Beatrix Alsanius

Jag har specialiserat mig särskilt inom nedanstående fem områden:

1. Minskat läckage av växtnäring.

Genom utveckling och implementering av slutna odlingssystem i växthus har forskningen bidragit till att minska näringsläckage till vattendrag och kustekosystem. Detta innefattar också användning av slutna odlingssystem i växthus och plant factory samt rening av näringslösning och dräneringsvatten.

2. Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel.

Biologisk bekämpning av både rot- och bladsjukdomar under fält- och växthusförhållanden leder till minskat behov av kemiska ingrepp. Tillvägagångssättet bygger på miljöhantering genom stabilisering av odlingssystem genom införande av mikroorganismer, förbättring av mikrobiella processer, främjande av biologisk mångfald samt hantering av insatsmedel (utsäde, vatten och hygienisering av odlingsmedium, ljuskvalitet).

3. Övergång till ekologisk trädgårdsodling genom forskningsstöd för övergången till EU:s nya regler för ekologisk växthusproduktion.

Arbetet behandlar markhälsa och biologisk mångfald i marken vid ekologisk frilands- och växthusodling samt biologisk bekämpning av bladpatogener i ekologisk trädgårdsodling.

4. Förbättrad livsmedelssäkerhet inom trädgårdsodling.

Forskning som minskar risken för spridning av magsjuka via frukt och grönsaker har bidragit till ökad livsmedelssäkerhet. Modifiering av odlingsfaktorer och odlingsmiljö har varit särskilt viktigt, liksom dynamiken hos humanpatogener genom kontroll av odlingsmiljön och insatsvaror samt etablering av tidiga varningssystem.

5. Risk för Legionella ssp. i trädgårdsodling.

I ett kluster av nyligen startade projekt undersöker vi sambandet mellan förekomst av Legionella spp., och speciellt Legionella longbeachae, och hortikulturella odlingssubstrat (”odlingsjordar”, ”påsjordar”), de underliggande mekanismerna, men också kopplingen med substratens sammansättning, användning och lagring, arbetsmiljöfrågor samt riskvärdering.

Forskningsprojekt

Jag arbetar främst med kommersiella hortikulturella produktionsnätverk i växthus (t.ex. hydroponiska system, akvaponiska system) och på friland oberoende om de ligger på landsbygden eller i staden (urban horticulture/urban farming).

Alla forskningsprojekt bygger på en tvärvetenskaplig ansats. De flesta genomförs i nära samarbete med industrin.

1. Legionella relaterad till hortikulturella odlingssubstrat

Att odla frukt, grönt och prydnadsväxter är en källa till glädje, hälsa och hållbar livsmedelsproduktion. Men i skuggan av dessa positiva effekter växer en dold risk: legionellainfektion, vilket innebär allvarliga luftvägsproblem orsakade av bakterien Legionella longbeachae. Till skillnad från den mer kända Legionella pneumophila, som sprids via vatten i exempelvis kyltorn eller duschar, är L. longbeachae framför allt kopplad till jord och odlingssubstrat (”odlingsjord”, ”påsjord”, kompost). I Sverige har antalet fall av legionellainfektioner orsakade av L. longbeachae ökat under de senaste åren. Projekten i detta projektkluster sträcker sig över fyra år och tar sig an denna komplexa utmaning genom att förena expertis från miljö- och klinisk mikrobiologi, molekylär ekologi och hortikulturell forskning och praktik. Projektklustret leds av SLU i samarbete med Region Skåne, Lunds universitet (LTH och medicinska fakulteten), svenska myndigheter samt aktörer inom trädgårdsnäringen från substrattillverkarna till yrkes- och fritidsodlare. (Finansierad av Partnerskap Alnarp i samarbete med substratindustri och fritidsodlarnas riksorganisation, Ekhaga Stiftelsen, KSLA-SLO fonden, Gyllenstjernska Krapperupsstiftelse, Formas). 

2. Mångfald och mervärde av mångfunktionella växter i ekologisk växthusodling

Konventionell växthusproduktion av grönsaker maximerar avkastning genom monokultur och syntetiska insatsmedel som mineralgödsel och bekämpningsmedel. Ekologisk växthusodling bygger däremot på ekosystemförvaltning och utesluter syntetiska insatsvaror. Detta miljövänliga alternativ främjar agroekologiska metoder för hållbar livsmedelsproduktion. För växthusodling är kunskap om metoder som möjliggör övergången till diversifiering av grödor, biologisk kvävefixering eller bevarande av biologisk mångfald fortfarande begränsad. Projektet genomförs inom ramen för ett EU projekt (Agroecology 2nd call) tillsammans med forskare och Living Lab deltagare från Nederländerna, Belgien, Frankrike, Tyskland och Sverige. Viktiga frågor som vi arbetar med är lönsamhet och produktivitet, men också markhälsa och biologisk bekämpning. Detta projekt syftar till att stödja den agroekologiska omställningen inom europeisk växthusproduktion av livsmedel genom att utforma, testa och implementera diversifierade ekologiska odlingssystem med multifunktionella växter. (finansierad av Formas 2026-2029).

