Litteraturlista Grovfoder – odling och utfodring

Om inte annat anges kommer litteraturen finnas elektroniskt i lärplattformen Canvas.

Kursböcker

Grassland use in Europe A syllabus for young farmers, A. van den Pol-van Dasselaar, L. Bastiaansen-Aantjes, F. Bogue, M. O’Donovan, C. Huyghe, eds, 2019, https://doi.org/10.35690/978-2-7592-3146-1

Vår mat – odling av åker och trädgårdsgrödor. Fogelfors, H. editor, 2015. Mycket allmänbildande bok som vi rekommenderar att du köper. Finns att låna på SLU-biblioteken som bok. Det finns också en ny upplaga: Vår mat - 9789144176055 | Studentlitteratur

Fogelfors, H. 2023. (red.). Sidhänvisningarna här gäller dock upplagan från 2015.

Fördjupningslitteratur

Forages – an introduction to grassland agriculture, Collins, M. m. fl. editor, 7de upplagan. Finns att låna på SLU-biblioteken som e-bok.

Kompletterande litteratur och sidhänvisningar för de olika delarna av kursen, om ej annat anges finns litteraturen i Canvas

Växtodling

Växtodling allmänt (introduktion och litteratur till flera föreläsningar)

• Norrländsk växtodling, Ericson, L. editor. 2018 Norrländsk växtodling | Externwebben (slu.se) Sid 5-10, 42-44 och 46-48
• Vår mat – odling av åker och trädgårdsgrödor. Fogelfors, H. editor, sid. 353-386. Finns att låna på SLU-biblioteken
• Lönsammare vallodling, Jafner, N, sid. 12-54, 66-79, 128-130 Finns i Canvas
• Grassland use in Europe A syllabus for young farmers, A. van den Pol-van Dasselaar, L. Bastiaansen-Aantjes, F. Bogue, M. O’Donovan, C. Huyghe, eds, 2019. Vallproduktion översikt. Sid 17-40. En överblick av vallar och naturbetesmarker i Sverige, sid 143-161.

Artkunskap

• Gräs i kulturlandskapet https://ograsradgivaren.slu.se/page/dokument/Grasfloran-2012.pdf I Canvas finns dokument med vissa kommentarer.
• Westerlind, E., Svanäng, K. & af Geijersstam. L. 2002. Artkaraktärer. Plantor av vallväxter och gagnväxter. Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för växtodlingslära. Kompendium. 22 s.
• Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter, sortval för södra, mellersta och norra Sverige 2020/2021. Halling m.fl. Uppsala
• Gustavsson, A.-M. 2001. Bestämning av rödklöverhalten i vall. Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk odling. Nr 3.
• Nilsdotter-Linde, N., Wallenhammar, A.-C., Jansson, J. och Stoltz, E. 2013. Rotröta påverkar uthålligheten hos vallbaljväxter. Svenska Vallföreningen. Svenska Vallbrev 1, 1–2. http://svenskavall.se/DynamicFiles/ContentFiles/00002252/Vallbrev-nr-1-2014.pdf

Vallfröblandningar

• Nilsdotter-Linde, N. 2018. Slåttervallens liggtid – möjligheter och begränsningar. Ur: Blix Germundsson, L. (red.). SLU. Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet 71, 30:1–30.8. ISSN 0282-180X. germundsson-l-b-220512.pdf (slu.se)
• Larsson, S. m.fl. 2002. Vallfröblandningar för ekologisk produktion. Hushållningssällskapens multimedia.
• Olsson, M. 2014. Cikoria, svartkämpar, kummin och pimpernell – ska örterna ha en plats i den svenska vallen? SLU. Institutionen för biosystem och teknologi. Examensarbete 15 hp. 42 s. https://stud.epsilon.slu.se/7697/1/olsson_m_150310.pdf
• Svanäng, K. och Frankow-Lindberg, B. 1994. Vitklöver som slåtterväxt. SLU. Fakta Mark/Växter 6. 6 s.

Bete

• Grassland use in Europe A syllabus for young farmers, A. van den Pol-van Dasselaar, L. Bastiaansen-Aantjes, F. Bogue, M. O’Donovan, C. Huyghe, eds. 2019. Bete, betesparametrar och betesskötsel – översikt, sid. 41-45, 47-72.
• Danielsson, G. Extensivt bete eller rotationsbete i fållor.
• Hessle, A. och Danielsson. 2023. Hur många betesdjur behövs för bevarad mångfald och hur stort blir metanutsläppet? Svenska Vallföreningen. Svenska Vallbrev. 4, 1-2.

