Harald Cederlund
Forskning
Ogräsbekämpning utmed järnvägar
Jag har sedan flera år tillbaka formellt en expertstödsroll där jag hjälper Trafikverket med diverse olika frågor rörande deras (framförallt) kemiska ogräsbekämpning utmed svenska järnvägar. Ibland resulterar det i delprojekt där jag får chansen att specialstudera någon intressant aspekt. Jag har i olika studier bl.a. undersökt:
Vindavdrift från ogräsbekämpningståget:
Andersson et al., 2024. An investigation of spray drift deposition of glyphosate from an herbicide spraying train and its potential impact on non-target vegetation and railway ditches. Science of The Total Environment 956: 177208. https://doi.org/10.1016/j.scitotenv.2024.177208
Utlakning av glyfosat från banvallarna – med hjälp av data från miljökontrollprogrammet för kemisk ogräsbekämpning på järnväg:
Cederlund H. 2022. Environmental fate of glyphosate used on Swedish railways – Results from environmental monitoring conducted between 2007-2010 and 2015-2019. Science of The Total Environment 811: 152361.
https://doi.org/10.1016/j.scitotenv.2021.152361
Invasiva arter
För närvarande är jag ansvarig för ett flerårigt testprogram rörande bekämpning av parkslide utmed svenska järnvägar med 60+ försöksplatser där vi bl.a. utvärderar olika doser och appliceringssätt av glyfosat-innehållande bekämpningsmedel och jämför med icke-kemiska alternativ som värmebehandling. Projektet finansieras av Trafikverket och bedrivs i samarbete med bl.a. Trafikverket, Envu, Actum Greentech AB.
I ett just avslutat FOI-projekt har jag tillsammans med Fredrik Fogelberg från RISE undersökt icke-kemiska, framför allt mekaniska ogräsbekämpningsmetoder utmed järnvägarna och för bekämpning av jätteloka. Resultaten finns avrapporterade i ett antal rapporter på svenska bl.a.:
Jätteloka (Heracleum mantegazzianum): en litteratursammanställning med fokus på effektiva hanteringsåtgärder
och
Effektivare metoder för jättelokabekämpning
Biokol
Jag har huvudsakligen studerat biokols potential som billiga adsorbenter, framförallt för bekämpningsmedel, och som kolsänkor i marken
Vi har just avslutat ett flerårigt projekt där vi har studerat biokols långsiktiga stabilitet – och därmed deras långsiktiga potential att lagra kol i marken - och hur den kan predikteras/modelleras. Projektet har genererat bl.a. följande publikationer:
Li et al., 2024. Can inert pool models improve predictions of biochar long-term persistence in soil? Geoderma 452: 117093.
https://doi.org/10.1016/j.geoderma.2024.117093
Azzi et al., 2024. Modelling biochar long-term carbon storage in soil with harmonized analysis of decomposition data. Geoderma 441: 116761. https://doi.org/10.1016/j.geoderma.2023.116761
För närvarande är jag bl.a. inblandad i ett projekt finansierat av Jordbruksverket där vi undersöker biokolets påverkan på lustgasutsläpp från marken i fältförsök och i lysimetrar.