Martin Andersson

Jag är disputerad historiker, verksam vid avdelningen för agrarhistoria sedan 2019, och sedan 2025 avdelningschef.

Jag disputerade i historia 2018 vid Södertörns högskola på en avhandling som undersökte migration i 1600-talets Sverige. Den visade att befolkningen var mycket rörligare än vad tidigare forskning antagit, särskilt i södra Sveriges slättbygder, även de allra flesta inte flyttade särskilt långt. Jag undersökte även hur statsmakten genom migrationslagstiftning försökte förhindra att undersåtarna utvandrade: villkoren för utvandringen var 1600-talets stora migrationsfråga.

Hösten 2019 blev jag anställd som postdoktor här vid Avdelningen för agrarhistoria på SLU, och åren 2021–2023 var jag gästforskare vid universitetet i Cambridge. Under de åren forskade jag om "fattigt arbetsfolk", vilket bland annat resulterade i boken Från trälar till tjänstefolk: legofolk i Sverige 1250–1600 som utkom 2023. I boken visar jag hur systemet med drängar och pigor ersatte den tidigare träldomen genom att institutionaliseras i lagstiftningen under 1200-talet, samt hur legofolkets levnadsvillkor och underordning såg ut och förändrades fram till sekelskiftet 1600.

Min forskning har även berört frågan om hur stor den ekonomisk ojämlikheten var i 1600-talets Sverige, liksom villkoren för de obesuttna i medeltidens och 1500-talets Sverige. Ett större arbete, A population history of sixteenth-century Sweden (2025) är en befolkningshistorisk översikt över 1500-talets Sverige. Med utgångspunkt i räkenskaper, löningsregister och skattelängder studerar jag hur befolkningsutveckling och social struktur förändrades över århundradet. Bland annat har jag beräknat hur stor andel av befolkningen som var bosatt i städerna, hur stora de obesuttna grupperna på landbygden var, och vad effekterna blev av den dödlighetskris som skapades av den stora pestepidemin 1565–66 och den svåra missväxten på 1590-talet.

Jag är sedan 2024 docent i agrarhistoria. Jag är även ledamot av Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia (LSkS).

För närvarande ingår jag i tre större forskningsprojekt.

I Kvarnkapacitet och kvarnmonopol i det tidigmoderna Sverige (1625–1825) undersöker jag, tillsammans med Patrick Svensson och Max Strömberg hur kvarnnäringen i Sverige utvecklades under tidigmodern tid. Patrick och jag studerar detta särskilt ur en kvantitativ synvinkel: vilka som ägde, uppförde och drev kvarnar, hur stor kvarnkapaciteten var, och hur den förändrades över tid. Särskilt intressant är att man på 1800-talet talade om att kvarnkapaciteten i Sverige var alldeles för låg – vi vill studera om detta berodde på ett institutionellt ramverk som hindrade uppförandet av nya kvarnar, och de facto resulterade i lokala kvarnmonopol.

I projektet Tidigmodern ojämlikhet genom maskinlästa förmögenhetsregister studerar jag, tillsammans med Tommy Andersson, Kerstin Enflo vid Lunds universitet och Olof Karsvall vid Riksarkivet, hur stor den ekonomiska ojämlikheten i Sverige var under 1500- och 1600-talen. Vi utvecklar en ny digital teknik som ska automattolka tidigmoderna förmögenhetsskattelängder, för att genomföra mycket större studier än som tidigare varit möjligt. Materialet vi utgår ifrån är bland annat skattelängderna från Älvsborgs lösen 1571, som innehåller information om hur mycket varje hushåll i landet ägde, både i pengar och silver men också i form av oxar, kor, hästar och smådjur. Därmed kommer projektet också ge ny kunskap kring hur stor variationen i djurägande var mellan olika delar av landet och mellan olika hushåll i ett område.

Jag ingår också i det ERC-finansierade forskningsprojektet Transrein, som handlar om övergången till storskalig renskötsel i (delar av) det samiska samhället under tidigmodern tid. Min del i det projektet rör framförallt den äldre perioden (före 1650), där jag använder kronans räkenskaper för att bland annat studera ojämlikheter i renägandet och arbetets organisering.

Jag är huvudhandledare till två doktorander: Tommy Andersson, som studerar den ekonomiska ojämlikheten i det tidigmoderna Sverige, och Max Strömberg, som studerar rättsliga källor rörande kvarnnäringen under 1600- och 1700-talen.

Jag är därtill biträdande handledare till två doktorander vid avdelningen: William Renström, som forskar om skogsägande och -brukande i 1600-talets Bergslagen, och Hanna Bendz, som ingår i projektet Transrein.

I övrigt undervisar jag inte i grundutbildningen just nu. Jag har tidigare terminer varit ansvarig för vår agrarhistoriska distanskurs, "Jordbruket och samhället".

A population history of sixteenth-century Sweden, Agrarhistoria nr 10, Uppsala: SLU (2025).

"The cottage economy in sixteenth-century Sweden", Agricultural history review 73:1 (2025).

“Swedish income inequality in 1613” (tillsammans med Jakob Molinder), Economic History Review 77:4 (2024).

Från trälar till tjänstefolk: legofolk i Sverige 1250–1600, Lund: Nordic Academic Press 2023.

Migration i 1600-talets Sverige: Älvsborgs lösen 1613–1618, Malmö: Universus Academic Press 2018.