De undersöker Sveriges okända biologiska mångfald
SLU Artdatabanken var nyligen värd för Svenska artprojektets forskarträff i Ultuna. Deltagarna bestod av artexperter och doktorander från hela landet som tillsammans försöker kartlägga den biologiska mångfalden i Sverige.
Den 7–8 oktober samlades 14 forskare knutna till Svenska artprojektet på Campus Ultuna i Uppsala för årets forskarträff. Under två intensiva halvdagar presenterades nio pågående projekt, nya resultat och framtida planer för arbetet med att beskriva Sveriges alla flercelliga djur, växter och svampar. Gemensamt för projekten är att de ökar kunskapen om Sveriges biologiska mångfald. Nya metoder och nya insamlingar gör att forskare fortfarande upptäcker och beskriver arter som tidigare inte varit kända från Sverige eller för vetenskapen.
Ny teknik avslöjar nya insektsarter
Finglanssteklar är en familj av parasitsteklar där det finns mycket goda möjligheter att hitta nya arter för vetenskapen i Sverige. Forskare från Lunds universitet presenterade hur alla tillgängliga data för artidentifiering kan tas tillvara och hur varje insamlat exemplar ger väldigt stora mängder information.
Ett projekt vid Station Linné på Öland fokuserar på Sveriges bracksteklar, en av landets mest artrika men samtidigt minst utforskade insektsgrupper. Projektet kombinerar storskalig DNA-sekvensering med traditionell taxonomi för att undersöka omkring 100 000 individer. På så sätt skapas en robust bild av vilka arter som finns i Sverige och var de förekommer.
Små organismer och stor mångfald
Flera projekt vid Naturhistoriska riksmuseet fokuserar på organismer som sällan syns med blotta ögat Ett av dem undersöker vissa nematoder, mikroskopiska rundmaskar, som lever inuti insekter. Forskarna misstänker att många arter ännu inte har upptäckts i Sverige och använder DNA-metoder för att kartlägga deras mångfald och evolutionära historia.
Liknande frågor står i centrum för ett projekt om björndjur inom gruppen Hypsibioidea. De små djuren är kända för sin extrema tålighet, men den svenska faunan är fortfarande dåligt känd. Genom moderna genetiska metoder hoppas forskarna kunna identifiera både nya arter och tidigare förbisedda släktskap.
Även gruppen Acoelomorpha, millimeterstora maskar som lever mellan sandkorn och andra partiklar i marina sediment, har visat sig vara betydligt mer artrik än tidigare känt. Nu arbetar forskare med att beskriva nya arter och analysera evolutionära släktskap.
En forskargrupp vid Göteborgs universitet studerar rastamaskar, havsborstmaskar i familjen Terebellidae. Trots att de är vanliga längs våra kuster finns fortfarande mycket att lära om gruppens mångfald och utbredning. Forskarna ska beskriva nya arter, skapa en uppdaterad checklista över samtliga arter som finns i Sverige och upprätta ett DNA-bibliotek som kan användas för säkrare artbestämningar.
I havet och på land
Längs Sveriges havskuster studeras grönalger inom klassen Ulvophyceae. Forskare från Göteborgs universitet kombinerar fältinventeringar, historiska samlingar och DNA-data för att reda ut vilka arter som faktiskt förekommer i svenska vatten och var de finns. Ett annat projekt vid Göteborgs universitet undersöker hydrozoer, mindre kända släktingar till maneter. Forskare skapar nu en uppdaterad lista över de svenska arterna, en referenssamling och fritt tillgängliga identifieringsverktyg.
På land undersöks de underjordiska svamparna i släktet Hymenogaster. Genom nya analyser vill forskarna vid Göteborgs universitet skapa en modern översikt över dessa svårstuderade svampar. Projektet får samtidigt användning av äldre litteratur och insamlade exemplar från till exempel muséer.
Om Svenska artprojektet
Svenska artprojektet är ett regeringsuppdrag som SLU Artdatabanken har haft sedan 2002. Målet är att kartlägga, beskriva och tillgängliggöra kunskap om alla Sveriges flercelliga växter, svampar och djur. SLU Artdatabanken har bland annat i uppdrag att stödja och dela ut bidrag till taxonomisk forskning och inventeringsarbeten för att upptäcka fler av Sveriges okända arter. Särskilt fokus ligger på mindre kända organismgrupper. Forskningsprojekten genomförs ofta vid något av landets universitet eller naturhistoriska museer.