Uppdraget

Förväntat resultat av Lärosätenas klimatnätverk: 

1. Forskningsbaserade rekommendationer, riktlinjer och praxis i linje med Parisavtalet, vilka upplevs som relevanta och till hög grad är implementerade hos lärosätena.
2. Mätbart minskade utsläpp av CO2e från hela Sveriges högskolesektor i linje med Parisavtalet.
3. Förbättrade och mer standardiserade uppföljnings- och mätmetoder.
4. Ökad integrering av hållbarhet i utbildningarna.
5. Utvecklat samarbete och gemensamma problemlösningar.
6. Inspirerat och delat kunskap och erfarenhet med lärosäten på global nivå.

Projektansökan – SUHF Klimatnätverk

1 Bakgrund

Vid förbundsförsamlingen i mars 2019 presenterades Chalmers och KTH:s 
gemensamma ramverk kring klimatåtaganden. Syftet med klimatramverket var att 
mobilisera lärosäten i Sverige att ta sitt ansvar i klimatomställningen. Ramverket 
var tänkt att fungera som stöd i lärosätenas strategiska klimatarbete. 
Många lärosäten kom att ansluta till ramverket. Det ledde till diskussioner om 
ramverket skulle kunna införlivas i Sveriges universitets- och högskoleförbunds 
(SUHF:s) arbete med lärosätesrekommendationer. En fördel är att det därmed finns 
en struktur för beslut och revideringar. 
SUHF:s expertgrupp för samverkan gavs i uppdrag att ta fram ett SUHF-anpassat 
ramverk. Lärosätena gavs, via nätverket för miljöledning vid universitet och 
högskolor (MLUH), möjligheten att kommentera dokumenten.
Resultatet blev att klimatramverket antogs i reviderad form av SUHF i oktober
2021, och kallas hädanefter för SUHF:s Klimatnätverk. 

2 Vad vill vi uppnå med projektet klimatnätverket?

Klimatnätverket ska gagna alla lärosäten i landet och vara drivande i syfte att:

• underlätta för lärosätena att uppfylla sin del av Parisavtalet, 
• stärka samarbete, lärande och utbyten mellan lärosätena inom 
  klimatområdet med särskilt fokus på att påverka hela sektorn,
• katalysera nya perspektiv och idéer om hur lärosätena kan bidra till 
  klimatomställningen via forskning, utbildning och samverkan, och 
  genom minskat klimatavtryck från lärosätenas egna aktiviteter, samt att
• tillgängliggöra goda exempel för lärosätena och andra aktörer utanför 
  högskolesektorn.

Den svenska högskolesektorn är stor och omfattar drygt 54 000 anställda och något under 400 000 studenter. Det medför stora möjligheter att nå många och att därmed påverka en stor del av Sveriges myndighetssektor. FN:s globala mål är viktiga i 
omställningsarbetet och det här projektet är starkt kopplat till flera av målen, inte 
minst mål nummer 7 ”Hållbar energi för alla” och nummer 13 ”Bekämpa 
klimatförändringarna”.

2.1 Förväntat resultat av klimatnätverket

Det här är ett projekt som ska förändra sektorn till att arbeta åtgärdsinriktat och för 
att åstadkomma de förändringar som krävs för klimatomställningen.

1. Forskningsbaserade rekommendationer, riktlinjer och praxis i linje med 
   Parisavtalet, vilka upplevs som relevanta och till hög grad är 
   implementerade hos lärosätena.
2. Mätbart minskade utsläpp av CO2e från hela Sveriges högskolesektor i 
   linje med Parisavtalet, vilket innebär minst 6 % per år.
3. Förbättrade och mer standardiserade uppföljnings- och mätmetoder.
4. Ökad integrering av hållbarhet i utbildningarna.
5. Utvecklat samarbete och gemensamma problemlösningar.
6. Inspirerat och delat kunskap och erfarenhet med lärosäten på global nivå.

3 Vilka deltar i projektet?

Klimatnätverket är ett samarbete som inkluderar alla lärosäten inom SUHF, men 
även de lärosäten som inte är med i SUHF är välkomna att delta.

Nätverket MLUH samlar personer inom universitet och högskolor som arbetar med 
miljöledning. Nätverkets målsättning är att lära av varandra och utveckla nya idéer 
för att kunna bygga ett bättre miljöledningssystem vid högskolorna. Båda 
nätverken har således liknande syften, och MLUH kommer utgöra en viktig resurs 
för arbetet inom klimatnätverket.

