Ny avhandling utvecklar evidensbaserad design för vårdens utemiljöer

Forskningen fokuserar på personer med demenssjukdom med yngre debut (young-onset dementia, YOD) och hälso- och sjukvårdspersonal, två grupper med olika behov men som båda kan ha stor nytta av tillgång till väl utformade utomhusmiljöer. Med utgångspunkt i en takträdgård vid Minnesmottagningen i Malmö följer avhandlingen hela designprocessen, från kunskapsinsamling och design till användning och utvärdering av den färdiga miljön.

– Jag har alltid fascinerats av varför vi som människor upplever vår omgivning på ett visst sätt och hur dessa upplevelser formas av sammanhang, perception och mänsklig natur. Jag är övertygad om att naturliga miljöer kan ha en positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande, säger Nina Oher, doktorand vid SLU.

Som en del av forskningen deltog personer som lever med YOD i ett åtta veckor långt trädgårdsprogram vid SLU:s rehabiliteringsträdgård i Alnarp, där deras erfarenheter av och behov kopplade till utomhusmiljöer studerades. Resultaten användes som underlag för utformningen av takträdgården vid Minnesmottagningen i Malmö. 

Studien visade att personer som lever med YOD har behov av miljöer som upplevs som lugna, trygga och lätta att orientera sig i. Samtidigt behöver miljöerna erbjuda möjligheter till social samvaro, stimulans och meningsfull aktivitet, vilket visar att enbart lugna och avskilda miljöer inte alltid är tillräckliga för målgruppen.

En andra del av avhandlingen undersökte hur den färdigställda takträdgården användes av personalen vid Minnesmottagningen under ett års tid. Trädgården nyttjades både vid jobbrelaterade samtal och olika evenemang, men framför allt spontant under raster och luncher.

Deltagarna beskrev miljön som en plats där de kunde andas ut, återhämta sig och få en stunds avbrott från den kliniska vardagen. Personalen upplevde att trädgården bidrog till ökad trivsel, social samvaro och en känsla av ett mer hållbart arbetsliv. Samtidigt gav den möjlighet till frisk luft och kontakt med årstidernas växlingar, något som ofta saknas i vårdens inomhusmiljöer.

Takträdgården användes dock inte för patientaktiviteter i den utsträckning som ursprungligen var tänkt. Avhandlingen visar att förändringar i organisation, ansvarsfördelning och verksamhet över tid påverkade hur miljön kom att användas. Nina Oher beskriver detta som implementeringsdrift, en process där ursprungliga mål och designintentioner successivt försvagas eller förändras när projekt övergår från planering till förvaltning.

– Avhandlingen visar att evidensbaserad design inte bara handlar om att skapa en väl gestaltad miljö. För att de ursprungliga målen ska kunna uppnås krävs också att kunskap, ansvar och designintentioner följer med genom hela processen, från planering och genomförande till långsiktig förvaltning och skötsel, säger Nina Oher.

Resultaten i avhandlingen ligger till grund för en vidareutvecklad modell för evidensbaserad design inom landskapsarkitektur. Modellen stärker kopplingen mellan forskning, användarkunskap, deltagande design, utvärdering och organisatoriska förutsättningar. Den betonar vikten av att bevara kunskap och designintentioner genom hela projektets livscykel. Resultaten visar hur vårdens utomhusmiljöer kan utformas och förvaltas för att skapa långsiktigt hållbara och hälsofrämjande miljöer.