Så kan matens dolda kostnader bli synliga – och hållbar produktion gynnas

Priset är en av de viktigaste faktorerna som styr vilken mat konsumenter köper. Men priset reflekterar inte nödvändigtvis vad det faktiskt har kostat att producera den.

Till produktionen av livsmedel tillkommer för konsumenten dolda kostnader – för miljön, klimatet, sociala förhållanden och människors hälsa.

– Kraftigt förenklat kan man säga att det mesta av det som är dåligt med matproduktion tenderar att exkluderas från prislappen, säger Sebastian Carlsson, doktorand på institutionen för människa och samhälle vid SLU.

De dolda kostnaderna kan till exempel handla om förlust av biologisk mångfald till följd av kemiska bekämpningsmedel i naturen, utsläpp av växthusgaser, eller sjukdomar som drabbar bönder på grund av ohälsosamma arbetsförhållanden.

– Vi kan ta barnarbete inom kaffeindustrin som ett exempel. Om barnen i ett samhälle inte går i skolan går de miste om utbildning som en väg ut ur fattigdom. Det är en dold kostnad för den svenska kaffekonsumenten, säger Sebastian Carlsson.

Genom att öka transparensen i prissättningen vill forskare bana väg för en omställning mot ett mer hållbart livsmedelssystem.

– Då skulle livsmedel som producerats på ett mer hållbart sätt, alltså med mindre negativa effekter eller till och med positiva effekter, kunna vara billigare än den som producerats på ett mindre hållbart sätt eftersom den faktiskt kostar samhället och miljön mer, säger Sebastian Carlsson.

True Cost Accounting: Metoder för att synliggöra effekter på miljö och samhälle

Sebastian Carlsson har inom ramen för sin doktorandtjänst utfört arbete inom projektet FOODCoST (se faktaruta).

Projektet handlar om att harmonisera en samling metoder för att identifiera, mäta och sätta ett monetärt värde på livsmedelsproduktionens positiva och negativa effekter på miljö och samhälle. 

Samlingsbegreppet för dessa metoder är True Cost Accounting (TCA), med andra ord, redovisning av verkliga kostnader.

Sebastian Carlsson har sammanställt och analyserat elva fallstudier som genomförts inom FOODCoST, och utifrån detta skrivit en rapport till EU-kommissionen som väntas publiceras senare i år.

Vägen från ökad transparens till ökad hållbarhet

Genom True Cost Accounting försöker forskarna alltså få en helhetsbild av matproduktionens positiva och negativa effekter genom hela värdekedjan.

Hur denna kunskap sedan används för att öka transparensen i prissystemet – och främja hållbarhet i praktiken – är inte givet. I stället finns en myriad av möjliga åtgärder, varav flera har undersökts av Sebastian Carlsson i analysen av projektets fallstudier.

En övergripande slutsats av analysen är att TCA inte bör användas för att kalkylera varje varas "sanna pris".

– TCA kan i stället användas som ett verktyg för beslutsstöd och samordning kring prissättning, för exempelvis politiker, företagare och andra intressenter längs matproduktionens värdekedjor, säger Sebastian Carlsson.

Åtgärder för att förändra prissystemet kan till exempel handla om att ta fram policys för prissättning, införa punktskatter och certifieringar på olika matvaror, att integrera mått för dolda kostnader i företagsrapportering och investeringsanalyser, och att styra val av mer hållbara alternativ genom offentlig upphandling.

Man kan även arbeta med att stärka konsumenters förståelse för matens produktion och inverkan på människa och miljö. 

Tidigare forskning har dock visat att stärkt förståelse i sig inte räcker för att få konsumenter att välja mer hållbara alternativ. Inte heller att endast höja priserna på mindre hållbara alternativ för att förmå konsumenter att välja bort dem.

FOODCoSTs fallstudier och experiment indikerar i stället att det är de relativa priserna som avgör vad konsumenten väljer.

– Högre priser på livsmedel med stor negativ påverkan behöver kombineras med åtgärder som gör mer hållbara alternativ mer attraktiva och ekonomiskt tillgängliga för konsumenter, så att de blir enklare att välja.

Men enstaka verktyg och styrmedel leder inte till systemförändring på egen hand, säger Sebastian Carlsson.

– Det som krävs för genomslag är att prissignaler understöds med policy, informationskampanjer och finansiella incitament och att ansvaret delas över värdekedjor. Att åtgärderna upplevs som legitima och rättvisa är vidare avgörande för att de ska accepteras.

Barriären: Alla måste gå med på att ändra prissättningen

En av de största barriärerna för att förändra prissystemet så att dolda kostnader täcks är att det förutsätter att alla aktörer, såväl stater som företag, går med på att göra det. 

Många forskare pekar på att ekonomiska incitament, internationell konkurrens och politisk genomförbarhet utgör betydande hinder, säger Sebastian Carlsson. Åsikterna om hur barriären kan överkommas går isär.

– Vissa menar att en förändring av prissystemet endast kan komma uppifrån och tvingas på företagen. Andra menar att några få ”early adopters” skulle få marknadsfördelar som kan jämna ut intäktsförlusterna och därmed sporra fler att slå sällskap, så att ingen till slut kan ställa sig utanför.

Vissa företag skulle kunna minska sina negativa effekter med bibehållen lönsamhet, medan det för andra vore svårare.

– Därför är det viktigt att ta fram transparenta, standardiserade och praktiskt användbara mått som underlag för beslut kring prissättning, säger Sebastian Carlsson.

Läs mer

Sebastian Carlsson har tidigare skrivit en vetenskaplig artikel om intressenters inställning till True Price Labeling: metoder för att signalera dolda kostnader till konsumenter. 

Läs artikeln här: Stakeholder skepticism and pragmatic approaches for True Price Labeling (2025)