Urban Gunnarsson

Jag arbetar främst med våtmarker, bland annat inom habitatdirektivet. I arbetet ingår bland annat uppföljning, analys och utvärdering av livsmiljötyper för att kunna göra bra bedömningar av tillstånd vid rapportering till EU. Vi bistår också Naturvårdsverket och andra myndigheter ved frågor rörande våtmarker. Jag är även med i experkommittén för rödlistning av mossor. 

Backéus, I., Gunnarsson, U., & Strömqvist, L. 2023. Bog vegetation re-mapped after 63 and 103 years: expansion of Rhynchospora alba (Studies on Skagershultsmossen 2). Mires and Peat - Mires and Peat 29 | 18 (mires-and-peat.net).

Nota, K., Klaminder, J., Milesi, P., Bindler, R., Nobile, A., van Steijn, T., Bertilsson, S., Svensson, B., Hirota, S.K., Matsuo, A., Gunnarsson, U., Seppä, H., Väliranta, M.M., Wohlfarth, B., Suyama, Y. & Parducci, L. 2022. Norwegian spruce postglacial recolonization of Fennoscandia. Nature Communications 13, 1333 (2022). https://doi.org/10.1038/s41467-022-28976-4 

Hodgetts, N., Cálix, M., Englefield, E. et.al. 2019. A miniature world in decline: European red list of mosses, liverworts and hornworts. International Union for Conservation of Nature (IUCN), Brussels. www.iucn.org/publications.  

Jönsson, M.T., Ruete, A., Kellner, O., Gunnarsson, U. & Snäll, T. 2017. Will forest conservation areas protect functionally important diversity of fungi and lichens over time? Biological conservation 26: 2547–2567.

Limpens, J., Granath, G., Aerts, R. m.fl. 2012. Glasshouse vs field experiments: do they yield ecologically similar results for assessing N impacts on peat mosses? New Phytologist 195: 408-418.  https://doi.org/10.1111/j.1469-8137.2012.04157.x. 

Kapfer, J., Grytnes J.-A., Gunnarsson, U. & Birks, H.J.B. 2011. Fine‐scale changes in vegetation composition in a boreal mire over 50 years. Journal of Ecology 99: 1179-1189. https://doi.org/10.1111/j.1365-2745.2011.01847.x. 

Limpens, J., Granath G., Gunnarsson U. m.fl. 2011. Climatic modifiers of the response to nitrogen deposition in peat‐forming Sphagnum mosses: a meta‐analysis. New Phytologist 191: 496-507. https://doi.org/10.1111/j.1469-8137.2011.03680.x.  

Stenøien, H.K., Shaw, A.J., Shaw, B., Hassel, K. & Gunnarsson, U. 2010. North American origin and recent European establishments of the Amphi-Atlantic peat moss Sphagnum angermanicum. Evolution 65:1181-1194. https://doi.org/10.1111/j.1558-5646.2010.01191.x. 

Wiedermann, M.M., Gunnarsson, U. Ericson, L & Nordin, A. 2009. Ecophysiological adjustment of two Sphagnum species in response to anthropogenic N deposition. New Phytologist 181: 208-217.

Wiedermann, M.M., Gunnarsson, U., Nilsson, M.B., Nordin, A. & Ericson L. 2009. Can small-scale experiments predict ecosystem responses? An example from peatlands. Oikos 118: 449-457.

Gunnarsson, U., Boresjö Bronge, L., Rydin, H. & Ohlson, M. 2008. Near-zero recent carbon accumulation in a bog with high nitrogen deposition in SW Sweden. Global Change Biology 14: 1-14. https://doi.org/10.1111/j.1365-2486.2008.01638.x.

Suyama, Y., Gunnarsson, U. & Parducci, L. 2008. Analysis of short DNA fragments from Holocene peat samples of Sphagnum fuscum (Schimp.) Klinggr, from Norway. The Holocene 18: 1003-1006. https://doi.org/10.1177/0959683608093540.

