Världens fröbanker är fulla av frön – men mångfalden hotas

Alla som rensar ogräs har märkt att det finns växter som bara väntar i jorden på den rätta tidpunkten att etablera sig. Dessa frön som inte har grott direkt utgör det som brukar kallas för fröbank. För odlaren är det jobbigt - men för många arter i naturen är fröbanken en viktig strategi för att överleva på lång sikt i förändrande miljöer. 

En studie ledd av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU har gjort en djupdykning i litteraturen för att kartlägga fröbankens mångfald över hela världen.

– I vår studie kom vi först och främst fram till att det totalt sett finns väldigt många frön. Om man sätter ner sitt finger på marken, pekar man förmodligen på ett frö, säger Alistair Auffret, forskare på institutionen för ekologi SLU och studiens huvudförfattare.

Artfattigare när livsmiljöerna försämras

Forskarna gick igenom över tusentals vetenskapliga studier för att hitta relevant data om frön. Materialet omfattar fröbanker från 94 länder och alla sju kontinenter. Eftersom studierna har genomförts på många olika sätt är osäkerheten stor, men forskarna såg ändå några återkommande mönster. 

Ett var att när livsmiljöer försämras blir fröbankerna generellt sett artfattigare. Det kan till exempel handla om att en våtmark dikas ut, en äng eller naturbetesmark växer igen eller en skog påverkas kraftigt av brukande. Hur antalet frön reagerade varierade mellan olika ekosystem.

Försvårar för restaurering

– Denna utarmning skulle kunna påverka effektiviteten av den storskaliga restaureringen som behövs för att nå de internationella målen för biologisk mångfald, säger Alistair Auffret.

Enligt EU:s förordning för naturrestaurering ska medlemsstaterna restaurera minst 20 procent av alla land- och havsområden senast 2030, och alla ekosystem som är i behov av restaurering senast 2050. 

I Sverige är igenväxningen av naturbetesmarker och ängar ett av de främsta hoten mot våra växtarter, enligt den senaste rödlistan. I nordliga gräsmarker var både artrikedomen och mängden frön lägre i försämrade livsmiljöer. En artfattig fröbank innebär att det finns färre arter kvar under marken som kan bidra om djuren börjar beta där igen.

Många frön innebär inte många arter

– Ett annat intressant mönster är att många frön inte är detsamma som en artrik fröbank. En jämförelse mellan åkermark och tropisk regnskog är ett bra exempel. Åkrar kan innehålla enorma mängder frön av relativt få arter, ofta ogräsarter, som producerar många frön och är anpassade till återkommande störningar. Tropiska skogar har en artrik fröbank men förhållandevis få frön, säger Alistair Auffret

Forskarna pekar bland annat på att många tropiska växters frön inte klarar uttorkning och därför inte överlever länge i jorden. Dessutom utsätts fröna i varma och fuktiga miljöer för nedbrytning, fröätare och sjukdomsalstrare.

Stor variation globalt

Antalet frön varierar stort mellan olika miljöer. I gräsmarker och skogar var det i snitt 4 214 frön per kvadratmeter i den översta decimetern jord. I våtmarker och i åkermarker var siffran runt 10 000.

– I Sverige har vi den högsta mångfalden av växter i våra gräsmarker och våtmarker. Jämfört med resten av världen var antalet arter i fröbanken medelhögt men antalet frön var högre än de flesta andra ekosystem, säger Alistair Auffret.

En sak verkar åtminstone säker enligt forskningen: det kommer även fortsättningsvis att finnas gott om frön i marken. Du som odlar får räkna med hårt arbete med rensning även i framtiden! Ur naturvårdssynpunkt är problemet inte främst hur många frön som finns, utan vilka arter de tillhör.

Vetenskaplig artikel

Divergent patterns of richness and density in the global soil seed bank - Swedish University of Agricultural Sciences