Ny kunskap om hur björk kan skyddas mot skadeinsekter och sjukdomar

Förädlad vårtbjörk (Betula pendula) ses av många som ett intressant alternativ i strävan efter en större mångfald av trädslag i det svenska skogsbruket. I sin doktorsavhandling undersökte Sezer Olívia Kaya, disputerad vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och inom Trees For Me, tre möjliga utmaningar: skador orsakade av vivlar på unga björkplantor, rotröta orsakad av rottickan tillhörande svampsläktet Heterobasidion och det potentiella hotet från den invasiva kopparpraktbaggen Agrilus anxius.

Låga nivåer av rotröta

Problemet med rottickan är välkänt och orsakar allvarlig rotröta i nordeuropeiska barrskogar, men man vet betydligt mindre om risken i planterade björkbestånd.

Sezer Olívia Kayas forskning visar att primär infektion av Heterobasidion på björkstubbar var sällsynt efter gallring i de undersökta bestånden i södra Sverige.

– Jag blev förvånad över hur lite förekomst av Heterobasidion jag hittade på de obehandlade björkstubbarna efter gallring, säger Sezer Olívia Kaya.

Forskarna studerade även effekten av behandling av stubbar med de två biologiska bekämpningsmedlen Phlebiopsis gigantea (Rotstop) och Pseudomonas protegens (Basinox). Ingen rotröta hittades på behandlade stubbar och laboratorieförsök visade att båda behandlingarna kunde begränsa etableringen och tillväxten av rotröta på björkved.

Fältförsöken med fokus på rotröta var förlagda till södra Sverige, medan skador orsakade av snytbaggar undersöktes i försök även i mellersta och norra Sverige.

Mindre vivelskador på björk än på barrträd

I avhandlingens första studie, utförd i södra Sverige, visade Sezer Olívia Kaya att flera arter av vivlar kan skada nyplanterade björkar samt att mekaniskt snytbaggeskydd minskade angreppen under etableringsfasen. Trots omfattande skador på obehandlade plantor var dödligheten kopplad till snytbaggar låg.

Resultat från två växtsäsonger i en annan studie bekräftar att snytbaggar kan angripa plantor av vårtbjörk, men skadorna och dödligheten var generellt lägre än hos tall, gran och lärk trots att barrträden i flertalet fall försetts med mekaniskt skydd mot snytbaggeangrepp, vilket inte var fallet för vårtbjörk. Det är därför troligt att björk inte behöver mekaniskt snytbaggeskydd om plantering görs efter markberedning.

– Skadorna var mer omfattande i södra och mellersta Sverige och mindre i norr, säger Sezer Olívia Kaya. Den geografiska skillnaden visar att ett förändrat klimat kan påverka skaderisken i framtiden.

Förberedelse för möjligt insektshot

Avhandlingens sista del behandlar Agrilus anxius, kopparpraktbaggen, en inhemsk insekt som är vida spridd i Nordamerika men ännu inte har påträffats i Europa, men som skulle kunna utgöra ett allvarligt hot mot europeiska björkar om den etablerades på kontinenten.

– Vad vi vet har kopparpraktbaggen ännu inte nått Europa. Övervakning av potentiella invasiva skadegörare sker i anslutning till införselställen i hela Sverige, och i olika delar av Europa, och hanteras av berörda växtskyddsmyndigheter. Den övervakningen är avgörande. Under vår fältresa i Kanada var det slående hur mycket hårdare den introducerade vårtbjörken hade drabbats av angrepp från kopparpraktbaggen jämfört med den lokala björken, framhåller Sezer Olívia Kaya.

Forskningen har resulterat i molekylära metoder som kan identifiera insekten både i laboratoriet och snabbt ute i fält, vilket skulle kunna möjliggöra snabbare åtgärder vid en potentiell upptäckt av insekten.