FAQ Älg
Älgen i korthet
Älgen är vårt största vilda landlevande djur och är ett klövdjur. Den har en kraftig grå, gråbrun eller svart päls, stora öron och långa gråvita ben. Älgtjurarna har även horn som de tappar efter parningssäsongen är avslutad i oktober-november. Avkomman kallas för kalvar och föds i maj-juni, 8 månader efter parningssäsongen. En vuxen älg kan väga mellan 200 och 800 kg. De är störst i norra Sverige. En älgko kan bli nästan 30 år gammal men tjurarna når sällan över 10 års ålder. Den har funnits i Sverige sedan minst 8.000-10.000 år.
Älgens päls
Jag har en fråga angående hudskador på älg. På en av mina kameror
uppträder en älg (fjoling) som har ganska stora områden bak och över
bogen som saknar hår. Är detta normalt denna årstid (slutet av maj)? Jag vet att älgflugor kan orsaka samma sak fast senare på hösten. Storlek c:a 5-6 dm2. Byter de päls på detta sätt?
Svar: Det första jag tänker på är att dessa förändringar faller inom den variation man ser när det gäller byte från vinter- till sommarpäls. Men det kan naturligtvis också ha en annan bakgrund.
Dessa förändringar i huden hos älgtjurar har rapporterats sedan ett tiotal år och då från i princip hela landet. Det som ses är varierande grad av hudsår som täcker mindre delar eller ibland hela ryggen och bogpartiet. Ibland är såren kraftigt infekterade med bakterier, svamp och parasiter, och inte sällan ses fluglarver äta i det öppna såret vilket torde orsaka ett betydande lidande hos älgen. Det man också sett är att en del individer, med lindrigare förändringar, självläker, men en del tjurar hittas även döda med kraftiga hudsår.
Grundorsaken till detta tvistar de lärde om. Men ett hudsår uppstår ju inte spontant utan det krävs att någonting skadar dess skyddande barriär. Stångskada är en tänkbar orsak, liksom klåda där tjuren kliar sig och då skadar huden. Därefter kan olika komplikationer tillstöta och är man i rötmånaden är det såklart värre. Och det är det man sett genom åren - det flesta rapporter kommer in under rötmånaden.
Vad som orsakar klådan vet man inte riktigt, men det talas om värme och fukt vilket gör att huden blir fuktig och irriterad och då kan dra till sig flugor som lägger ägg vilka utvecklas till larver. Hjortlusflugan (älgfluga, älglus) har också förekommit i diskussionerna. Men som sagt, en del självläker och en del blir riktigt sjuka och en del behöver avlivas av djurskyddsskäl. Länk till information från SVA.
När man kunnat följa älgar med hudsår över tid så har det i vissa fall visat sig att de läker av. I de avläkta områdena ses en ganska mörk pigmentering (färg) och viss avsaknad av päls, likt det man ser på ditt foto. Så ett avläkt hudsår är inte heller en omöjlighet i detta fall.
(Jonas Malmsten)
Hur reagerar älgarna på det kalla vattnet, har de fet underpäls som gör att de inte blir våta in på skinnet?
Svar: De har en väldig tät underull som isolerar mot kylan och vätan och det mesta av det kalla vattnet stannar i "ytterpälsen" (täckhåren) där det sedan torkar.
(Jonas Malmsten)
Hur lång tid är det mellan nyfödd (röd) till älgens riktiga färg? Frågan kommer av en observation av ko med kalv (älgfärg) som var stor som en råbock?
Svar: Älgkalvarna brukar byta till en mörkare pälsfärg efter cirka 2 till 3 månader. Variation kan naturligtvis förekomma. En kalv i storlek med en råbock kan kanske tänkas väga 20 till 25 kg och det stämmer ganska väl överens med en älgkalv född i början/mittern av maj då de som nyfödda väger 7 till 14 kg. I södra Sverige brukar kalvningarna ske under maj månad, och i norra Sverige några veckor senare. Så en majfödd kalv kan tänkas vara röd och stor som en råbock i mitten/slutet av maj.
(Jonas Malmsten)
Såg en älgko med kalv, men kon var vit mitt på huvudet och hade tappat hår på ryggen. Vad beror det på?
Svar: Älgar, och då framför allt kor, kan bli lite ljusare på huvudet med åren. Håravfall beror oftast på att de håller på att byta päls, men kan även orsakas av att de kliar sig av parasitangrepp eller liknande. Mineralbrist kan också leda till håravfall. I de flesta fall växer pälsen ut igen.
(Jonas Malmsten)
Byter älgar päls?
Svar: Ja, älgar byter päls från vinter- till sommarpäls och tvärtom.
(Jonas Malmsten)
Byter älgar päls? Alltså tappar de hår på sommaren?
Vi har sett en mindre älg, troligen en fjoling med tussar i pälsen samt mindre hår på delar av sidan.
Svar: Älgar byter päls en gång per år, och det sker under senvår och försommar. Vinterpälsen lossnar ofta i sjok, och under den perioden kan älgarna se riktigt luggslitna ut. I juli bör de vara klara med bytet till sommarpäls. Under hösten växer sedan den betydligt tjockare vinterpälsen ut.
