Matsvinnet kostar mer än vi tror – både för klimatet och hushållet

Matsvinn är inte främst ett beteendeproblem i köket utan ett systemproblem i hela livsmedelskedjan.

– När maten väl är producerad har merparten av klimatpåverkan redan uppstått. Då är det avgörande att den tas tillvara, annars har resurser som mark, energi och arbete använts helt i onödan, säger Mattias Eriksson, forskare vid institutionen för energi och teknik vid SLU i Uppsala.

Den största delen av livsmedlens klimatpåverkan sker i primärproduktionen, där insatser som diesel, mineralgödsel och maskiner står för betydande utsläpp.

– Transporterna spelar roll, men i de flesta fall är de en mindre del jämfört med produktionen. Effektiva, välfyllda transporter är därför viktiga – men det absolut mest avgörande är att maten faktiskt äts upp.

Tips för att minska matsvinnet  

Samtidigt uppstår en betydande del av matsvinnet i hushållen. Där finns en stor potential att minska svinnet utan att livskvaliteten försämras.

– Det handlar inte om att leva snålt, utan om att planera bättre. Att se vad man redan har hemma, använda rester och anpassa inköpen efter verkliga behov gör stor skillnad, säger Mattias Eriksson.

Han betonar också att hushållens val hänger ihop med hela livsmedelssystemet.

– När efterfrågan blir mer förutsägbar minskar också risken för överproduktion längre bak i kedjan. Då kan både handel och producenter planera smartare.

Att välja lagringståliga livsmedel som potatis, rotfrukter och konserver, samt att anpassa kosten efter säsong, kan bidra till att minska både svinn och kostnader – utan att göra avkall på näring eller kvalitet.

– Matsvinn är ett problem som alla är överens om att vi måste lösa. Men det är inte enkelt, eftersom det är inbyggt i hur vårt livsmedelssystem fungerar. Just därför är potentialen så stor, avslutar Mattias Eriksson.