Patrik Bohman under en provtagning av eDNA i Öresjö för att följa spridningen av kräftpest. Foto: Lennart Edsman.

Ny europeisk studie visar vägen mot säkrare övervakning av kräftor och kräftpest med eDNA

Nyhet publicerad:  2026-01-26

Kräftpest och invasiva arter hotar sötvattenskräftor i stora delar av Europa. I en omfattande studie har över 40 forskare från 13 europeiska länder jämfört olika eDNA-metoder och visar att de kan förbättra övervakningen, men att val av metod spelar stor roll för hur tillförlitliga resultaten blir.

Trots att kräftor avger relativt lite DNA till omgivningen har eDNA visat sig vara en effektiv metod för att påvisa deras närvaro. 

– I den här studien ville vi testa hur väl olika laboratorier faktiskt lyckas med att upptäcka kräftor och kräftpest när alla använder sina egna metoder för att ta vattenprover, säger Patrik Bohman som är miljöanalytiker vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och en av artikelförfattarna.

Alla deltagande forskarteam lyckades hitta DNA från både flodkräfta och signalkräfta i kontrollerade miljöer med relativt hög täthet, trots stora skillnader i utrustning och protokoll. Däremot blev resultaten mer osäkra i naturlika miljöer med låg täthet av kräftor. Allra svårast var det att påvisa förekomst av själva kräftpesten.

Två olika forskarteam filtrerar nytagna vattenprover från experimentet men med lite olika metoder och utrustning. Foto: Martin Bláha.

– Resultaten visar styrkan i eDNA och varför vi behöver gemensamma metoder. Det här är otroligt viktigt för framtidens miljöövervakning och där myndigheter och förvaltare behöver kunna lita på att eDNA-resultat är jämförbara mellan länder och laboratorier. Idag genomförs eDNA-undersökningar av en mängd olika företag och myndigheter med olika metoder och utrustning, vilket gör den här studien högst relevant, säger Patrik Bohman.

Studien visar att internationella jämförelser och metodsamordning är avgörande för att kunna fatta rätt beslut om skydd av hotade arter och bekämpning av invasiva arter. Det här är ett steg framåt mot mer robusta och kvalitetssäkrade metoder för övervakning av kräftor i Europa.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental DNA. Läs mer om studien och hur eDNA kan bidra till bättre naturvård och övervakning.

Utförligare bildförklaring

Bilderna visar två olika forskarteam som filtrerar nytagna vattenprover från experimentet men med lite olika metoder och utrustning. Bilden till höger visar det tyska laget (Kathrin Theissinger & Jean-Yves Georges från Senckenberg Nature Research Institute & CNRS/IPHC lab). De använder en Vampire pump och Sterivexfilter (0,45 µm porstorlek) för att samla upp vattenburet DNA. Bilden till vänster visar det finska laget (Timo Ruokonen & Terhi Iso-Touru från Naturresursinstitutet LUKE). De använder en mer avancerad eDNA-pump: en Smith-Root eDNA sampler tillsammans med ett Smith-Root filter (1,2 µm porstorlek).

Det här är eDNA

  • eDNA kommer från engelskans "environmental DNA", och kan översättas till "miljö-DNA".
  • Begreppet eDNA beskriver den cocktail av olika organismers genetiska material som erhålls direkt från miljöprover (vatten, mark, luft etcetera). Det kan röra sig om allt ifrån levande djur eller djurdelar, till exempel ägg, spermier och larver, men även dött material som urin, avföring, slem eller fiskfjäll.
  • Med hjälp av det eDNA som flyter omkring i våra sjöar och vattendrag går det att spåra vilka arter av fisk, musslor och kräftor som befinner sig i området.
Läs mer om eDNA

Kontakt