Ingrid Hansson

Veterinärexamen erhölls 1991. Arbetade kliniskt med såväl smådjur som stordjur under de första åren som veterinär. Blev laboratorieveterinär i bakteriologi 1998 vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), där påbörjades forskningsstudier om Campylobacter vilket ledde till en doktorsavhandling 2007. Mellan 2001 och 2016 ansvarig för laboratorieanalyserna inom ramen för det svenska övervakningsprogrammet för Campylobacter och en av de huvudansvariga för att SVA utsågs till EU:s referenslaboratorium för Campylobacter 2006. Antogs som universitetslektor i veterinärmedicinsk bakteriologi på SLU, 2016 och fortsatte forskningen om olika bakteriologiska frågeställningar kopplade till veterinärmedicin, antogs som docent 2020 och utnämndes till professor i veterinärmedicinsk bakteriologi 2024.

Veterinärmedicinsk bakteriologi är ett brett och komplext ämnesområde som omfattar bland annat bakteriers egenskaper, deras preferenser för olika miljöer samt hur de påverkar olika organsystem hos djur. I min forskning i klinisk veterinärmedicinsk bakteriologi har jag arbetat med att fördjupa kunskapen om bakteriers egenskaper, deras optimala tillväxtbetingelser, smittvägar samt olika riskfaktorer. Dessa kunskaper har jag tillämpat i flera forskningsprojekt – såväl inom studier av Campylobacter som i arbetet med andra bakteriearter av veterinärmedicinsk betydelse.

Urval av aktuell forskning och tidigare projekt

• Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter
• Optimala rengörings- och desinfektionsmetoder på uppfödarnivå ett sätt att hindra kycklingar från att drabbas av Campylobacter?  
• Bekämpning av kolibacillos hos fjäderfä: åtgärder för att förebygga utbrott
• Utfodring med färskfoder, en risk för spridning av sjukdomsframkallande bakterier
• Valpens hälsa – Abort, dödfödsel och neonatal död hos hundar; smittsamma orsaker och förebyggande åtgärder
• Fluorescerande kamerateknik (MolecuLight DXTM) ett hjälpmedel vid diagnostik och behandling av sårskador hos djur?
• Utvärdering av olika debrideringsmetoders förmåga att minska den bakteriella belastningen i infekterade hästsår
• Nya metoder att ersätta eller minska användning av antibiotika i spädningsvätska vid artificiell insemination 
• En låg "infektionsbelastning" - En förutsättning för friska grisar och ett låg användning av antibiotika
• Infektiös keratit, - Involverade mikroorganismer och dess resistensmönster

Undervisar i bakteriologi, i kurserna

• Infektionsbiologi, Veterinärprogrammet
• Mikrobiologi och grundläggande sjukdomslära, Djursjukskötarprogrammet
• Molekylär cellbiologi och mikrobiologi, Agronomstudenter och etologi och djursskyddstudenter.

Föreläser dessutom för veterinärstudenter och mastersstudenter i andra kurser samt doktorandkurser.

Handleder masterstudenter, examensarbetare och studenter i kursen Vetenskapligt förhållningssätt