Stabilt snödjup för Vasaloppet

Nyhet publicerad:  2026-02-20

SLU:s forskningsstation i Siljansfors har samma klimatläge som Oxberg. Här har snödjupet mätts ända sedan Vasaloppets början. Snöläget har varit stabilt och bara sjunkit 5 centimeter i genomsnitt. Prognosen för snödjupet då årets Vasalopp körs, är att vi kan se fram emot 40 centimeters snödjup.

– Siljansfors snödjupsmätningar är en av få mätningar som är relevant i sammanhanget och som har utförts under hela Vasaloppets historia, säger försöksledaren Ola Langvall. Mätstationen ligger 240 meter över havet och har ett klimat som ungefär motsvarar det i Oxberg, som är startplatsen för Tjejvasan, Kortvasan och Halvvasan.

Snödjupet den 1 mars har i genomsnitt varit 40 cm i Siljansfors (röd trendlinje i diagram 1), men variationerna är stora från år till år. Vasaloppet ställdes in på grund av snöbrist år 1932, det enda år hittills utan snötäcke i statistiken från Siljansfors. Även 1990 ställdes Vasaloppet in på grund av snöbrist, men då var snödjupet ändå 10 cm. Under sammanlagt 21 av 105 vintrar har det varit kris med liten snötillgång*, vilket är var femte vinter. Dessa är dock relativt jämt utspridda över hela perioden. Den längsta perioden med snöfattiga vintrar, de sex åren 1971–1976, följdes direkt av den längsta perioden med stabila vintrar, de tolv åren 1977–1988. De snörikaste vintrarna under Vasaloppets historia var 1951, 1966, 1969, 1977 och 2018. Även om snödjupsmätningarna i Siljansfors visar en svag trend mot mindre snö på senare år, är den långt ifrån signifikant, det vill säga. det går inte att utesluta att det är en ren slump åt vilket håll trenden går.

– Även för årets tävlingar, som inleds nu på lördag, ser det stabilt ut. För närvarande är snödjupet 42 cm i Siljansfors och även om prognosen säger att det kan komma en del regn i mitten av Vasaloppsveckan, verkar det också som att det kan komma ytterligare nederbörd i form av snö, vilket talar för att snödjupet ligger kvar och kanske till och med kommer att öka fram till det riktiga Vasaloppet körs den 1 mars, avslutar Ola.

Hur ser det då ut med temperaturförändringar sedan 1922?

Temperaturen under februari månad från samma mätstation i Siljansfors visar en trend att månadsmedeltemperaturen har ökat från -7,9 °C år 1922 till -5,5 °C år 2021, men denna ökning är inte heller statistiskt signifikant. Under Vasaloppets hundraåriga historia har medeltemperaturen i februari varit över noll endast under åren 1989 och 1990, vilket sannolikt varit en stor anledning till att loppet inte har behövt ställas in mer än två gånger.

– Det finns alltså inget som talar för att det kommer att vara en större brist på snö i Vasaloppsspåret i den närmaste framtiden i alla fall, mer än vad vi kan förvänta oss av med den naturliga mellanårsvariationen, konstaterar Ola Langvall. När jag har gjort simuleringar framåt i tiden, så är det först efter 2050 vi kan förvänta oss fler år med så litet snödjup att det kan bli ett mer bestående problem. (Diagram 3) 

År 1922 startades en klimatstation i Siljansfors försökspark, två mil sydväst om Mora, i ett samarbete mellan dåvarande Statens Skogsförsöksanstalt och SMHI. Siljansfors försökspark ingår sedan 1977 i SLU. Den har varit bemannad året runt sedan starten 1921. Samarbetet med SMHI avslutades 1990, och från 1991 driver SLU klimatstationen i egen regi. Siljansfors torde vara den enda klimatstation i Vasaloppets närhet som har en komplett serie snödjupsmätningar under hela Vasaloppets historia. 

*(1930, 1933, 1935, 1938, 1943, 1949, 1952, 1961, 1971, 1973, 1974, 1975, 1976, 1989, 1992, 1993, 1997, 1999, 2005, 2020 och 2021)

Kontakt