Jonas Rönnberg

Jag är docent i skogshushållning och har arbetat vid SLU sedan mitten av 1990-talet, med huvudfokus på skogsskador, rotröta och biologisk bekämpning i skogsbruket. Min forskning handlar framför allt om epidemiologi, biologi och hantering av Heterobasidion, en av de mest betydelsefulla skadegörarna i våra boreala skogar. Jag disputerade 1999 på en avhandling om rotrötans förekomst i granskog över flera generationer, och sedan dess har jag arbetat med frågor som rör infektionsekologi, sjukdomsutveckling, virkesförluster och praktiska kontrollmetoder.

Sedan 2021 är jag föreståndare för SLU Skogsskadecentrum, där jag arbetar med att samla, stärka och synliggöra svensk och nordisk forskning om skogsskador och klimatrisker. Jag har även lång erfarenhet av akademiskt ledarskap: mellan 2008 och 2019 var jag vice dekan vid skogsfakulteten, med ansvar för internationella frågor, miljöanalys samt jämställdhetsarbete.

Jag har under många år varit engagerad i det nordiska forskningssamarbetet, bland annat som tidigare sekretariatschef för både SNS (Nordic Forest Research) och NKJ (Nordic Joint Committee for Agricultural and Food Research). Dessa uppdrag har gett mig möjlighet att arbeta strategiskt med forskningsprogram, nätverk och policyfrågor i nära samverkan med kollegor och myndigheter i hela Norden. Internationellt är jag sedan 2015 enhetsledare för IUFRO:s arbetsgrupp om rotröta.

På nationell nivå är jag sedan många år ledamot i Föreningen Skogens styrelse, där jag bidrar med forskningsperspektiv i frågor som rör skogens framtid och sektorns utveckling. Jag är också engagerad i den nationella supportgruppen till den Nationella forskningsagendan för skog, där jag deltar i att utveckla och förankra långsiktiga forskningsbehov och prioriteringar tillsammans med akademi, myndigheter och näringsliv. Utöver detta medverkar jag i SIFI, en skoglig strategisk think tank, där forskare och branschaktörer tillsammans diskuterar framtida möjligheter, utmaningar och innovationer.

Min forskning är bred och tillämpad och spänner över allt från patogenbiologi och resistensutveckling till skogsskötsel, fjärranalys och nya metoder för tidig upptäckt av skogsskador. Jag har lett och medverkat i ett stort antal projekt finansierade av bland andra Formas, Skogssällskapet, Energimyndigheten och flera större skogsbolag. Undervisning och kunskapsförmedling är också viktiga delar av mitt arbete – jag har utbildat studenter, doktorander och yrkesverksamma i Sverige och internationellt, samt medverkat i många populärvetenskapliga sammanhang, fältkurser och exkursioner.

Jag drivs av att förstå hur skogsskadesystem fungerar och av att bidra till lösningar som är vetenskapligt hållbara, praktiskt genomförbara och relevanta för skogsbruket. Ett återkommande fokus i min forskning är hur skogen kan göras mer motståndskraftig i ett föränderligt klimat, och hur ny kunskap bäst kan användas för att stödja beslutsfattare, rådgivare och skogsägare.

Min forskning kretsar kring skogsskador med särskilt fokus på Heterobasidion – rotticka – och hur denna patogen påverkar skogens produktivitet, ekologi och långsiktiga hållbarhet. Under större delen av min karriär har jag arbetat med att förstå rotrötans biologi, spridning och utveckling i olika trädslag och skogstyper, och hur vi på bästa sätt kan förebygga, övervaka och begränsa sjukdomens omfattning i svenskt och nordiskt skogsbruk.

Rotröta: epidemiologi, biologi och spridning
Jag har under många år studerat hur Heterobasidion infekterar, etablerar sig och sprids i bestånd av gran och tall. Det omfattar såväl stubbsmitta och sporspridning som rotsamband och sjukdomens utveckling över flera trädgenerationer. Ett återkommande forskningsfokus har varit sambandet mellan skogsskötsel, klimat, beståndsstruktur och risken för rotrötespridning.

I detta arbete ingår även studier av patogenens variation i virulens, konkurrensförmåga och tillväxt under olika ekologiska förhållanden. Genom fältstudier, laboratorieanalyser och modelleringsarbete har jag bidragit med kunskap som används av både myndigheter och skogsägare vid planering av avverkning, föryngring och åtgärder för att minska virkesförluster.

Biologisk bekämpning och alternativa kontrollmetoder
Jag har länge arbetat med att utvärdera och vidareutveckla biologiska och kemiska metoder för att begränsa rotröta. Det inkluderar både användning av Phlebiopsis gigantea (Rotstop) och urea samt, på senare år, nya alternativ såsom bakteriella preparat och mykovirusbaserad bekämpning.

Min forskning rör bland annat:

• behandlingseffekter under olika årstider och skogstyper
• konkurrensdynamik mellan patogen och antagonist
• praktiska behandlingsmetoder (fälttest, teknik, applicering)
• hållbarhet, kostnadseffektivitet och miljöeffekter

Det nuvarande arbetet med mykovirus är särskilt spännande, där jag och mina kollegor undersöker naturligt förekommande virus som kan försvaga Heterobasidion och på sikt utgöra ett nytt, långsiktigt hållbart verktyg i skogsskyddet.

