Försenad svampsäsong i södra och mellersta Sverige
En torr och varm sommar har lett till en försenad svampsäsong i södra och mellersta Sverige. Anders Dahlberg, professor vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi på SLU, berättar mer om svampsäsongen och om vädrets effekter.
Hur märks den försenade svampsäsongen i södra och mellersta Sverige?
– Det har varit nästa tomt på svamp ute i markerna som följd av att det varit så varmt och torrt mer eller mindre under hela juli och augusti. Det har försinkat svampsäsongen med över en månad. Den brukar under normala år peaka kring början av september. Nu efter den senaste tidens regn börjar svamparna äntligen att visa sig. Men det skulle egentligen behöva komma mer regn för att de skall komma i gång ordentligt och bli rikliga mängder.
Varför påverkas svamparna?
– Kantareller, karljohan och andra svampar är känslig för torka och värme. De mesta av våra svampar växer nämligen som tunna trådar, hyfer och mycel, nere i marken. Är det torrt länge torkar och tynar stora delar av svamptrådarna bort och dör. Då kan inte deras fruktkroppar, det vi ser av svamparna och med glädje plockar om det är matsvamp, utvecklas. Det tar sedan en tid efter regn, och efter att marken har återfuktats, innan de delar av svampmycelet som överlevt kan växa ut och få kraft att bilda fruktkroppar igen.
Hur påverkas svamparna på sikt av torka?
– Torkan är sällan någon fara för mycelen mer än för stunden. Mycel är långlivade. Dessutom behöver inte svampar bilda fruktkroppar varje år. Ett kantarellmycel kan bli många tiotals år eller mer om det växer på en plats där det trivs, och det fungerar på samma sätt för de flesta svampar i marken. Våra matsvampar, där de allra flesta är mykorrhizasvampar, har en extra fördel genom sin symbios med träd där deras hyfer är hopkopplade med trädrötter och kan komma åt vatten genom dem.
Hur är svamptillgången i de norra delarna av Sverige?
– I norra Sverige har det regnat mer och varit svalare denna sommar än normalt. På SMHI:s hemsida finns det en intressant karta som visar hur olika vädret varit i norra och södra Sverige. I norr har därför förutsättningarna för svamp varit bättre och de har dykt upp mer som de brukar. Men det har inte varit någon toppensäsong, och nu när frostnätterna börja komma försvinner svamparna.
Vad behövs nu för att svampsäsongen ska kicka igång?
– Det behövs mer regn för att markerna ska bli återfuktade. Det tar ofta en vecka eller mer innan svampar börjar visa sig efter en rejäl rotblöta. Eftersom det har varit torrt så länge i södra Sverige tar det förmodligen längre tid innan mycel återhämtat sig. När det är eller har varit torrt i markerna är ett tips att leta svamp i landskapet där det är lite fuktigare som längs fuktstråk, sänkor och i norrlägen. Där återhämtar svamparna också snabbare. Mängden regn kan variera mycket, och det kan därför skilja sig åt lokalt på hur stor svamptillgången är även om det är relativt korta avstånd mellan ställena.
Är risken för maskangripna svampar mindre om de kommer senare?
– Nu när vi har gått in i september blir det svalare och kyligare nätter. Då blir maskar och insekter mindre aktiva vilket gör att svampar blir mindre maskangripna. Lägre temperatur och inte minst nattdagg bidrar till att september brukar vara en bra svampmånad i södra och mellersta Sverige. Även fruktkropparna håller sig fräscha längre den här perioden på året.
Kontakt
-
PersonAnders Dahlberg, Professor vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologiAvdelningen för skoglig patologi
-
PersonTherese Hallqvist, KommunikatörKommunikationsavdelningen