Gunnarsson, U. & Flodin, L.-Å. 2007. Vegetation shifts towards wetter site conditions on oceanic ombrotrophic bogs in south-west Sweden. Journal of Vegetation Science 18: 595-604.

Wiedermann, M.M., Nordin, A., Gunnarsson, U., Nilsson, M.B. & Ericson, L. 2007. Global change shifts vegetation and plant parasite -interactions in a boreal mire. Ecology 88: 454-464.

Gunnarsson, U. & Söderström, L. 2007. Can artificial introductions of diaspore fragments work as a conservation tool for maintaining populations of the rare peatmoss Sphagnum angermanicum? Biological Conservation 135: 450-458.

Gunnarsson, U., Shaw, A.J. & Lönn, M. 2007. Local-scale genetic structure in the peatmoss Sphagnum fuscum. Molecular Ecology 16: 305-312.

Rydin, H., Gunnarsson, U. & Sundberg, S. 2006. The role of Sphagnum in peatland development and persistence. Chapter 4. - In: Vitt, D. H. & Wieder, R. K. (eds), Boreal peatland ecosystems. Ecological Studies vol. 118, pp 47-67. Springer.

Gunnarsson, U. 2005. Global patterns of Sphagnum productivity. Journal of Bryology 27: 268-279.

Hassel, K., Såstad, S., Gunnarsson, U., & Söderström L. 2005. Genetic variation and structure in the expanding moss Pogonatum detatum (Polytrichaceae) in its area of origin and in a recently colonised area. American Journal of Botany 92: 1684-1690.

Gunnarsson, U., Hassel, K. & Söderström L. 2005. Genetic variation in populations of the rare peatmoss Sphagnum angermanicum in Sweden – effects of the life history and potential impact of post-glacial dispersal history. The Bryologist 108: 194-203.

Gunnarsson, U., Granberg, G. & Nilsson, M. 2004. Growth, production and interspecific competition in Sphagnum: effects of temperature, nitrogen and sulphur treatments on a boreal mire. New Phytologist, 163: 349-359.

Gunnarsson, U. 2004. Populations of Sphagnum angermanicum in Sweden: distribution, habitat requirements and threats. Lindbergia, 29: 129-135.

Sjörs, H. & Gunnarsson, U. 2002. Calcium estimations and pH in northern and central Swedish mire waters. Journal of Ecology 90: 650-657.

Gunnarsson, U., Malmer, N. & Rydin, H. 2002. Dynamics or constancy on Sphagnum dominated mire ecosystems: – a 40 year study. Ecography 25: 685-704.

Nordin, A. & Gunnarsson, U. 2000. Amino acid accumulation and growth of Sphagnum under different levels of N deposition. Écoscience 7: 474-480.

Gunnarsson, U & Rydin, H. 2000. Nitrogen fertilisation reduces Sphagnum production in bog communities. New Phytologist 147: 527-537.

Gunnarsson, U., Rydin, H & Sjörs, H. 2000. Diversity and pH changes after 50 years on the boreal mire Skattlösbergs Stormosse, Central Sweden. Journal of Vegetation Science 11: 277-286.

Gunnarsson, U. & Rydin, H. 1998. Demography and recruitment of Scots pine on a raised bog in eastern Sweden and relationships to microhabitat differentiation. Wetlands 18: 133-141.

Glimskär, A. & Gunnarsson, U. 2026. Agkärr i Sverige, kartering och övervakning. Svensk Botanisk Tidskrift 120: 38-51. 

Gunnarsson, U. 2026. Myrslåtter i norra Sverige : förutsättningar för framtida skötsel. Artdatabanken rapporterar 38: 1-38. https://research.slu.se/ws/portalfiles/portal/19144969/fulltext.pdf. 

Gunnarsson, U. & Nilsson, P. 2024. Ökad trädtäckning på svenska myrar. SLU Artdatabanken rapporterar 32: 1-32. https://research.slu.se/ws/portalfiles/portal/19219229/fulltext.pdf. 