Modellering, övervakning och riskbedömning
En viktig del av min forskning är att utveckla och förbättra metoder för att övervaka och förutsäga skogsskador. Det omfattar:

• modeller för smittrisk och sjukdomsutveckling
• analyser av bestånds- och landskapsskala
• kopplingar mellan klimatfaktorer och ökad skadebenägenhet
• långsiktiga effekter på virkesproduktion och ekonomi

Tillsammans med kollegor har jag arbetat med att ta fram underlag för beslutsstödssystem som kan hjälpa skogsbruket att anpassa sig till ett förändrat klimat och ökade skadeangrepp.

Nya tekniker för att upptäcka skogsskador
Jag har deltagit i och lett projekt som utvecklar nya tekniker för att upptäcka skogsskador i tidiga skeden. Det inkluderar:

• drönarbaserad och fjärranalytisk detektion av skador
• bild- och sensorbaserade metoder
• användning av tränade hundar inom skogsskydd
• utvärdering av nya digitala verktyg för skogsbruket

Syftet är att skapa mer träffsäkra och kostnadseffektiva sätt att identifiera spridning och riskområden innan skadorna blivit omfattande.

Skogsskötsel, klimatförändringar och långsiktig resiliens
En stor del av mitt arbete handlar om att förstå hur skogsbruket kan minska skade- och klimatrisker genom aktiv skötsel. Min forskning berör bland annat:

• hur olika skötselprogram påverkar risken för rotröta och andra skador
• relationen mellan klimatförändringar och ökad skadefrekvens
• hur blandbestånd, förädlat material och alternativa trädslag kan påverka skaderisken
• strategier för att öka skogens robusthet på bestånds- och landskapsnivå

Jag arbetar även med att sprida forskningsresultat till praktiken och bidra till att utveckla kunskapsbaserade rekommendationer för skogsägare, rådgivare och myndigheter.

Samverkan och tillämpning
Som forskare har jag alltid strävat efter att knyta samman vetenskaplig analys med skogsbrukets behov. Därför är samverkan med skogsindustrin, myndigheter och intresseorganisationer en central del av mitt arbete. Jag har lett och deltagit i projekt tillsammans med bland annat:

• stora skogsbolag
• myndigheter och forskningsråd
• internationella forskningsnätverk
• teknik- och innovationsaktörer

Det ger mig möjlighet att bedriva forskning som har direkt praktisk relevans samtidigt som den bidrar till ny vetenskaplig förståelse.

Jag har undervisat vid SLU i mer än två decennier, framför allt inom skogspatologi, skogsskötsel, skogsskador och fältbaserad skoglig analys. Min undervisning spänner över både grundutbildning, avancerad nivå och forskarutbildning, och jag har också undervisat internationellt, bland annat vid University of Northern British Columbia (Kanada) samt vid Nanjing Forestry University och Northeast Forestry University i Kina.

Kurser och undervisningsområden
Jag har undervisat i och ansvarat för flera kurser med koppling till skogsskador, skogsskydd och skogshushållning, där jag bland annat behandlat:

• rotröta och andra viktiga skogspatogener
• skogsskador, diagnos och skadeinventering
• epidemiologi och smittspridning i skogliga miljöer
• skogsskötsel kopplad till risk för skador
• virkesförluster, ekonomi och konsekvensanalys
• förebyggande och bekämpning av skogsskador

Jag har även medverkat i kurser om skogsekologi, biologiskt skogsbruk, skoglig planering och miljöanalys. Undervisningen har ofta kombinerat teori, laborationer i fält och fältövningar, där studenter får träna på både diagnostik, analys och praktiska moment i skogsbestånd.

Fältkurser och exkursioner
En betydande del av min undervisning har varit fältbaserad. Jag har under många år lett exkursioner och fältdagar inom:

• skogsskador och rotrötediagnostik
• beståndsanalyser och riskbedömning
• praktiska behandlingsmetoder i skogsbruket
• skogsskötsel ur ett klimat- och skadeperspektiv

Jag lägger stor vikt vid att studenter ska få verklighetsnära erfarenheter och förstå hur teori omsätts i praktisk skogsskötsel. Många av dessa moment har genomförts tillsammans med skogsföretag, myndigheter och experter i fält.

Handledningsuppdrag
Jag har handlett ett flertal examensarbeten på kandidat- och masternivå inom skogspatologi, skogsskador och skogsskötsel. Flera av dessa har genomförts i samarbete med näringen, vilket gett studenterna en god ingång till arbetslivet.

Jag har även varit handledare för doktorander och deltagit som examinator, opponent eller medlem i betygsnämnder i forskarutbildningssammanhang.

Pedagogiskt förhållningssätt
I min roll som lärare strävar jag efter att:

• kombinera vetenskaplig fördjupning med praktisk tillämpning
• ge studenterna verktyg för att analysera och förstå komplexa skogsskadesystem
• skapa engagemang genom konkreta exempel och fältbaserade moment
• uppmuntra kritiskt tänkande och självständigt arbete
• bidra till en trygg och inkluderande lärandemiljö

Min undervisningsfilosofi bygger på att skogliga frågor bäst förstås genom att växla mellan teori, metodik och upplevelsebaserat lärande i skogen, och att de bästa insikterna ofta kommer genom diskussioner i fält.

Internationell undervisningserfarenhet
Jag har även undervisat internationellt på både grund- och forskarutbildningsnivå. Vid University of Northern British Columbia i Kanada undervisade jag i kurser om skoglig hälsa och skogsskydd. Genom gästföreläsningar och kortare kursmoduler i Kina har jag undervisat i skogspatologi, sjukdomsdiagnostik och biologisk bekämpning.