Forskare och näringen på safari bland mellangrödor

Den 28 oktober visades både välkända och några nya spännande arter, bland annat solros, svartkämpar och vårråg under fältvandringen ”Mellangrödor som förfrukt till potatis och för biogas”.

– Det blev en djupdykning i olika typer av mellangrödan oljerättika, däribland strukturoljerättikan med kraftig rotutveckling, som kan gå på djupet och bidra till en bättre markstruktur. Blast från stärkelsepotatis kan fungera som biogassubstrat, säger Sven-Erik Svensson, universitetsadjunkt vid Institutionen för biosystem och teknologi.

– Mellangrödor kan ge varierande kväveleveranser till potatisen året därpå, menar forskaren David Hansson vid samma institution, som har analyserat potatisblastens kväveinnehåll under hela växtsäsongen 2026 på två försöksfält vid Kristianstad.

Tillsammans med näringen

Flera representanter från näringen och experter deltog i fältvandringen och diskussionerna efteråt. Vandringen genomfördes på försöksfält vid Åsums Boställe och Lyngby gård, där ett tätt samarbete pågår med lantbrukarna.

– Oljerättika lyfter stärkelseskörden, säger Kristoffer Gustafsson, tredje generationen på Åsums Boställe och odlingsutvecklare på Lyckeby, som odlar mycket potatis och har flera olika mellangrödor som förfrukt inför potatisen följande år. 

Han försöker hantera och balansera alla parametrar för att undvika kväveurlakning, ökade lustgasutsläpp (en stark växthusgas) och skördetidpunkten så att inte jorden packas.

Åsa Olsson Nyström, forskare vid Agriscience, engageras som expert på hur nematoder och andra växtsjukdomar påverkas av mellangrödor och vice versa.

Håkan Svensson, Lyngby gård, är en innovativ lantbrukare och har testat bland annat sådd av oljerättika med drönare i växande spannmål under sommaren 2026.

– Det blev ganska stora luckor, säger han, inte helt nöjd med spridningsbilden.

Bengt Stuhre, C4 Energi, i Kristianstad, berättade att under hösten 2026 kommer oljerättika på 40-50 hektar i Kristianstadsområdet att skördas och ensileras som ett nytt biogassubstrat. 

– Det skall bli intressant att utvärdera jämfört med de substrat som vi använder idag, säger han.  

SLU-forskaren Maria Hellström vid Institutionen för Växtskyddsbiologi berättade om europeiska forskningsprojektet DisCoverCrop, som undersöker just hur mellangrödor kan gynna efterföljande potatisodling, i Estland, Nederländerna, Norge, Sverige och Tyskland. I dagarna skickar hon ut en enkät till 2 000 svenska potatisodlare om detta. Forskningsprojektet startade 2025 och pågår till och med 2028.

Fältvandringen var ett samarrangemang med Accel AgroBiogas, Lyckeby och SLU Partnerskap Alnarp.