Nilsdotter-Linde, N., Salomon, E. och Spörndly, E. 2020. Blandningar av betesväxter och dess förmåga att motstå tramp vid rotationsbete. Vallkonferens 2020. SLU. Institutionen för växtproduktionsekologi. Rapport 30, 25–28. https://pub.epsilon.slu.se/16657/Vallanläggning

• Kämpe, S. och Andermo, S. 2010. Teknik för etablering av vall. HS Skaraborg, rapport nr 3.

Övervintring

• Halling, M.A. 1994. Övervintring av jordbruksgrödor – principer, skador och odlingsåtgärder. Fakta mark/växter nr 15.

Vallfoderkemi och smältbarhet

• Gustavsson, A.-M. 1989. Vallväxters kemiska sammansättning och yttre faktorers inverkan på smältbarheten. Tionde nordiske forskerkurs i plantekultur, 6-10 mars 1989. Finns i Canvas

Skördetid och kvalitet

• Gustavsson, A-M. 2014. Varför är skördetiden så avgörande för vallgräsens näringsvärde? Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr 5 (8 sidor).
• Gustavsson, A.-M. 1996. Virkning av klima og vaerforhold på naeringsverdi i grovfor – behov for höstetidsprognos. Faginfo nr. 2. Kvithamardagene. Planteforsk. Finns i Canvas.
• Spörndly, R. 2013. www.vallprognos.se Svenska Vallföreningen. Svenska Vallbrev nr. 3 Vallbrev-3-2013.pdf (svenskavall.se)

Växtnäring till vall inklusive stallgödsel

• Norrländsk växtodling, Ericson, L. editor. 2018 sid 12-19, 21-27 och 29 Norrländsk växtodling | Externwebben (slu.se)
• Jordbruksverket 2021. Rekommendationer för gödsling och kalkning 2022: En nyare version finns på Jordbruksverkets hemsida, men sidhänvisningarna gäller upplagan från 2021. Lämpliga sidor: 7-40 (kapitel 2 och 3, särskilt viktigt är avsnittet om regler för spridning av stallgödsel i kap. 3.2), 41-42 (4.1),), 58-66 (4.4), 71-72 (4.7) 72-82 (4.9-5.3.1), 85-87 (stycken om vall, stallgödsel och fosforförluster) 88-97 (6-7.3 avsnitt om vall).
• Grassland use in Europe, van den Pol-van Dasselaar m.fl. 2018, sid 89-107.
• Carlsson, G. och Huss-Danell, K 2008. Kvävefixering i rödklövervallar .Svenska Vallföreningen. Svenska Vallbrev 2.

Litteraturtips växtodling för eget intresse:

• Forages – an introduction to grassland agriculture 7th edition, Collins, M. m. fl., sid 3-6, 19-33, 35-43, 71-98, 117-130, 221-232. Finns att låna på SLU-biblioteken som e-bok.
• Källander, I. 2005. Ekologiskt lantbruk, sid.117-131.
• Sandström, B. och Barrlund, M. Sortprovning 2021 – vallgräs och vallbaljväxter Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr 1 2022. Vallprovning 1 2022.indd (slu.se)
• Gustavsson, A.-M. 2000. Faktorer som påverkar rödklöverhalten i en slåttervall (manuskript).
• Halling, M. Skördestrategier och uthållighet i engelskt rajgräs 2010. Försöksrapport Animaliebältet.
• Frankow-Lindberg, B. 2010. Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid. Försöksrapport, Animaliebältet, sid 21-30.
• Norrländsk växtodling, Ericson, L. editor. 2018 Norrländsk växtodling | Externwebben (slu.se) sid 45-46 skadegörare i vall
• Spörndly, R. m.fl. 2019 Ersättningsfoder vid grovfoderbrist, Instutionen för husdjurens utfodring och vård. Rapport 301 sid.17-22 avsnitt om vall. Ersättningsfoder till nötkreatur vid grovfoderbrist | Externwebben (slu.se)
• Vår mat – odling av åker och trädgårdsgrödor. Fogelfors, H. editor, sid. 179-190. Finns att låna på SLU-biblioteken
• Persson, I. (red.). 2001. Bete och betesdjur. Bok. Jordbruksverket. 176 s. https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/bete-och-betesdjur.html
• Spörndly, E. och Glimskär, A. 2018. Betesdjur och Betestryck i naturbetesmarker. SLU. Institutionen för husdjurens utfodring och vård. Rapport 297. 71 s. https://pub.epsilon.slu.se/15649/1/sporndly_e_glimskar_a_180919.pdf

\

Kontaktpersoner växtodling

Cecilia Palmborg, inst. för växtproduktionsekologi, SLU Umeå
cecilia.palmborg@slu.se, 090-7868713 eller 073-8034436

Nilla Nilsdotter Linde, inst. för växtproduktionsekologi. SLU Uppsala
nilla.nilsdotter-linde@slu.se

David Parsons, inst. för växtproduktionsekologi, SLU Umeå
david.parsons@slu.se

Animalieproduktion

Idisslares matsmältning och foderutnyttjande

Obligatorisk litteratur

• Forages – an introduction to grassland agriculture, Volume 1, 7th ed. Kap 14-15, s. 269-299.
• Fodereffektiva kor gynnar ekonomi och miljö Emelie Ferm Nytt blad, Nr 4 2015.

