Växtskydd över gränserna: nya perspektiv och kontakter

Symposiet arrangerades av SLU Nätverk växtskydd och SLU Skogsskadecentrum. Under två dagar fick deltagarna ta del av aktuell forskning, utforska ny teknik, besöka forskningsanläggningar och möta representanter från myndigheter, näringsliv och andra organisationer.

– Vi har så mycket att lära av varandra, både mellan olika forskningsområden och från dem som arbetar med växtskydd i praktiken. Jag hoppas att de här två dagarna inspirerar deltagarna att lyfta blicken från sina egna ämnesområden och hitta nya sätt att samarbeta, säger Anneli Lundkvist, ordförande för SLU Nätverk växtskydd.

Artificiell intelligens öppnar nya möjligheter

Symposiet inleddes med två föreläsningar om artificiell intelligens och hur tekniken kan användas inom växtskyddet eller för skogens hälsa. Professor Abozar Nasirahmadi från SLU presenterade tillämpningar av AI inom jordbruket, medan Maria Nordström från Skogforsk berättade om hur tekniken används inom skogsbruket.

För universitetslektor Ola Lundin visade föreläsningarna hur viktigt det är att forskare håller sig uppdaterade om den tekniska utvecklingen, även om de inte själva arbetar med AI.

– Jag tycker det är viktigt för alla att försöka sätta sig in i digitalisering och AI, både inom jordbruk och skogsbruk. Oavsett om man direkt arbetar med de här frågorna eller inte kommer det att vara något som påverkar forskningen framöver.

Anders Broby från Naturvårdsverket har själv arbetat med projekt där drönare och AI används för att upptäcka viltskador på grödor. Han tyckte att föreläsningarna var särskilt relevanta, men fastnade också för en fråga om hur forskningen ska kunna hålla jämna steg med den snabba teknikutvecklingen.

– Jag tror att AI kommer att utvecklas mycket fortare än vi begriper, och att vi bara är i början. En jätteintressant fråga som kom upp under föreläsningarna var hur man kopplar forskning till en sådan extremt snabb utveckling. Om ett halvår är AI-modellerna kanske mycket bättre än i dag, samtidigt som forskningsprojekt ofta pågår i tre år. Hur löser man det? Det är en utmaning. 

Ut i fält för nya perspektiv

Efter förmiddagens föreläsningar och postersession gav sig deltagarna ut på fem olika exkursioner i och omkring Ultuna. Bland besöksmålen fanns Lantmännen, det nationella referenslaboratoriet för diagnostik av växtskadegörare hos Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), SLU fältforskningsstation på Lövsta och projektet BLANDSKAP samt forskningsinstitutet RISE. En av grupperna följde med på en exkursion med fokus på skogsskador.

Besöken gav möjlighet att se forskning och växtskyddsarbete i praktiken, upptäcka verksamheter som deltagarna kanske inte kände till sedan tidigare och diskutera gemensamma frågor i mindre grupper.

Björn Andersson, fältpatolog vid SLU, uppskattade särskilt möjligheten att få besöka verksamheter i närområdet.

– Jag tycker att det är ett fantastiskt bra program, för det har någonting för alla. Det är bra att man håller det på en praktisk nivå och inte bara pratar om visioner och strategier. Exkursionerna är suveräna! Jag har jobbat här i hundra år och aldrig varit på SVA förut. Det finns otroligt många beröringspunkter och möjligheter till samarbete.

Forskning över ämnesgränserna

Tillbaka i föreläsningssalen presenterade sex yngre forskare sina arbeten i korta föredrag. Ämnena sträckte sig från pesticidresistens och alternativ till glyfosat till upptäckt av barkborreangrepp, växtsjukdomar och bevarande av ask. Malin Elfstrand, professor i skogspatologi vid SLU, uppskattade både bredden i forskningen och föreläsarnas förmåga att nå fram till en publik med olika vetenskapliga bakgrunder.

– Unga forskare, doktorander och postdoktorer är väldigt duktiga på att presentera. De har tänkt på vem som är målgruppen och kan göra komplexa saker lättbegripliga. Jag tyckte också att det var intressant att se olika perspektiv på pesticidfrågan, både arbete tillsammans med lantbrukare och studier av experimentell evolution hos insekter.

Nya perspektiv från omvärlden

En viktig del av årets symposium var att föra samman forskare med organisationer som arbetar med växtskydd utanför akademin. Representanter från myndigheter, lantbrukarorganisationer och rådgivningsverksamheter berättade om sina verksamheter och de utmaningar de möter.