Det förekommer dock att älgar tappar hår av andra orsaker, vilket förefaller ha blivit vanligare på senare år. En teori är att det beror på en ökande mängd angrepp av hjortlusflugor i och med klimatförändringarna. Med ett varmare klimat tvingas älgar dessutom lägga mer energi på att reglera sin temperatur, samtidigt som fodret blir mindre näringsrikt. Därmed kan älgarna vara i sämre energimässig status, vilket möjligen gör dem sämre på att hantera angreppen av lusflugorna. Dessa samband är dock inte klarlagda. Att det förekommer älgar som har hårlösa fläckar eller till och med stora sår efter att ha kliat sig mot träd, eller med hornen i fallet med tjurar, är dock klart.
(Fredrik Widemo)
Vi har sett flera älgar utan päls, helt nakna på delar av kroppen, vad kan det vara?
Svar: Oftast rör det sig om normalt håravfall i samband med byte från vinter- till sommarpäls. Vissa individer kan verkligen se rent anskrämliga ut. I vissa fall sker detta p.g.a. sjukdom, men det är betydligt ovanligare. Sjukdomsrelarerat håravfall kan uppstå till följd av parasiter (t. ex. skabbdjur - Chorioptes som leder till klåda, inflammation och håravfall), och bristsjukdomar. På sensommar och höst har det i de södra delarna av landet rapporterats om tjurar med håravfall och kraftiga hudsår. Dessa tros ha uppstått av en kombination av fukt och värme, fluglarvsangrepp, klåda följt av inflammation och hudinfektion. De drabbade djuren har då öppna sår med var, flagor, kruster och vätskeutträde.
(Jonas Malmsten)
Jag har sett en älg med en kal fläck i pälsen. Fäller de eller varför ser de ut så?
Svar: Det kan finnas flera olika orsaker till kala fläckar hos älgar. Oftast rör det sig om att de håller på att byta från vinter- till sommarpäls. Andra orsaker kan vara att de kliat bort pälsen på vissa ställen pga klåda. Denna klåda kan uppkomma av angrepp av utvärtes parasiter eller sår i huden. Brist på vissa mineraler kan orsaka håravfall, men detta är ovanligt hos vilda djur.
(Jonas Malmsten)
Älgens horn
Sambon och jag undrar om vuxna älgtjurar vandrar ensamma. Man ser aldrig en med horn på "Den stora älgvandringen".
Svar: Under vandringsperioden kan älgar antingen välja att vandra i grupp eller ensamma. De kan använda samma stråk år efter år (som man ser vid Kullberg till exempel) och då är det ganska vanligt att de kommer några stycken, även om ensamvargar också förekommer. Tjurarna fäller oftast hornen under sen höst och tidig vinter och det är därför man inte ser några stora horn under vandringen på tv. Nästan direkt efter fällningen påbörjas de nya hornens tillväxt, men de växer under ganska lång tid och har inte hunnit så långt i tillväxten i samband med vandringen. Hos vuxna tjurar kan man i bild ha turen att se knoppar på huvudet med basthud på som visar att de nya hornen är på gång.
(Jonas Malmsten)
Vi har skjutit fyra tjurkalvar i år utan några anlag till horn, helt släta på pannbenet. Är detta nåt som ni vet nåt vet nåt om?
Svar: Detta torde vara ganska ovanligt men ändock intressant. Det skulle kunna röra sig om en genetisk faktor som uttrycks i att inga anlag för horn finns. Därigenom kan det har rört sig om en så kallad feminisering, det vill säga att tjurkalvarna under embryotiden varit under påverkan av honliga hormoner. Dessa kan antingen komma från modern eller embryona själva. Just könskörtlarna (t.ex. testiklar och äggstockar) är de körtlar som anläggs väldigt tidigt under utvecklingen. En yttre toxisk påverkan (gift) under embryo-utveckligen kan inte uteslutas. Om feminisering skett är det inte säkert att dessa blivande tjurar skulle varit fertila.
(Jonas Malmsten)
Jag har en älgtjur som blir 11 år i maj. Under brunsten i september visade han inga tecken på intresse för korna, samt fejade först i oktober och då bara vänster horn. Det fejade hornet fälldes i mitten på januari, men höger horn sitter kvar. Nu börjar nytt horn växa ut på vänster sida.. Så min fråga är.. Kommer nytt horn växa ut på höger sida och trycka av det gamla hornet?
Svar: Tack för en intressant fråga. Det kan röra sig om att han fått en skada eller sjukdom (t ex en tumör) på vänster testikel. Testiklarna och hornen är hormonellt sammankopplade, inte minst vad gäller testosteron, men de är sammankopplade korsvis. Så vänster testikel är kopplat till höger horn, och vice versa. Och fungerar inte vänster testikel, av någon anledning, så blir höger horn drabbat. Och då kan det röra sig om att hornet inte fälls, inte växer, blir abnormt, blir mindre, eller inte fejas.
