Buskar och stenar i skogen viktiga för naturliga fiender till skadeinsekter

Brukade skogar domineras ofta av likåldriga träd av samma trädslag. När klimatet förändras kan sådana skogar bli mer känsliga för naturliga störningar som bränder, stormar och utbrott av skadeinsekter eller sjukdomsframkallande svampar. Att blanda olika trädslag har därför föreslagits som ett sätt att minska riskerna i framtiden.

Fredrika Wrethling, vid institutionen för ekologi, har bland annat undersökt hur trädslagsblandning påverkar röd tallstekel och dess naturliga fiender. Röd tallstekel äter tallbarr och kan vid stora angrepp orsaka omfattande skador i tallskog.

Jämförelse med jordbruk

I jordbruk har man sett att odlingar med flera växtarter kan gynna skadeinsekternas naturliga fiender. En förklaring är att en mer varierad vegetation skapar fler livsmiljöer och resurser för olika rovdjur, vilket kan öka trycket på skadeinsekterna. Att blandade trädslag också skulle ge en liknande effekt är en rimlig hypotes. Men i Fredrika Wrethlings studier var inte mängden och artrikedomen av rovlevande leddjur högre i blandskog än i mer talldominerade bestånd. Och inte heller dödligheten hos tallstekellarver.

– Lokala variationer i livsmiljön hade större betydelse för hur många tallstekellarver som blev uppätna än om beståndet var en blandskog eller mer eller mindre ren tallskog, säger Fredrika.

Ett tätare buskskikt, egenskaper hos markvegetationen och förekomst av stora stenar var kopplade till högre dödlighet hos tallstekellarverna. Sådana strukturer kan skapa olika livsmiljöer och mikroklimat som påverkar de naturliga fiendernas aktivitet och hur de rör sig och söker föda

Fältstudier i skog

Avhandlingen bygger på flera fältstudier. Fredrika har bland annat placerat ut tallstekellarver i talldominerade skogar och blandskogar och följt hur många larver som försvann över tid. Hon har också arbetat med konstgjorda larver av modellera.

– Tallstekellarver försvinner när de blir uppätna och vi kan inte se vem som attackerade dem. På de konstgjorda larver går det att se vilken typ av rovdjur som har attackerat dem, till exempel en fågel eller en spindel, säger Fredrika.

Resultaten bidrar till en bättre förståelse för hur komplext samspelet i skogen är. Trädslagsblandning verkar inte vara den viktigaste faktorn för att öka trycket från rovdjur på skadeinsekter. I stället tyder resultaten alltså på att småskalig variation i miljön kan ha stor betydelse. Förutom ny kunskap har arbetet med avhandlingen gett spännande erfarenheter.

– Vid ett tillfälle kom vi väldigt nära en vildsvinsfamilj med en kulting. Älgar rev ned några nät som jag hade satt upp i tallarna och det tog en liten stund innan jag förstod att jag blockerade deras viltstig. Men det roligaste är nog att det finns så många olika djur och växter att titta på. Jag fick se många vackra platser som jag aldrig hade hittat annars.