Wramner, P., Hahn, N., Wester, K., Backe, S. & Gunnarsson, U. 2023. Palsmyrar – en populärvetenskaplig beskrivning. Naturvårdsverket rapport 7113.                   

Gunnarsson, U. 2023 Funktionell grön infrastruktur för biologisk mångfald – Rapport från ett kunskapsseminarium 6/12-22. Länsstyrelsen Skåne rapport. https://res.slu.se/id/publ/121844 

Hansson, J. & Gunnarsson, U. 2022. Handbok för skötsel och restaurering av rikkärr. Länsstyrelsen i Dalarnas län rapport 2022:11. https://res.slu.se/id/publ/120225 

Hahn, N., Wester, K. & Gunnarsson, U. 2021. Satellitbaserad övervakning av våtmarker: Nationell slutrapport första omdrevet. Naturvårdsverket rapport 6950: 1-80.

Hammare, A., Svensson, B.M. & Gunnarsson, U. 2019. Träd fortsätter att dö under lång tid efter naturvårdsbränning. Svensk botanisk tidskrift 113: 243-249.

Wramner, P., Wester, K. Backe, S., Gunnarsson, U. & Hahn, N. 2017 Palsmyren Mannavuoma – förändringar under ett halvsekel Changes during half a century in the palsa mire Mannavuoma, northernmost Sweden. Svensk botanisk tidskrift 111: 140-151.

Jönsson, M., Ruete, A., Gunnarsson, U., Kellner, O. & Snäll, T. 2015. Övervakning av värdefulla skogsbiotoper. ArtDatabanken rapporterar 18. ArtDatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Hahn, N., Wester, K., Eriksson, K., Gunnarsson, U. & Kellner, O. 2015. Hur förändras våtmarkerna och varför? Satellitbaserad övervakning av vegetationsförändringar i Dalarna och Gävleborg. Länsstyrelsen i Dalarnars län rapport 2015:09.

Berneheim, C. & Gunnarsson, U. 2015. Skattlösbergs ängsmarker – den hävdgynnade floran minskar trots skötsel. Svensk botanisk tidskrift 109: 240-253.

Kroon, V., Svensson, B.M. & Gunnarsson, U. 2015. Ringlaven minskar i Dalarna. Svensk botanisk tidskrift 109: 36-45.

Gunnarsson, U. & Löfroth, M. 2014. The National Wetland Inventory of Sweden summary of the final report. Naturvårdsverket rapport 6618: 1-39.

Gunnarsson, U., Kellner, O. & Kempe. G. 2010. Mer träd på myrarna. Igenväxning de senaste 20 åren. Länsstyrelsen I Dalarnas län rapport 2010:04.

Gunnarsson, U., Löfroth, M. 2009. Våtmarksinventeringen – resultat från 25 års inventeringar. Nationell slutrapport för våtmarksinventeringen (VMI) i Sverige. Naturvårdsverket Rapport 5925: 1-120.

Flodin, L.-Å. & Gunnarsson, U. 2008. Vegetationsförändringar på mossar och kärr – resultat från miljöövervakning i Halland. Svensk Botanisk Tidskrift 102: 3-4. 

Boresjö Bronge, L., Flodin, L.-Å. & Gunnarsson, U. 2007. Mycket högupplösande satellitdata för övervakning av öppna myrar. Länsstyrelsen i Hallands län, meddelande 27: 1-98.

Gunnarsson, U. 2006. Spatelvitmossa (Sphagnum angermanicum) vår enda rödlistade vitmossa. Svensk Botanisk Tidskrift 100: 277-282.

Falkengren-Grerup,U., Ericson, L., Gunnarsson, U., Nordin, A., & Rydin, H. 2000. Förändras floran av kvävenedfallet? In: Bertills, U. & Näsholm, T. (eds.) Effekter av kvävenedfall på skogsekosystem. Naturvårdsverket, Rapport 5066: 75-100.