Markens näringsomsättning

Vårt arbete bygger på grundläggande ekologisk teori för att undersöka effekterna av naturliga och antropogena störningar på marksamhällen och ekosystemfunktioner, med särskilt fokus på rollen av sammankopplade växt-mikrobinteraktioner för att driva markens näringsomsätting.

Vår forskning omfattar flera fokusområden, inklusive mikrobiell ekologi, biogeokemi och samhällsekologi, både med hjälp av fält- och kontrollerade experiment. Genom att kombinera mätningar av potentiell mikrobiell aktivitet med hjälp av metoder som enzymanalys, community profiling och meta-omik med mätningar av kol- och näringslager och flöden i marken, strävar vi efter att förstå de roller som mikrober spelar i biogeokemiska cykler.

Mycket av vårt arbete utförs i Sverige, med betydande tidigare och nuvarande forskning också i andra delar av världen, inklusive Afrika, Asien, Nordamerika och på andra håll i Europa.  

Nuvarande projekt fokuserar på:

• Klimatsmart resiliens genom diversifierade odlingssystem - Identifiering av språngbrädor i nordiskt och baltiskt jordbruk (AgroMixNorth). 
• Markanvändningens inverkan på biologisk mångfald och ekosystemprocesser i gräsmarker.
• Potential för organiska insatser från agroforestry-trädbiomassa för att förbättra markens näringsinnehåll i östra Afrika.  
• Mikrobiella samhällen som är involverade i produktion och begränsning av växthusgasutsläpp .

Om du vill samarbeta med oss eller letar efter ett kandidat- eller examensarbete, hör gärna av dig. 

Växtnäring fungerar som en grundpelare för att uppnå flera av FN:s hållbarhetsmål och överbryggar klyftan mellan jordbruk, människors välbefinnande och bevarandet av vår planets värdefulla resurser. I forskargruppen för markens näringsomsättning gör vi djupdykningar i jordbruks- och miljövetenskap med fokus på en av naturens viktigaste processer - växtnäring.

Vårt uppdrag är att lösa mysterierna kring hur växter får tillgång till och utnyttjar näringsämnen, vilket ger viktiga insikter för att optimera växtproduktionen, förbättra livsmedelskvaliteten och främja hållbara ekosystem. I en värld där miljöutmaningar och livsmedelssäkerhet är av största vikt är vårt arbete mer kritiskt än någonsin.

Vårt arbete fokuserar även på hur tillgången på näringsämnen för grödor kan optimeras, hur livsmedlens kvalitet och näringsinnehåll kan upprätthållas samt hur ekosystemen och den biologiska mångfalden kan beveras genom att minska mark- och vattenföroreningar.

Vi ansvarar också för att hantera och digitalisera data från 24 långsiktiga fältförsök över hela Sverige med fokus på växtnäring och markbördighet. Forskare är välkomna att använda publicerade data. För frågor om de långliggande fältförsöken, vänligen kontakta oss på soilnutrientcycling@slu.se. 

Aktuella forskningsprojekt:

• ScanOats: Ett industriellt forskningskonsortium med havre i fokus
• Gödsling med minimerade lustgasutsläpp under svenska förhållanden.
• Fosfor i matjord och alv i långliggande försök - ett underlag för uppdaterad rådgivning.

Om du vill samarbeta med oss eller letar efter ett kandidat- eller examensarbete, tveka inte att höra av dig.

Växtnäringsämnen avlägsnas via grödor som skördas från jordbruksfält. Dessa näringsämnen hamnar sedan i gödsel, hushållsavfall, avfall från livsmedelsindustrin och i avloppsslam. Det finns också andra resurser från skog och fiske som är rika på växtnäringsämnen. Vår forskning omfattar hur olika behandlingar av sådana restprodukter kan förbättra egenskaperna så att de kan användas som gödningsmedel.

Vi tittar också på olika tekniker och appliceringsstrategier för att använda organiska gödselmedel på fältet för att maximera effektiviteten och minimera miljöpåverkan. Vi använder labbinkubationer, pot experiments, fältexperiment och gårdsstudier beroende på vilken typ av forskningsfråga det gäller. Vi mäter kväveomsättningen i marken, grödornas avkastning och kvalitet, gasutsläpp och utlakning.  

Aktuella forskningsprojekt fokuserar på:

• Förbättrad kväveeffektivitet med olika behandlingar av nötkreatursgödsel (Cirkulär NP)

Väl anpassad markanvändning är nyckeln till hållbar intensifiering av växtproduktionen. Med detta som mål bedriver vi forskning om hur skötselmetoder för grödor kan optimeras till lokala och aktuella förhållanden. Den rumsliga skalan är ofta inom fält.

En förutsättning är att information om grödor och mark kan samlas in på ett effektivt och snabbt sätt. Därför studerar vi också frågor om hur man mäter, modellerar, kartlägger och övervakar mark- och grödegenskaper i olika rumsliga och tidsmässiga skalor. Ofta innefattar detta användning av proximal teknik och fjärranalys. Lika viktigt är att informationen kan överföras till förståelsen av det lokala mark-växt-systemet och förklara till exempel avkastningsbegränsande faktorer och miljörisker.

För att en hållbar intensifiering verkligen ska kunna ske, måste kunskap, data och metoder implementeras i det praktiska jordbruket - forskningen måste ut till praktiken. I vårt laboratorium för beslutsstödsystem för jordbruket (LADS) samarbetar vi med branschen om hur man kan tillhandahålla resultat i ett användbart format.

Pedometri är tillämpningen av matematiska och statistiska metoder för att studera fördelningen och uppkomsten av jordar, och tillsammans med digital kartläggning av jordar och grödor är det ett grundläggande verktyg i utvecklingen och implementeringen av precisionsjordbruk (PA). PA definierades av The International Society of Precision Agriculture (ISPA) som "... a management strategy that gathers, processes and analyzes temporal, spatial and individual plant and animal data and combines it with other information to support management decisions according to estimated variability for improved resource use efficiency, productivity, quality, profitability and sustainability of agricultural production."

Några av våra aktuella projekt:

• EJP Soil STEROPES: Stimulating Novel Technologies from Earth Remote Observation to Predict European Soil carbon
• EJP Soil ProbeField: A novel protocol for robust in field monitoring of carbon stocks and soil fertility based on proximal sensors and existing soil spectral libraries
• EJP Soil PRAC2LIV: Fostering soil management PRACtices and uptake and developing decision support TOols through LIVing labs in EU
• Baby Grain Passport - Spårbar och hållbar produktion av spannmål för barnmat
• Tillämpningsklivet Precisionsodling: Forskning & samverkan för hållbar växtodling
• Skördenivåer och växtnäringsbehov nära fältens kanter
  Satellitbaserad skördekartering