Nyfikenhet och oräddhet syns i schäferns gener

Studien har gjorts av forskare vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Schäferhundars beteende är av stor betydelse eftersom de används som tjänstehundar, till exempel inom polisen eller i det militära. Att avla fram hundar med rätt egenskaper kan vara svårt och kostsamt. Med en bättre förståelse av den underliggande genetiken kan avelns förbättras.

I den nya studien har etologer och genetiker tillsammans undersökt hur schäfrars beteende avspeglas i deras gener. De visar att den svenska schäferpopulationen består av två grupper, en som avlats främst för utseende och en annan som avlats för funktion.

– När det gäller brukshundar har man avlat på hundar som verkligen tycker det är kul att arbeta, det är lite som en lek för dem. Det är intressant att vi nu kan se att den aveln verkligen har lett till skillnader mellan brukshundar och utställningshundar – skillnader som syns både på beteendenivå och på genetisk nivå, säger Kerstin Lindblad-Toh, som är professor i komparativ genomik vid Uppsala universitet och en av studiens ledare.

Undersökte schäfrars beteende och gener

För att mäta schäfrarna beteende användes ett standardiserat beteendetest där de fick möta olika situationer. Testet undersöker bland annat hur hundarna reagerar på en lekinvit, hotfulla spökliknande figurer och att hanteras av en främmande person. Idag testas majoriteten av de svenska schäfrarna med metoden. I studien tittade forskarna på data från runt 23 000 schäfrar.

– Vi kunde se att brukshundarna i genomsnitt visade mindre rädsla, mer nyfikenhet och större social förmåga gentemot människor. Det visar hur viktigt det är att man selekterar på beteende när man väljer hundar till avel och viktiga funktioner, säger Åke Hedhammar, professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Forskarna tog sedan blodprov av 373 schäfrar som genomgått beteendetestet för att kunna kartlägga deras arvsmassa.

– Vi kunde då se att det fanns ställen i arvsmassan där hundarna skiljde sig åt beroende på hur nyfikna eller lekfulla de var, till exempel. På så sätt kunde vi ringa in några av de gener hos brukshundar som hänger ihop med nyfikenhet och lekfullhet, säger Kerstin Lindblad-Toh.

Även hos människor har forskare hittat samband mellan gener och beteende. Några av generna som nu kopplas till schäfrarnas beteende har tidigare förknippats med ängslighet hos människor.

– Det är intressant att flera av de gener vi ser påverka beteende hos schäfrarna också är kopplade till beteende hos människor. Här ser vi nu ett exempel på hur vi på sikt även kan få mer kunskap om olika beteenden hos människor med hjälp av hunden, säger Kerstin Lindblad-Toh.

Större studie på gång med Försvarsmakten

Beteende styrs inte bara av enstaka gener, utan är ett komplext samspel mellan flera olika. Forskarna ska nu tillsammans med Försvarsmakten gå vidare med större studier för att bättre kunna kartlägga genetiken.

– Då skulle dessa resultat på sikt kunna användas för att välja ut både vilka hundar som har bäst förutsättningar att bli bra arbetshundar och för att användas i aveln. Men där är vi inte ännu. Den här studien är ett första steg och visar att det faktiskt finns tydliga skillnader i beteende mellan bruks- och utställningsschäfrar, säger Åke Hedhammar.

• Se film som visar hur ett beteendetest går till. Film: Voichita Marinescu
• För pressbilder – se pressmeddelande från Uppsala universitet

Kontaktpersoner

Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet
070-324 2336, kerstin.lindblad-toh@imbim.uu.se

Åke Hedhammar, professor emeritus i hundens sjukdomar, Sveriges lantbruksuniversitet
070-622 27 96, ake.hedhammar@slu.se

Artikel

Marinescu, V. D., Svartberg, K., Kierczak, M., Tengvall, K., Bianchi, M., Jabłońska, J., Arvelius, P., Sakthikumar, S., Farias, F. H. G., et al. (2026). The Genetic Architecture of Behavior in the German Shepherd Dog. Animal Genetics. https://doi.org/10.1002/age.70221