Brendan Mckie

Idag arbetar jag i gränslandet mellan samhälls- och ekosystemekologi, med starkt fokus på hur biotiska (t.ex. arters funktionella egenskaper, nyckelarter) och abiotiska (t.ex. näringsämnen, temperatur) miljöfaktorer påverkar biologisk mångfald och ekosystemens funktion.

Jag inledde min forskarkarriär med att arbeta med sötvattensekologi i Australien, och senare med europeiska tempererade, boreala och arktiska system. I början av denna resa var jag i hög grad en samhällsekolog med huvudsakligt fokus på bottenlevande makroevertebrater i vattendrag. Med tiden, och drivet av ett växande intresse för hur näringsvävar fungerar, utvidgade jag min forskning till att omfatta ett bredare spektrum av organismgrupper (fiskar, sötvattenslevande kärlväxter, alger och svampar samt evertebrater i strandzonen), olika livsmiljöer (sjöar, våtmarker, strandhabitat) och ekosystemprocesser (nedbrytning av löv, algproduktion, ekosystemandning).

Utöver min forskningsverksamhet är jag vicekoordinator för miljöanalysprogrammet ”Sjöar och vattendrag” och sitter i styrelsen för forskarskolan ”Ekologi: grunder och tillämpningar”. Jag har tidigare varit en vicedekan vid NJ fakulteten. Jag disputerade vid James Cook University i Townsville, Australien, och har en grundutbildning från Australian National University i Canberra. För närvarande är jag Associate Editor för tidskriften Freshwater Ecology.

Vattendrag, sjöar och deras strandhabitat hyser en unik biologisk mångfald och utgör en grundpelare för landskapets integritet genom att transportera näringsämnen och material samt stödja liv genom att tillhandahålla och rena färskvatten. Dessa livsmiljöer är emellertid bland världens mest degraderade, påverkade av stressfaktorer kopplade till hela spektrumet av mänskliga aktiviteter i landskapet, invasiva arter och klimatförändringar. Därför finns ett akut behov av forskning som inte bara kvantifierar dessa påverkan i sötvattens- och strandhabitat, utan också utvärderar effektiviteten hos olika restaurerings- och åtgärdsinsatser för att förbättra ekologisk kvalitet och stabilitet.

Jag möter dessa utmaningar genom forskning både i fält och laboratorium, samt genom att utnyttja befintliga datamängder från rutinmässig biomonitorering.

Centrala forskningsområden inkluderar:

• De naturliga och antropogena faktorer som reglerar biologisk mångfald och samhällsstruktur hos sötvattensorganismer, särskilt makroevertebrater, makrofyter, kiselalger, fiskar och svampar.
• Hur ekosystemfunktion, som återspeglar ekosystemens förmåga att omsätta näringsämnen och energi, producera livsmiljöer och biomassa samt stödja ekosystemtjänster, regleras av abiotiska, biotiska och rumsliga faktorer, inklusive artinteraktioner och biologisk mångfald.
• Ekologiska konnektivitetens roll – särskilt mellan sötvattens- och terrestra näringsvävar – för att stödja biologisk mångfald och ekosystemfunktion på både lokal och landskapsskala.
• Potentialen hos olika åtgärder och restaureringsinsatser att återställa eller stärka biologisk mångfald, ekologisk konnektivitet och ekosystemfunktion i vattendrag, sjöar och våtmarker.
• Användningen av mått på biologisk mångfald och ekosystemfunktion för att bedöma mänsklig påverkan på sötvattenssamhällen och ekosystem, inklusive att särskilja effekter av flera samtidiga stressfaktorer och att utvärdera framgången av restaurerings- och åtgärdsinsatser.

Biträdande koordinator: Programmet Sjöar och Vattendrag

• Miljöanalys MX0159 (Grundutbildning)
• Miljöanalys MX0152 (Avancerad nivå)
• Markanvändning och vattenvård för att minska övergödning MV0217 (Avancerad nivå)
• Ecosystem Functioning: From Theory to Application (Forskarutbildning)

• CROSSLINK: Understanding cross-habitat linkages between blue and green infrastructure to optimize management of biodiversity, ecosystem services and multiple human uses
  Att förstå kopplingar mellan blå och grön infrastruktur för att optimera förvaltningen av biologisk mångfald, ekosystemtjänster och flera typer av mänsklig markanvändning.
  • Se CROSSLINK-projektets webbplats med publikationer, protokoll och mer: www.riparianbuffers.com
  • YouTube-video om CROSSLINK (på svenska med engelska undertexter)

• Microplastics in Freshwater Food Webs
  Mikroplaster i sötvattensnäringsvävar

  • Den slutliga, sakkunniggranskade rapporten finns tillgänglig här.

• AquaBioEx: How to protect what we do not know we have: Identifying, understanding and managing aquatic biodiversity in intensively managed forests and under an increasingly extreme climate.
  Hur man skyddar det vi inte vet att vi har: Identifiering, förståelse och förvaltning av akvatisk biologisk mångfald i intensivt brukade skogar och under ett alltmer extremt klimat.

