Junseleälgarnas vandring och forskarnas spännande älgmöten
Mycket har hänt sen de första älgarna i Junseleområdet märktes med GPS-halsband 2019 fram tills projektet avslutades 2026. Du har kanske läst om älgarna som tv-publiken namngett, men vad hände med de övriga? Här berättar vi mer om älgarnas öden, utifrån insamlade data och forskarnas unika älgmöten.
En tjur vandrade längst
33 älgar märktes i Junseletrakten under vintrarna mellan åren 2019 och 2025. Vi må kalla dem för Junseleälgar just för att det är där de är på vintern, men på sommaren är de lite överallt.
Vandringen mot sommarbetet brukar ske koncentrerat. Älgkorna har lite bråttom att hinna till sommarbetet innan det är dags att kalva så deras vandring brukar ta 1-3 veckor. Sen ska isläget och vattnets strömmar passa så de tar sig över Ångermanälven. Därför blir det lätt trafikstockning på vissa ställen, som i Junseletrakten där SVT ställt upp sina kameror.
Medelvandringen mellan sommar- och vinterområden är 5,5 mil fågelvägen.
Den som vandrade längst var en tjur som hade sitt sommarområde i Borgafjäll, en vandring på nära 19 mil fågelvägen. Han sköts under jakten i oktober 2023. Vanligast är att älgarna vandrar norrut till sina sommarområden, men några bröt mönstret och gick söderut.
Kalvningssäsong med många spännande älgmöten
Många av Junseleälgarna fick kalvar, år 2022 fick till exempel alla märkta kor utom två kalvar. 2023 var det fler tvillingkalvar än tidigare. Det kan både bero på gynnsamma förhållanden i form av fodertillgång och på att korna var i sina bästa år.
Medelkalvningsdatum under hela projekttiden var den 23 maj, men kalvning sker allt mellan 10 maj och 9 juni även om de flesta födde där mot slutet av maj. Och hur vet vi att de kalvat? Jo, älgarnas GPS skickar normalt position var tredje timme, men under kalvningssäsong och parningssäsong så sänder den varje halvtimme. Då går det att urskilja att älgarnas rörelsemönster går från att vara sök efter föda till att röra sig i mindre “kluster”. Sen försöker försöksledaren Fredrik Stenbacka smyga sig fram för att bekräfta om det är en eller kanske två kalvar. Att ta sig fram till alla älgarna och deras kalvar kräver ofta en hel del bilkörning på små skogsvägar tills det inte går längre och färden fortsätter till fots genom tät contortaskog, över kärr och myrar. En sen försommarkväll i juni 2022 tar Fredrik sig fram till en älgko och hennes kalv. Klockan närmar sig midnatt och halsbandet är inställt på att sluta skicka signal klockan 23 för att spara batteri. Det går inte heller att pejla manuellt så Fredrik går till platsen för den senaste positionen. När han närmar sig ser han älgkon ligga och sova tungt med kalven intill sig.
– Kalven lyssnade och tittade mot sin mor, men hon bara sov som en däckad småbarnsmorsa, ler Fredrik. Sådana detaljer kan ett halsband aldrig fånga upp, och dylika upplevelser får jag vara med om…magiskt, säger Fredrik Stenbacka.
Vissa år är det dock helt omöjligt att nå fram, som försommaren 2023:
– Det var väldigt varmt och torrt, nästan helt omöjligt att smyga sig in på korna så det gick åt alldeles för mycket tid. Det var som att gå på cornflakes, inte idealiskt för den som vill smyga sig på någon, berättar Fredrik Stenbacka.
Arbetet med den så kallade "kalvkollen” i projektet har tv-tittarna bidragit till genom en insamling i sociala medier.
– Vid ett annat tillfälle när jag observerade en ko med kalv hörde jag plötsligt hur det brakade till bara runt 15 meter ifrån mig. Först blev jag rädd att det var en björn, men det var en ung älgtjur som av någon anledning ville gå fram till kalven. Utan att bli upptäckt stod jag där och såg hur älgkon brutalt sparkade ner ynglingen flera gånger innan den sprang i väg. Under den tiden hade älgkalven blivit rädd och försvunnit och det tog flera minuter innan älgkon lyckades locka kalven till sig igen. En sådan händelse kan ingen data visa för oss och jag är tacksam för alla oförglömliga älgmöten, säger Fredrik Stenbacka.
