Martin Andersson

Docent och biträdande universitetslektor samt chef för Avdelningen för agrarhistoria.

Wallenberg Academy Fellow 2025. Ledamot av Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia (LSkS).

Jag utsågs 2025 till Wallenberg Academy Fellow. I Wallenbergprojektet ska vi studera hur spannmålen flödade genom det förindustriella Sverige från 1550 till 1750, genom att analysera uppgifter om spannmålshandel i tullängder, rättegångsprotokoll och statliga räkenskapsböcker, med målet att förstå vad statsmakten gjorde för att trygga tillgången på spannmål, liksom hur människor i vardagen fick tillgång till basföda.

En annan central forskningsfråga är hur stor den ekonomisk ojämlikheten var i det förindustriella Sverige. Ett större arbete, A population history of sixteenth-century Sweden (2025) är en befolkningshistorisk översikt över 1500-talets Sverige. Med utgångspunkt i räkenskaper, löningsregister och skattelängder studerar jag hur befolkningsutveckling och social struktur förändrades över århundradet. Bland annat har jag beräknat hur stor andel av befolkningen som var bosatt i städerna, hur stora de obesuttna grupperna på landbygden var, och vad effekterna blev av den dödlighetskris som skapades av den stora pestepidemin 1565–66 och den svåra missväxten på 1590-talet. Med den nyvunna kunskapen om 1500-talet försöker jag nu belysa utvecklingen närmare också för den källfattiga medeltiden.

Jag har också studerat villkoren för de obesuttna i medeltidens och 1500-talets Sverige. När jag hösten 2019 först blev anställd som postdoktor här vid Avdelningen för agrarhistoria på SLU forskade jag om "fattigt arbetsfolk", vilket bland annat resulterade i boken Från trälar till tjänstefolk: legofolk i Sverige 1250–1600 som utkom 2023. En viktig del av den forskningen gjordes när jag åren 2021–2023 var gästforskare vid universitetet i Cambridge. I boken visar jag hur systemet med drängar och pigor ersatte den tidigare träldomen genom att institutionaliseras i lagstiftningen under 1200-talet, samt hur legofolkets levnadsvillkor och underordning såg ut och förändrades fram till sekelskiftet 1600. Därtill har jag intresserat mig för det obesuttna "husfolkets" arbets och levnadsvillkor under 1500-talet.

Därtill har jag undersökt migration i det förindustriella Sverige i min avhandling och i senare studier – jag disputerade i historia 2018 vid Södertörns högskola. I avhandlingen visade jag att befolkningen var mycket rörligare än vad tidigare forskning antagit, särskilt i södra Sveriges slättbygder, även de allra flesta inte flyttade särskilt långt. Jag undersökte även hur statsmakten genom migrationslagstiftning försökte förhindra att undersåtarna utvandrade: villkoren för utvandringen var 1600-talets stora migrationsfråga. I en ny migrationsstudie visar jag hur den svenska statsmakten under framför allt Gustav Vasas tid med tvång transporterade över tusentals finska kvinnor och män för att möta arbetskraftsbehovet vid slott, gårdar och gruvor i Sverige.

Vid sidan av mitt Wallenbergprojekt bedriver ingår jag för närvarande i tre externfinansierade forskningsprojekt:

I Kvarnkapacitet och kvarnmonopol i det tidigmoderna Sverige (1625–1825) undersöker jag, tillsammans med Patrick Svensson och Max Strömberg, hur kvarnnäringen i Sverige utvecklades under tidigmodern tid. Patrick och jag studerar detta särskilt ur en kvantitativ synvinkel: vilka som ägde, uppförde och drev kvarnar, hur stor kvarnkapaciteten var, och hur den förändrades över tid. Särskilt intressant är att man på 1800-talet talade om att kvarnkapaciteten i Sverige var alldeles för låg – vi vill studera om detta berodde på ett institutionellt ramverk som hindrade uppförandet av nya kvarnar, och de facto resulterade i lokala kvarnmonopol. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.

I projektet Tidigmodern ojämlikhet genom maskinlästa förmögenhetsregister studerar jag, tillsammans med Kerstin Enflo vid Lunds universitet och Olof Karsvall vid Riksarkivet, hur stor den ekonomiska ojämlikheten i Sverige var under 1500- och 1600-talen. Materialet vi utgår ifrån är bland annat skattelängderna från Älvsborgs lösen 1571, som innehåller information om hur mycket varje hushåll i landet ägde, både i pengar och silver men också i form av oxar, kor, hästar och smådjur. Därmed kommer projektet också ge ny kunskap kring hur stor variationen i djurägande var mellan olika delar av landet och mellan olika hushåll i ett område. En viktig del i projektet är också att jämföra resultaten från Sverige med andra delar av Norden och Europa. Därtill hoppas vi att förbättra befintliga metoder för digital tolkning av ostrukturerade medeltida och tidigmoderna skattelängder, vilket skulle möjliggöra mycket större studier än vad som idag är möjligt genom manuella metoder. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och av Handelsbankens forskningsstiftelser för ekonomisk forskning.

Jag ingår därtill i det ERC-finansierade forskningsprojektet Transrein, lett av professor Jesper Larsson, vilket handlar om övergången till storskalig renskötsel i (delar av) det samiska samhället under tidigmodern tid. Min del i det projektet rör framförallt den äldre perioden (före 1650), där jag använder kronans räkenskaper för att bland annat studera ojämlikheter i renägandet och arbetets organisering, liksom studier av hur arbetet organiserades genom införandet av ett tjänstefolkssystem med drängar och pigor.

Jag är huvudhandledare för två doktorander: Max Strömberg, som studerar rättsliga källor rörande kvarnnäringen under 1600- och 1700-talen, och för Evelina Berggren, som studerar ekonomisk ojämlikhet i 1500-talets Sverige.

Jag är därtill biträdande handledare till två doktorander : William Renström, som forskar om skogsägande och -brukande i 1600-talets Bergslagen, och Hanna Bendz, som studerar social förändring i de samiska samhällena under tidigmodern tid inom projektet Transrein.

I övrigt undervisar jag inte i grundutbildningen, men har som avdelningschef det övergripande ansvaret för våra agrarhistoriska kurser. Jag har tidigare varit kursansvarig för den agrarhistoriska distanskursen "Jordbruket och samhället", som handlar om jordbrukets och samhällets utveckling i Sverige under framförallt perioden från medeltiden fram till den agrara revolutionen.

A population history of sixteenth-century Sweden, Agrarhistoria nr 10, Uppsala: SLU (2025).

Arbete och skörd: en festskrift till Patrick Svensson, redaktör (tillsammans med Jesper Larsson), Stockholm: Kungl Skogs- och Lantbruksakademien (2025).

"The cottage economy in sixteenth-century Sweden", Agricultural history review 73:1 (2025).

“Swedish income inequality in 1613” (tillsammans med Jakob Molinder), Economic History Review 77:4 (2024).

Från trälar till tjänstefolk: legofolk i Sverige 1250–1600, Lund: Nordic Academic Press 2023.

Migration i 1600-talets Sverige: Älvsborgs lösen 1613–1618, Malmö: Universus Academic Press 2018.