Erfarenheter från SustAinimals studieresa till Tyskland

Studieresan genomfördes 7-11 september och sträckte sig från Göttingen till Kiel och omfattade såväl universitetsmiljöer, försöksgårdar som kommersiella lantbruksföretag och forskningsinstitut. Genomgående präglades diskussionerna av frågor om djurens roll i framtidens livsmedelssystem, hållbar resursanvändning, biologisk mångfald, energi, landsbygdsutveckling och praktisk tillämpning av forskning.

Ingen universell modell för hållbart jordbruk

En av de tydligaste slutsatserna från resan var att det inte finns någon universell modell för hållbart jordbruk. Produktionssystem måste utformas utifrån lokala förutsättningar såsom klimat, jordarter, tillgänglig mark, naturvärden, marknader och samhälleliga förutsättningar. Flera deltagare betonade därför vikten av att stärka system- och landskapsperspektivet vid bedömningar av livsmedelsproduktion. Särskilt framträdande var diskussionen om djurens roll i områden där gräsmarker dominerar och där betande djur bidrar till både livsmedelsproduktion, biologisk mångfald och landskapsvård.

Även socioekonomiska aspekter och policyfrågor lyftes fram som centrala delar av hållbarhetsanalysen. Framtida beslut behöver i högre grad beakta samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer.

Cirkulära flöden – från restprodukt till resurs

De mest uppskattade gårdsbesöken kännetecknades av hög grad av integration mellan olika verksamhetsgrenar. Särskilt grisgården Becklingen Hohls visade hur gödsel, restprodukter, energiproduktion, odling och marknadsföring kan kopplas samman till ett sammanhängande system. 

Biogasproduktion baserad på gödsel och restflöden, återföring av växtnäring till marken, energilagring, elhandel och användning av överskottsvärme illustrerade hur jordbruket kan utvecklas till en bredare bioekonomisk verksamhet. Flera deltagare framhöll att synen på restprodukter förändrades under resan. Det som i ett produktionsled betraktas som avfall kan i nästa led vara en värdefull resurs. Detta gäller både näringsämnen, energi och olika typer av biprodukter.

Samtidigt väcktes frågor kring hur politiska styrmedel påverkar utvecklingen. Exempelvis lyftes erfarenheterna av omfattande majsodling till biogas som ett exempel på hur stöd och regelverk kan få långtgående konsekvenser för landskap och markanvändning.

Långsiktig forskning kan ge nya perspektiv

Studiebesöken vid universitet och forskningsstationer visade värdet av långsiktiga försök inom bland annat bete, växtföljder och markanvändning. De långliggande betesförsöken illustrerade hur effekter på biologisk mångfald, vegetation och ekosystem ibland blir synliga först efter flera årtionden.

En återkommande reflektion var därför behovet av stabila strukturer där kunskap, data och försöksserier kan leva vidare över generationer av forskare. Det fanns också intresse för att utveckla europeiska nätverk kring långliggande försök.

Innovation måste fungera i praktiken

Resan gav flera exempel på innovation inom animalieproduktionen. Några diskussionsämnen som dök upp under resan var:

• Betesbaserad mjölkproduktion
• Agroforestry med träd och buskar i odlingslandskapet
• Insekter som foderresurs
• Odling av alternativa proteingrödor såsom åkervicker
• Dual-purpose-höns
• Nya former av märkningssystem för bete och djurvälfärd
• Klimatanpassade och restaurerande produktionssystem på torvmarker

Samtidigt betonades att innovationer måste fungera under verkliga ekonomiska och praktiska förutsättningar. Det räcker inte att lösningar fungerar i teorin; de måste även vara genomförbara och attraktiva för lantbrukare.

Gemensamma utmaningar – och möjligheter framåt

Flera deltagare uttryckte förvåning över hur lika många tyska och svenska landsbygdsområden är. Trots skillnader mellan länderna återkom många gemensamma utmaningar, bland annat nedläggning av jordbruksföretag, generationsväxling, arbetskraftsbrist och konflikter mellan produktion, naturvård och andra samhällsmål.

Sammantaget visade studieresan att framtidens hållbara animalieproduktion inte handlar om enskilda tekniska lösningar utan om att förstå samspelet mellan djur, mark, människor, ekonomi och samhälle. De mest inspirerande exemplen förenade cirkulära resursflöden, biologisk mångfald, ekonomisk bärkraft och ett tydligt entreprenörskap.

En övergripande slutsats är också att SustAinimal nu har goda möjligheter att bygga vidare på de kunskaper och nätverk som skapats. Genom att fungera som mötesplats mellan forskning, näring och samhälle kan programmet bidra till en mer nyanserad och praktiskt användbar diskussion om djurens roll i framtidens livsmedelssystem.