3. Humanpatogener i frukt och grönt

Frågorna rör spridning och förebyggande strategier för spridning av bakterier som orsakar magsjuka med frukt och grönt, både under odlingen och efter skörd. Målorganismer är i synnerhet shigatoxinproducerande E. coli (EHEC) och Listeria monocytogenes. Hur sprider sig och överlever verotoxinproducerande E. coli, som orsakar EHEC infektioner hos människor, i produktionskedjan för frukt och grönt? Vilken roll spelar bevattningsvattnets hygien, i synnerhet i relation till ett föränderligt klimat? Hur kan smittan motverkas efter skörd? Vad betyder kylningen för livsmedelssäkerheten av bladgrönsaker och färdigt skurna fruktsallader? (finansierad av Carl Tryggers Stiftelse 2026-2028).

4. Urban odling (stadsodling)

Hur kan urban odling bidra till en säkrad tillgång (food security) till vegetabilier? Hur kan produktionssystem för frukter och grönsaker gestaltas i tätbebyggt område? Hur samspelar urbana odlingssystem med sin miljö ur ett biologiskt, teknologiskt och socialt perspektiv? Hur hanteras livsmedelssäkerhetsfrågor i stadsodlingen? (finansierad av Partnerskap Alnarp).

Jag undervisar främst inom trädgårdsutbildningarna (Trädgårdsingenjör, hortonom) bland annat på kurserna "Hydroponiska odlingssystem för produktion och offentlig miljö" (15 hp), hortikulturens "teknologiska och biologiska grunder för odling" (15 hp), "Urban agriculture and social interactions" (15 hp), "Sustainable production systems in a global perspective" (15 hp), "Horticultural crop physiology" (15 hp) samt "Ecology of production systems" (15 hp; Masterprogram i agroekologi). Utöver det ingår jag i olika lärarteam som anordnar internationella kurser såsom "Climate change and land use – US and European perspectives" (3 hp) och Erasmus Intensive Program "Potentials of using biodiversity for achieving a sustainable horticulture" (6 ECTS).

Inom forskarutbildningen har jag byggt upp forskarskolan "Microbial Horticulture" och är kursansvarig för modulerna "Microbial horticulture" (6 HEC), "Methods in microbial horticulture" (6 HEC), " Microbial pathogens and biocontrol in a changing climate: a horticultural perspective (4.5 HEC), "Industry project" (4.5 HEC).

• Sedan 2022 Medlem av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin
• Sedan 2018 Expertpanelmedlem i panelen för växthälsa inom Norges Vetenskapskommitté för mat och miljö
• Sedan 2011 Medlem i Kungliga Fysiografiska Sällskapet
• Sedan 2010 Svensk nationell representant i det internationella trädgårdsvetenskapliga sällskapet (International Society of Horticultural Sciences, ISHS) 
• 2009 PhD supervision excellence award, (Sveriges Lantbruksuniversitet, LTV-fakultet)

Yrkesvalet som forskare föll sig inte naturligt efter min grundexamen som civilingenjör vid universitet i tyska Bonn. Istället var det arbetet för nationella och internationella myndigheter som drog och som så småningom ledde till insikten att det just i sådant arbete inte skadar med fördjupade expertkunskaper. Intresset för växthälsa relaterat till komplexa problem i intensiva produktionssystem förde mig på forskarspåret. Mitt experimentella arbete genomförde jag delvis i Sverige. Efter doktorsexamen vid Bonns universitet ägnade jag mig inom ramen för en forskarassistenttjänst vid SLU i Alnarp åt mikrobiologisk stabilisering av slutna hydroponiska odlingssystem. Samtidigt gästforskade jag vid INRA i Angers, Frankrike, och USDA-ARS/Washington State University, USA, kring olika aspekter hos bakterier som motverkar rotsjukdomar. Docent i trädgårdsvetenskap blev jag år 1999 och sju år senare (2006) var det dags för en docentur i växtskyddsekologi. År 2007 fick jag ett lektorat i hortikulturella produktionssystem och befordrades till professor i samma ämne. År 2009 blev jag ordinarie professor i trädgårdsvetenskap vid SLU Alnarp samt år 2010 associerad professor i växtvetenskap (phytologie) vid Université Laval i Québec, Canada.

• Film från FORMAS - Säkra bladgrönsaker från jord till bord