Klimatnätverket kommer att samverka med andra grupperingar som redan finns 
etablerade inom MLUH och SUHF. Syftet är att hållbarhetsarbetet ska integreras i 
befintlig verksamhet samt genomföras samordnat och effektivt. 

3.1 Värdkonstellationen/styrgrupp

En värdkonstellation har skapats bestående av representanter för sex universitet och
Sveriges förenade studentkårer (SFS). Värdkonstellationen utgör projektets 
styrgrupp, men tar inte över något av lärosätenas eget ansvar för sitt klimatarbete. 

Värdkonstellationens sammansättning:

• SLU (Ordförande): Johanna Sennmark, miljöchef vid SLU och 
  projektledare för SUHF:s klimatnätverk
• KI: Karin Dahlman Wright, professor och vice ordförande i Rådet för miljö 
  och hållbar utveckling
• KTH: Kristina von Oelreich, hållbarhetschef
• SU: Magnus Breitholtz, professor och ordförande SU:s miljöråd
• ORU: Frans Prenkert, professor och ordförande i Örebro universitets 
  plattform för en hållbar framtid
• UMU: Lisa Redin, miljö- och hållbarhetsstrateg
• SFS: Mathilda Fredriksson
  
  

Uppgifter för värdkonstellationen:

• Övergripande ansvar för projektet inklusive budgetansvar.
• I dialog med hela nätverket identifiera och initiera relevanta fokusområden.
• Samverka med andra relevanta samhällsaktörer.
• Ansöka om ytterligare medel om nödvändigt.

Värdkonstellationen ska träffas minst fyra gånger per år, oftare inledningsvis. 
Ordförande ansvarar för att relevanta frågor lyfts till styrgruppen.
Budget: Medfinansiering.
Önskat resultat: Projektet levererar enligt plan.

4 Hur kommer projektet att genomföras?

Projektet löper över fyra år och delas in i uppstartsfas, genomförandefas och 
uppföljning.

4.1 Projektledning 

Projektledningsfunktionen, projektledare och projektkoordinator, är baserade på 
SLU.

Uppgifter för projektledning:

• Driva och leda projektet effektivt.
• Ta fram relevanta rekommendationer/riktlinjer eller praxis för att 
  möjliggöra reell påverkan.
• Koordinera större sammanträden/workshops.
• Samordna styrgruppen och bidra till att relevanta frågor kommer upp på 
  styrgruppens träffar.
• Ansvara för kommunikationen med SUHF:s expertgrupp.
• Ansvara för klimatnätverkets samverkan med det omgivande samhället 
  nationellt och internationellt.
• Genomföra en intressentanalys och en riskanalys för projektet.
• Bistå fokusgruppledare.
• Löpande rapportera till styrgruppen.
• Årligen göra en utvärdering mot projektplanen.

Önskat resultat: Ett väl samordnat projekt som präglas av systematiskt arbete mot 
uppsatta mål.
Budget: 50 % tjänst och resor, lokaler etc., därtill medfinansiering med lika 
mycket.

4.2 Kommunikation

Uppgifter för kommunikatör: 

• Ta fram kommunikationsplan.
• Systematisk kommunikation med hela sektorn.
• Upprätta, uppdatera och förvalta webbsida.

Budget: 30 % tjänst och resor, lokaler etc., därtill medfinansiering med lika 
mycket, samt konsulttjänster för webbsida 100 000 kr.
Önskat resultat: Goda kommunikationsverktyg och väl etablerade 
kommunikationsvägar.

4.3 Fokusgrupper

Mycket av arbetet i projektet kommer att ske i fokusgrupper. Fokusgrupper
ansvarar för fokusområden och leds av fokusgruppsledare. Respektive lärosäte i 
värdkonstellationen förväntas ansvara för minst ett fokusområde under projektets 
löptid. 

De första fokusgrupperna initieras vid projektstart. För att arbetet ska ge resultat 
planeras 4–5 fokusgrupper parallellt, och antalet och inriktning kan variera över 
åren.

Hur väljs fokusgrupperna ut?

Värdkonstellationen väljer vilka fokusgrupper som ska drivas inom nätverket. Det 
sker utifrån de områden som bedöms vara relevanta för att nå de klimatmål som är 
satta för sektorn på kort och lång sikt. Stöd finns bland annat att få utifrån 
Naturvårdsverkets årliga rapport Miljöledning i staten där utsläppsparametrar finns 
sammantaget för den offentliga sektorn. De områden som bedöms ge störst 
koldioxidsänkning med hänsyn tagen till de ekologiska, ekonomiska och sociala
perspektiven kommer att prioriteras.