Bland de medverkande organisationerna fanns Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), ODLA och HIR Skåne. Deltagarna fick också göra en gemensam kartläggning av aktörer inom jordbruk, trädgård och skogsbruk för att identifiera möjliga samarbetspartner. För Jonas Jönsson från HIR Skåne var mötet ett välkommet tillfälle att träffa forskare och lyfta fram lantbruksnäringens behov.

– Det är spännande att möta unga forskare och doktorander och framför allt höra hur hungriga och nyfikna de är. Vi vill också vara med och driva forskningen i en riktning så att vi får nytta av den och kan bidra med att berätta vad vi behöver. Vi samlar till exempel in behov från branschen och kan presentera en prioriteringslista för forskarna. Då blir forskningen till nytta för näringen.

Mötet gav också forskarna nya insikter. Michelle Cleary, universitetslektor i skogspatologi vid SLU, menade att det finns mycket att upptäcka om organisationer och verksamheter utanför det egna forskningsområdet.

– Även för oss som har varit på SLU länge finns det mycket nytt att lära om olika aktörer och vad de arbetar med. Det här är också ett utmärkt tillfälle för studenter och postdoktorer att upptäcka möjliga samarbetspartner inför framtida forskningsprojekt.

Sofia Backéus från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) uppskattade möjligheten att träffa forskarna personligen. Hon lyfte också fram fördelen med att samla flera olika näringar under samma tak.

– Jag tycker att det är jättebra med sådana här nätverksträffar. Det är roligt att få träffa forskare, få ett ansikte på dem och höra deras frågor. Jag tycker också att det är bra att jordbruk och skogsbruk är tillsammans. Skogsägare har ju ofta både jord- och skogsbruk och möter problem inom båda områdena. Ur det perspektivet är det väldigt logiskt att samla allt på samma ställe.

Växtskydd och livsmedelssäkerhet

Symposiets sista föreläsningar lyfte växtskyddets betydelse för livsmedelssäkerheten. Anders Kvarnheden, professor i virologi från SLU berättade om varför en trygg livsmedelsförsörjning börjar med friska växter, medan Anna Berlin, universitetslektor i växtpatologi från SLU, tog upp hur jordbruket kan skyddas mot biologiska hot. Tillsammans gav föreläsningarna ett bredare perspektiv på växtskyddets betydelse för en säker och motståndskraftig livsmedelsproduktion. 

Nya perspektiv och kontakter

Utöver föreläsningar och exkursioner fanns gott om tid för spontana samtal. Kaffepauser, postersessioner och en gemensam middag gav deltagarna möjlighet att lära känna varandra och upptäcka forskning som de kanske inte annars skulle ha kommit i kontakt med.

För Luiz Cosimo, doktorand inom skoglig forskning, var det första gången han deltog på ett av de här nätverkssymposierna om växtskydd. Mötet med forskare från andra områden gav honom nya perspektiv på det egna arbetet.

– När man arbetar med skogsforskning är det lätt att bli lite instängd inom sitt eget område. Det var väldigt intressant att träffa människor från andra delar av växtskyddsforskningen, särskilt de som använder liknande teknik som vi men med andra metoder och för andra ändamål. Det breddade mina perspektiv på vad vi kan göra inom växtskyddet.

Posterpriser för att främja framtida samarbeten

Symposiet avslutades med prisutdelning för de bästa forskningspostrarna. Ebba Söderblom från institutionen för växtbiologi tilldelades förstapriset, ett stipendium på 5 000 kronor, för sin visuellt tilltalande och väl utformade poster ”Catching the invisible”, som väckte juryns uppmärksamhet och nyfikenhet. Två andrapriser på vardera 3 000 kronor gick till Lucas Sjögren från institutionen för växtbiologi och Katherine Lauck från institutionen för ekologi. 

Prispengarna ska användas under 2026 eller 2027 till aktiviteter som främjar samverkan inom växtskydd eller skogsskador i Sverige, exempelvis deltagande i konferenser och möten med samhällsaktörer eller forskningsbesök vid andra SLU-campus. 

När Katja Fedrowitz, koordinator för SLU Nätverk växtskydd och SLU Skogsskadecentrum, summerar de två dagarna hoppas hon att samtalen ska fortsätta även efter att deltagarna återvänt till sin vardag.

– Det har varit två inspirerande dagar med många intressanta diskussioner och nya kontakter. Jag hoppas att idéerna och mötena här leder vidare till nya samarbeten, både mellan olika forskningsområden och mellan forskare och andra aktörer. Det är precis det vi vill uppnå med de här träffarna.

Text av Cajsa Lithell.