Annica Andersson

Jag är livsmedelsagronom, och har disputerat i livsmedlesvetenskap - växtproduktlära. Jag jobbar för tillfället som forskningsingenjör på institiutionen för molekylära vetenskaper i gruppen Matens strukturer och egenskaper där jag extraherar och analyserar kostfibrer och gör bakningsförsök. Jag handleder och examinerar osckså kandidat- och masterstudenter på agronomprogrammets livmedlesinriktning.

Några exempel på forskningsprojekt som jag jobbat i:

BETA-MASK - Från laboratorium till marknad: Havre-ß-glukan höjer naturligt smak och hälsa i växtprotein produkter 

Baljväxter som bondbönor och gula ärtor har en "bönig" och bitter smak, och
med beskhet som kan vara problematisk i växtbaserade dieter. Detta projekt syftar till att ersätta syntetiska smakmodifierare, som används för att maskera dessa oönskade smaker, med β-glukan från havrekli. Projektet omfattar tre faser: 1) utveckling och validering av metoder för extraktion och behandling av havrekli för att maximera β-glukans förmåga att
dölja oönskade smaker, 2) skala upp tester för att bedöma β-glukans
sensoriska prestanda i proteinrikt bröd, och 3) ekonomisk utvärdering av
produktionskostnader och marknadspotential för β-glukanberikade livsmedel.
Förväntade resultat inkluderar förfinade extraktionsprotokoll, bekräftade
sensoriska förbättringar i proteinrikt bröd och detaljerade ekonomiska
genomförbarhetsrapport.  Användningen av β-glukan från havrekli minskar beroendet av produktfrämmande tillsatser, stöder hållbara jordbruksmetoder och främjar hälsosammare kostvanor, vilket positionerar β-glukan som en hållbar och effektiv smakmodifierare. Projektet pågår 2025-2027.

KLIFUNK – Nya teknologier för att förbättra kliets egenskaper

Vid malning av vete och råg blir största delen mjöl som används som råvara i olika livsmedel. Ungefär 15 % hamnar i klifraktionen och klassas som en biprodukt som idag mestadels går till foderindustrin. Genom att processa kliet på olika sätt skulle de teknologiska och nutritionella egenskaperna, t ex ökad löslighet hos kostfibrerna, samt smaken kunna förbättras. I projektet undersöktes hur olika processer som värmebehandling, enzymbehandling och extrudering påverkar kostfibrernas egenskaper. Experimentell design användes för att optimera effekterna av olika processparametrar. Det processade kliets sensoriska egenskaper studeras också. Projektet finansieras till hälften av TvärLivs (www.tvarlivs.se) och genomfördes i samarbete med Lantmännen AB som finansierade resterande hälft. Projektet pågick 2011-2104.

HEALTHGRAIN - Exploiting Bioactivity of European Cereal Grains for Improved Nutrition and Health Benefits

Syftet med detta EU-projekt var att minska risken för välfärdssjukdomar i Europa genom att öka intaget av fullkorn (främst från vete) med högt innehåll av hälsobefrämjande ämnen. En del av projektet var att identifiera och skapa nya sorter med hög halt av dessa ämnen. Mitt arbete var att analysera alkylresorcinoler (AR), en bioaktiv komponent som kan ha fysiologiska effekter. En screening av 150 olika vetesorter från hela världen genomfördes med analys av kostfibrer och bioaktiva komponenter, bland annat AR. Av dessa valdes ca 20 sorter ut för odlingsförsök på olika platser i Europa under tre år. Effekter av odlingsmiljö och sorter på olika komponenter studerades. För mer information och resultat se projektets egen hemsida HEALTHGRAIN (www.healthgrain.eu). Projektet pågick 2005-2012.

EFFEKT AV ODLINGSBETINGELSER PÅ MOLEKYLVIKT HOS BETA-GLUKAN I HAVRE

Det finns ett stort intresse att öka användningen av havre på grund av den höga halten lösliga kostfibrer, speciellt β-glukan, som har kolesterolsänkande egenskaper. Kunskap om hur råvaran påverkas av sortval och odlingsbetingelser kan ge ökat mervärde hos havren och leda till utveckling av nya produkter. I projektet analyserades β-glukanhalt och molekylvikt i olika havresorter som odlats på olika platser i Sverige under tre år. Resultaten visade att β-glukanhalten påverkades mest av sort, medan molekylvikten påverkades mer av miljöfaktorer. Det fanns ett positivt samband mellan halt och molekylvikt. Dessa resultat skulle kunna användas för att styra egenskaper hos havre mot önskad kvalitet. Projektet finansierades av Stiftelsen Lantbruksforskning och pågick 2007-2009.

SOLFIBREAD- Barley β-glucan and wheat arabinoxylan soluble technologies for health promoting bread products

Syftet med detta EU-projekt var att öka halten lösliga kostfibrer (både β-glukan och arabinoxylan) i europeiskt vetebröd, genom att tillsätta kornmjöl. Olika bakningsenzymer och bakningsmetoder användes för att bibehålla de teknologiska och sensoriska egenskaperna hos bröden. Eftersom molekylvikten hos β-glukan tros vara viktig för den kolesterolsänknande effekten, studerades detta särskilt. En metod för analys av molekylvikt hos β-glukan sattes upp vid institutionen, och effekterna av malning och bakning på molekylvikten studerades. Resultaten visade att β-glukan bryts ned till mindre molekyler av endogena enzymer vid brödbakning, speciellt under jäsningen. Smakliga bröd med förhöjd halt lösliga kostfibrer kunde dock produceras, och molekylvikten hos arabinoxylan bibehölls. Projektet pågick 2000-2004.