Klimatanalyser vid svenska lärosäten idag visar att största delen av 
klimatpåverkande utsläpp finns inom områdena tjänsteresor, byggnader och lokaler 
samt upphandling och inköp. Det är därmed inom dessa områden det är viktigast att 
snabbt agera för att minska sektorns utsläpp. Fokusgrupperna kommer även att 
omfatta innehåll i utbildning och forskningens bidrag till klimatomställningen, 
även om mätbara koldioxidsänkningar kanske inte är möjliga att påvisa.

Tänkbara förslag på fokusgrupper:

• Hållbarhet i utbildningar. Definition av begreppet och verktyg för att 
  integrera hållbarhet i utbildningar.
• Hållbarhet i forskning. Definition av begreppet och verktyg för att 
  integrera hållbarhet i forskningen.
• Byggnader och energi.
• Inköp och upphandling av varor och tjänster.
• Tjänsteresor.
• Samverkan. Med målet att forskningsfinansiärer inkluderar hållbarhet och 
  klimat som krav i utlysningar.
• Ledarskap och medarbetarskap för hållbarhet och klimat.

Uppgifter för fokusgruppsledare:

• Administrera regelbundna möten, skriva underlag till 
  kommunikationstexter, anordna workshop(s), rapportera resultat.
• Ta fram förslag på relevanta rekommendationer/riktlinjer eller praxis för 
  sin grupp för att möjliggöra reell påverkan.

Önskat resultat: Förslag på riktlinjer och praxis, samt mätmetoder som är 
harmoniserade över sektorn i relation till framför allt koldioxidminskning enligt 
Parisavtalet.
Budget: 20 % tjänst och resor, lokaler etc., därtill medfinansiering med lika 
mycket.

5 Projektbudget 

Total budget för arbetet i värdkonstellationen 2022–2025 (4 år): 3 MSEK/år enligt 
följande fördelning:

Vinnova: 1,0 MSEK/år
Formas: 0,5 MSEK/år
Lärosätena i värdkonstellationen: 1,5 MSEK/år i proportion till storlek.

Identifierade roller/kostnader i projektet och förslag till fördelning:
Projektledning: 30 % av tjänst, placeras på SLU.
Projekt/koordinator projektledare: 50 % tjänst, placeras på SLU.
Kommunikatör: 30 % av tjänst.
Webbsida konsult: ca 100 000 kr.
Övriga kostnader (workshops (t.ex. moderator, inspirationsföreläsare, förtäring),
eventuella resor (Europa), översättning, oberoende uppföljning): ca 100 0000 kr.
Alla universitet i värdkonstellationen ska fördelas medel.

6 Uppföljning av projektet

En halvtidsutvärdering av Klimatnätverket genomförs under fjärde kvartalet 2023 
och ligger till grund för utveckling och verksamhetsinriktning för 2024–2025. 
Halvtidsutvärderingen ska också ligga till grund för om ytterligare två år ska 
beviljas. Samtliga lärosäten ges tillfälle att medverka i utvärderingen och i dialogen 
om Klimatnätverkets fortsatta inriktning.

Ekonomisk uppföljning sker årligen och redovisas till SUHF:s expertgrupp för 
samverkan.

Sveriges universitet och högskolor ser klimatet som en avgörande och prioriterad framtidsfråga. Därför åtar vi oss

• att fortsätta bidra till att samhället kan nå uppsatta mål genom utbildning, forskning och samverkan
• att minska klimatpåverkan i linje med samhällets åtaganden, som de kommer till uttryck i nationella och internationella överenskommelser
• att ange långtgående mål för klimatarbetet och också avsätta resurser för att nå dessa mål och göra uppföljningar
• att tydligt kommunicera vårt klimatarbete för att inspirera och sprida kunskap till andra aktörer och till samhällsmedborgare.

37 högskolor och universitet har anslutit sig till Klimatramverket, som vi nu arbetar med. Klimatramverket för högskolor och universitet omfattar 13 nyckelområden.

1. Tjänsteresor
2. Pendlingsresor, till och från arbetet
3. Mat och servering
4. Energianvändning
5. Fastighetsbestånd, ny- och ombyggnad
6. Avfallshantering
7. Inköp och upphandling av varor och tjänster
8. Investeringar
9. Kolsänkor
10. Utbildning
11. Forskning
12. Samverkan och nyttiggörande
13. Studenter

Alla som ansluter sig till Klimatramverket bör vara beredda att arbeta med mål kopplat till följande områden: utbildning, forskning, samverkan, tjänsteresor, energianvändning och studentsamverkan, då de bedöms som centrala för alla lärosäten.