När vandrar älgarna tillbaka igen?
När det är dags att vandra tillbaka till vinterområdet så är det inte lika bråttom och älgarna är spridda över en större yta. De vill spara på energin de skaffat under sommaren för att klara vintersvälten och vandrar i sakta mak. Vandringen pågår då i cirka 6-8 veckor från mitten av november till ungefär mitten av januari.
Vintern 2021 kunde forskarna se något intressant. Under ett särskilt ymnigt snöfall så började älgarna att vandra igen. Denna gång längre söderut. Vad som händer när klimatet förändras är något som forskarna tittar på. För det behövs det långa tidsserier över älgarnas rörelser. Läs mer i reportaget: Älgkalvarna och klimatet
Björnen är framme
GPS-märkta älgar i forskningsprojekt lever vanliga älgliv och möter samma utmaningar och öden som andra älgar.
Under kalvningssäsongen passar björnen på. 93% av alla kalvar som björnen river är fyra veckor gamla eller yngre och de river ca 6 kalvar per år. Även här avslöjar älgkons rörelsemönster via GPS:en när björnen är framme.
– Älgkon börjar springa rakt ut från platsen, ibland flera kilometer. Sedan springer hon tillbaka och tittar om kalven är okej. Spåren på plats visar att vissa kor tappert försöker försvara kalven, säger Fredrik Stenbacka.
Kon återvänder till platsen hon senast hade kontakt med kalven några gånger för att kolla om någon överlevt. GPS-signalerna från kons rörelser skapar ett nästan stjärnlikt mönster på kartan.
År 2023 tappade forskarna kontakt med en älgtjur men under vintern får de en signal och förstår att älgen är död då GPS-halsbandet inte rört sig. När Fredrik Stenbacka är ute för att räkna kalvar passar han på att kolla vad som hänt med älgtjuren.
När han kommer fram ser han att den stora tjuren blivit tagen av björn. Björkarna runt platsen var uppfläkta efter älgens horn, på marken fanns björnbajs från både hösten och våren och det enda som fanns kvar av älgen var ben, hår och skinn.
– Tjuren var förmodligen väldigt medtagen efter brunsten. Jag kan se på hans rörelser att han varit ganska stilla då. En stor tjur ska normalt kunna hålla undan för en björn, speciellt på hösten när björnen mest äter bär. Men tjuren kanske var skadad efter strid och när de stötte ihop såg björnen sin chans, säger Fredrik.
2022 var det en älgko som blev riven av en björn inte så långt ifrån kamerorna under Den stora älgvandringen. Rapporten från de från SVT och SLU som besökte platsen vittnade om en synnerligen blodig scen.
– Björnar är inte de mest effektiva predatorerna. De hugger tag i älgens rygg och håller fast vilket gör det hela till en utdragen kamp, förklarar Fredrik Stenbacka.
Älg i trafikolycka
En av älgkorna var med i en trafikolycka 2024. Föraren, som klarade sig bra, hade sett att älgen hade ett halsband så SLU:s Fredrik Stenbacka fick samtal från eftersöksjägare.
– Jag tittade vart hon hade tagit vägen och de spårade henne med hund men kom aldrig ikapp. Jag höll koll på hennes rörelser via GPS-signalerna de kommande dagarna och såg att hon gått tillbaka till platsen innan olyckan, så jag förstod att kalven var kvar där, berättar Fredrik.
När han skulle besöka just den här älgkon var han extra försiktig. Han var orolig att hon var skadad och ville inte skrämma upp henne. Älgkon stod i ett ungbestånd av contorta.
– Det var bara 10 meters sikt i den täta skogen så jag var tvungen att komma nära för att se att hon mådde bra. Jag var inne på 20 meter, hörde både ko och kalv, men plötsligt fick jag vinden i nacken, då kände hon lukten av människa och stack iväg mot vägen. Jag sprang dit och kunde i alla fall observera hennes kalv som gick över. Kon verkade otroligt nog röra sig normalt, men vi fortsatte hålla koll på henne, berättar Fredrik.
Junseleälgarna och älgjakten
11 älgar i projektet har skjutits under ordinarie älgjakt. De är inte fredade från jakt utan lever ett normalt älgliv.
Läs mer om hur älgarnas GPS-halsband fungerar