Kontaktperson

Petra Fant, inst. för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd , SLU Umeå
petra.fant@slu.se, 090- 786 87 21.

Vallfoderkonservering 1 (Ensilage) och 2 (Hö och övrigt)

Obligatorisk litteratur

• Forages – an introduction to grassland agriculture, Volume 1, 7th ed. Kap 17, s. 321-339.
• Krizsan, S. 2017. Skördemetoder vid ensilering.
• Svensk mjölk. 2003. Ensilering av vallfoder.

Kontaktperson Mårten Hetta, inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå marten.hetta@slu.se , 090- 786 87 47

Vallfoder till mjölkkor

Quality Grass Silage for Dairy and Beef Production Systems A Best Practice Guide (2016) Teagasc – the Agriculture and Food Development Authority

Obligatorisk litteratur

• Kämpe, S. 2012. Baljväxten fixar proteinet. Arvensis nr 7, sid 14-15.
• Pettersson, T. 2006. Konsumtion av vallfoder. Jordbruksinformation, nr 6.
• af Geijersstam, L. 2011. Vallen som pålitligt protein. Arvensis, nr 2, sid 20-21.
• Pettersson, T. 2006. Protein från vall. Jordbruksinformation, nr 10.
• Lantbrukarnas riksförbund. 2012. Goda affärer med nära protein.

Kontaktperson

Mårten Hetta, inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå, marten.hetta@slu.se , 090-786 87 47.

Gunnarsson, C., Nilsdotter-Linde N., Spörndly R. 2014. Vallfoder till köttdjur och får Svenska Vallföreningen. Svenska Vallbrev nr. 3

Svenska Vallbrev Nr 3. Maj 2014

Kontaktperson

Mårten Hetta, inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå, marten.hetta@slu.se , 090-786 87 47.

Helsäd och majs

Obligatorisk litteratur

• Majs, vilken sort skall man välja och när skall ensilaget skördas? Swensson et al.,
• Läget, läget, läget är helt avgörande för att lyckas med odling av majs, Swensson et al.,
• Åkerböna i samodling med vårvete som helgrödeensilage till kor, Haag et al
• Ärt/havre-ensilage – hemodlat proteinfoder till mjölkkor Rondahl et al
• Helsäd – vilket foder får man? Wallsten J.

För eget intresse:

• Performance of forage maize at high latitudes, Mussadiq, Z. - kap 1.1- 1.6 (sid 13-23).
• Pea and pea-grain mixtures as whole crop protein silage for dairy cows - kap. 4 (sid 6-7), kap 6 (sid 11-15), kap 7.1 och 7.2 (sid 16-17).
• Whole-crop cereals in dairy production – Öppet tillgängliga publikationer i SLU:s publikationsdatabas Wallsten J. - kap 1.2.3-1.2.5 (sid 10-14), kap 4.1-4.2 (sid 19-22), kap 4.5-4.6 (sid 31-35)

Kontaktperson

Mårten Hetta, inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå
marten.hetta@slu.se @slu.se, 090-786 87 47

Vallfoder – produktkvalitet

Obligatorisk litteratur

• Lukt och smak. Forskning Special, 2004. Svensk Mjölk. (Om du vill läsa en utförligare text, se den fullständiga rapporten nedan under för eget intresse)
• Fettsyror i vall och mjölk. Forskning Special, 2012. Svensk Mjölk.

För eget intresse:

• Orsaker till avvikande lukt och smak i leverantörmjölk (Svensk Mjölk Rapport nr 7028-P 2004-02-25).
• Engelsk litteratur: Vallfodrets betydelse för mjölkens sensoriska egenskaper och hälsonytta (The effect of silage feeding on some sensory and health attributes of cow’s milk: A review. 2011. P. Kalac. Food Chemistry 125, 307-317.

Kontaktperson:
Mårten Hetta, inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå
marten.hetta@slu.se @slu.se, 090-786 87 47

Litteratur till seminarier

• Gustavsson, A.-M. 2023 Kväve och klöver påverkar vallens avkastning och råproteinhalt. Svenska Vallföreningen. Svenska Vallbrev nr 1, 1-3.
• Kompletteras senare