Så fungerar älgarnas GPS-halsband

Från att älgen får GPS-halsbandet på sig under vårvintern fram till juni, och varje år under kalvningssäsong (kor) och parningssäsong (kor, tjur) tas en position varje halvtimme. Övriga tider på året tas position var tredje timme för att använda halsbandets batterier mer återhållsamt. Halsbandet skickar positionerna till e-infrastrukturen WRAM (Wireless Remote Animal Monitoring) på SLU, där data hanteras, lagras och älgens rörelsemönster visualiseras på en webbkarta.

– Tack vare GPS-halsbanden får vi mycket information om älgen. Vi får reda på när den är mest aktiv och var, vilka och hur de använder områden och när, hur och när de vandrar, hur stora dess hemområden och säsongsområden är, vilka livsmiljöer den använder, när älgkalvarna föds och när brunstperioden infaller, samt djurens respons till andra arter som människan och rovdjur, säger Wiebke Neumann, forskare i viltekologi vid SLU.

Kunskap om människa och älg

Kunskap som är viktig för allt från hur vi människor uthålligt kan samexistera med älgar till hur olika typer av klimat och föda påverkar var och hur älgar lever. Exakta positioner från GPS-halsband gör att vi kan koppla ihop var älgen har varit i miljön och varför den är just där, just då. Det är extra viktigt för att kunna förstå hur vår användning av miljön samverkar med förutsättningarna för älgarna att leva sida vid sida med oss - hur vi påverkar varandra både negativt och positivt.

I databasen WRAM samlas rörelsedata från älgar och även andra märkta djur. vid skrivande stund Den innehåller spårningsdata från över 950 vuxna älgar, fördelade på flera olika områden över Skandinavien, från Kronoberg till Norrbotten. Databasen hanterar mer än positioner, där lagras också fysiologiska data från djur, som hjärtfrekvens och kroppstemperatur. Det kallas för biotelemetri. Dessa data hjälper oss att förstår mer ingående hur utemiljön påverkar djurens fysiologi, till exempel hur älgarnas kroppstemperatur och hjärtfrekvens ändras med säsongerna eller hur varma dagar påverkar dem.

– WRAM innehåller data från drygt 20 olika arter, från älgar, renar, vargar, björnar och kungsörnar i Norden till lejon i Afrika. Vår ambition är att systemet ska kunna inkludera data från ännu fler tekniker och därmed omfatta fler arter. All data är dock inte tillgänglig för allmänheten, bland annat av djuretiska skäl. Rörelse av älgar som vi följer just nu kan du däremot följa på hemsida, säger Petter Lundberg, forskare vid SLU och koordinator för WRAM.

Halsbanden har ett batteri och en GPS-sändare. Batterierna räcker i 3-5 år innan de måste bytas. Storleken på halsbanden är art-specifik och för älgar anpassade till när älgarna är som störst. Hur mycket halsbanden väger beror på hur stort batteriet är, men ungefär 1,6-1,8 kilo, vilket under hösten är ungefär 0,3 procent av en älgtjurs kroppsvikt. Ett halsband sitter normalt på hela batteritiden, om inte älgen tappar det på våren då de är magra.

För att använda GPS-halsband på djur inom forskning krävs djuretiskt tillstånd från Jordbruksverket.

Läs mer om älgforskningen där GPS-spårning används: Älgars rörelser i brukade landskap.