att bedöma den framtida risken för douglasgran i det svenska skogsbruket, säger Michelle Cleary, universitetslektor i skogspatologi vid SLU.

Varför klarar sig vissa träd bättre?

En intressant upptäckt gjord i Nordamerika visar att träden reagerar mycket olika på dessa barrsjukdomar. Vissa träd verkar kunna begränsa infektionen och minska svampens angrepp, medan andra behåller sina barr och fortsätter växa trots närvaro av svampen. Varför vissa träd klarar sig bättre än andra är därför en viktig fråga att söka svar på.

‒ I västra Nordamerika har vi upprepade gånger sett att fel provenienser av douglasgran på olämpliga växtplats kan drabbas hårt av barrsvampsjukdomar. Att anpassa det genetiska materialet till det lokala klimatet kan vara lika viktigt som att maximera tillväxtpotentialen. Samma fråga måste nu ställas för douglasgranen i Sverige, säger Michelle.

Svenska försök kan ge viktiga svar

I Sverige finns ett stort nätverk av försök där douglasgran från olika frökällor har planterats i olika miljöer från kust till inland. Tillsammans ger försöken forskare möjlighet att jämföra träd av olika ursprung, i olika åldrar och under varierade klimatförhållanden.

Det gör det möjligt att undersöka hur känsligheten för barrsjukdomar varierar mellan olika provenienser och miljöer, och om dagens rekommendation för val och användning av frökällor behöver revideras.

Många frågor återstår 

Trots att Nothophaeocryptopus gaeumannii har hittats på flera platser i Sverige vet vi fortfarande relativt lite om svampen och dess påverkan här. Det är bland annat okänt hur och när den kom till Sverige, om den först in vid ett eller flera tillfällen och om olika svampens olika genetiska linjer ger olika allvarliga symptom.

Mer kunskap om svampens ursprung, genetiska variation och utbredning kan hjälpa forskare att förstå varför sjukdomen orsakar större skador på vissa platser än andra.

Det finns också låg kunskap om hur svenska klimatförhållanden som temperatur, nederbörd och luftfuktighet påverkar sjukdomens utveckling. Det är särskilt viktigt eftersom douglasgranen lyfts fram som ett trädslag som kan bidra till skogsbrukets klimatanpassning. För att kunna fatta välgrundade beslut behövs därför bättre kunskap om var, och under vilka förhållanden, barrsjukdomarna innebär en betydande risk.

Framtida forskning behöver ge svar på dessa frågor blir för att vi bättre ska kunna bedöma vilken roll douglasgranen kan spela i framtidens svenska skogsbruk.