  • Projektledare: Lenka Kuglerová

     

• PuddleJump: Promoting Upstream-Downstream Directed Linkages in the Environment: “Joined-Up” Management Perspectives
  Att förbättra länken mellan dammar, multifunktion och förvaltning

  Projektledare: Martyn Futter, webbsida

• DESTRESS: Disentangling multiple stressors in stream ecosystems
  Att särskilja effekter av flera samtidiga stressfaktorer i strömekosystem.

• EXTREAM: Exotic invaders in Swedish streams: evaluation of their ecological and economic effects
  Exotiska invasivaarter i svenska vattendrag: utvärdering av deras ekologiska och ekonomiska effekter.

•  Inom WATERS: Effects of forestry, agriculture and hydropower on ecosystem structure and function in freshwaters
  Effekter av skogsbruk, jordbruk och vattenkraft på sötvattnens ekosystemstruktur och funktion.

• VRL RESTORE: Restoration of channel complexity and coarse woody debris in Swedish streams: Assessment based on a novel set of biological indicators
  Återställning av fårkomplexitet och grovt dödvedsmaterial i svenska vattendrag: utvärdering baserad på en ny uppsättning biologiska indikatorer.

Andra projekt:

REFORM REstoring rivers FOR effective catchment Management

EKOLIV Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Skogsbranden i Västmanland 2014 - Utvärdering av effekter på vattenkvalitet och vattenlevande organismer i och runt brandområdet

DREAM: Utveckling av indikatorer för ekologisk resiliens

RIVFUNCTION

BioCycle
 

Doktorander, avslutade
Totalt 11 som huvud- eller biträdande handledare. Nedan listas de där jag varit huvudhandledare:

• Dr. Ze Hui Kong – Mikroplaster i sötvattensnäringsvävar: effekter och drivkrafter (doktorsgrad, september 2024)
• Sophia Renes – Resiliens i mikrobiella samhällen (doktorsgrad, mars 2021)
• Dr. Amélie Truchy – Ekosystemfunktion i belastade vattendrag: förståelse av biotiska, abiotiska och rumsliga drivkrafter (doktorsgrad, februari 2018)
• Dr. Kristina Tattersdill – Exotiska invasiva arter i boreala sjöar: bedömning av påverkan på biologisk mångfald och ekosystemfunktion (doktorsgrad, januari 2018)
• Dr. André Frainer, Umeå universitet – Ekosystemfunktion i vattendrag: att särskilja rollerna av biologisk mångfald, stökiometri och antropogena drivkrafter (doktorsgrad, december 2013) 

Doktorander, pågående
Totalt 6 som huvud- eller biträdande handledare. Nedan listas de där jag är huvudhandledare:

• Joel Segersten – Kvantifiering av vattenkraftens ekologiska påverkan på vattendrag och utvärdering av effektiviteten hos åtgärdsinsatser
   

Postdoktorala forskare

• Dr. Amélie Truchy (2018–2020) – Analys av multipla stressfaktorer i befintliga data
• Dr. Francis Burdon (2017–2021) – Konnektivitet mellan vattendrag och strandzoner
• Dr. Emma Göthe (2015–2017) – Att särskilja effekter av flera stressfaktorer i vattendrag
• Dr. André Frainer (2014–2015) – Artegenskapar och ekosystemfunktion
• Dr. Ryan Burrows, SLU Umeå (2013–2015) – Skogsskötsel och funktion hos vattendrag
   

Master- och kandidatstudenter
Totalt 14 som huvud- eller biträdande handledare. Nedan listas de där jag varit huvudhandledare:

• Sophia Bergström – Buffertzoner i strandmiljöer: vilka egenskaper hos skogsbufferter bidrar till att förbättra hälsan hos jordbruksdammar och vattendrag? (Kandidat, 2024)
• Yasmin Screech – Hur påverkar förekomsten av mikroplaster födoval och resurskonsumtion hos detritivorer? (Master, 2023)
• Ossian Nordell – Restaureringsarbetets utbredning i Sverige: en utvärdering av databasen Åtgärder i vatten (Kandidat, 2021)
• Martina Strangl – Utvärdering av föroreningar från kirurgiska munskydd och deras effekter på ekosystemfunktion: ett fälttest (Master, 2021)
• Sabrina Zabalgiotta – Systematisk översikt av mikroplasters sorptionspotential (Master, 2020)
• Ellinor Ramberg – Effekter av skogsbuffer på konnektivitet mellan akvatiska och terrestra näringsvävar med fleromättade fettsyror som biomarkörer (Master, 2018–2019)
• Åsa White – Bäveraktivitet i boreala vattendrag: påverkar kolonisationshistorik resurser och ekosystemfunktion nedströms? (Master, 2014–2015)
• Maisam Ali – Bedömning av förändringar i algbiomassa och nedbrytning av löv längs en gradient av ökande jordbruksstörning (Master, 2013–2014)
• Mohab Dawoud – Multipla pesticidstressorer och ekosystemfunktion i detritala näringsvävar i vattendrag (Master, 2011)

Finns på min Google Scholar sida