(Jonas Malmsten)
Varför behöver älgar tappa skinnet på hornen? De tappar ju hornen under hösten?
Svar: Under hornens utveckling täcks de av basthud som står för näringstillförseln med hjälp av blod. Strax innan parningssäsongen börjar på hösten är hornen färdigväxa och förbenade. Då är det olämpligt att ha känslig basthud på hornen i det fall tjuren drabbar samman med en annan tjur på grund av risken för allvarliga blödningar. Så evolutionen har gjort det ganska smart med just handjur bland hjortdjur; tillväxt av horn på våren och sommaren när det är goda betingelser, följt av fejning innan parningssäsongen då de fungerar som statussymbol och vapen. Och därefter fällning för att slippa bära dem under senare delen av vintern. Dock kräver horntillväxten väldigt mycket energi och mineraler, så det gäller att ha gott om reserver och en god livsmiljö.
(Jonas Malmsten)
I dagens sändning dök det upp en älg med bara ett horn. Varför har älgen bara tappat ena hornet?
Svar: Normalt sett fälls hornen efter parningsäsongen är avslutad i oktober-november. Oftast fälls de äldre tjurarnas horn först men tidpunkten kan variera stort mellan områden, individer och år. De flesta äldre tjurar med stora horn tappar hornen från november till januari. De tyngre hornen tappas lättare pga av deras vikt som gör att de lättare släpper från skallen när vävnaden som håller fast dem har lösts upp av benätande celler. Yngre tjurar har lättare horn och kan tappa dem betydligt senare. Normalt sett tappas båda hornen nästan samtidigt. Som vanligt finns det undantag och just i det här fallet är det mest sannolika att denna tjur snart tappar horn nummer två och har sedan gott om tid att få nya horn när våren och sommaren kommer med sin energirika föda.
(Jonas Malmsten)
Vad är en palmat tjur? Uttrycket finns i boken Löpa varg av Kerstin Ekman.
Svar: En palmat tjur är en tjur med skovelhorn. En annan variant kallas cervin tjur, och den har långa stänger och taggar. Ibland kan man se en blandning - både skovel och långa taggar.
(Jonas Malmsten)
Varför har älgar i Sverige i dag så små horn?
Svar: De allra flesta tjurarna får stora horn om de bara får tid på sig och att det lever i en miljö med tillräckliga mängder foder av vettig kvalitet.
Förr hade vi en högre medelålder hos älgstammen än vad vi har idag, och det är nog den viktigaste orsaken till att hornen är mindre. Undantag finns naturligtvis och ju färre tjurar man fäller i förhållande till deras antal, desto större chans att några blir äldre och får stora horn.
(Jonas Malmsten)
Är en älg med 5 taggar + 3 taggar en udda 10-taggare?
Svar: Ja, den är att anse som en udda 10-taggare. Man dubblar antalet taggar på det horn som har flest. Även om älgen egentligen är en 8-taggare per definition.
(Jonas Malmsten)
När växer älgens horn ut?
Svar: Jonas Malmsten svarar på frågan i denna film.
På denna sida hittar du alla frågefilmer vi gör under perioden som Den stora älgvandringen pågår.
Vad är det som gör att Amerikas älgar har större horn än svenska?
Svar: Stora horn i Nordamerika förknippas främst med Alaska och främst delar av västra och nordvästra Kanada. I övriga delar av Nordamerika som ”det egentliga USA (the lower 48 states)" är hornen och djurens storlek lika de som vi har i Sverige och Skandinavien.
Det finns några förklararingar till att hornen är större i delar av västra och nordvästra Kanada. Den viktigaste är tjurarna – och korna - är kroppsligt större, de väger mer och är också större på längden och bredden. Att de är större beror på att det faktiskt är tuffare att leva där. Det krävs att du som älg är stor för att klara den tuffa vintern och jämfört med Sverige klara ett tuffare klimat med stora skillnader i tillgång på mat, och stora variationer i temperatur och i snödjup. Så på köpet för älgarna får stora horn fram till de är cirka 7-10 år gamla. Vi har faktiskt områden i norr i Sverige där det finns älgar som är nästan lika stora som de finns i Alaska – både vad gäller kroppsstorlek och horn, men de är sällsynta.
(Göran Ericsson)
Varför tappar älgen hornen?
Svar: Älgen tappar hornen efter parningsäsongen när nivåerna av testosteron avtar. Detta bidrar till att den fog som hornet sitter fast i skallbenet med löses upp. Efter parningssäsongen finns det inte behov av testosteron, det könshormon som bidrar till könsdriften och spermieproduktion, eller själva hornen som annars används som statussymbol och vapen under parningssäsongen. Vanligast är att tjurar med stora horn tappar först, och spannet ligger mellan december och mars.
(Jonas Malmsten)
Hur åldersbestämmer man en älg utifrån hornstorlek och förgrening?
Svar: Sambandet mellan hornstorlek och ålder varierar mycket mellan olika områden i Sverige. Generellt är det bästa sambandet mellan ålder och utlägget (bredd) samt mellan ålder och omkretsen på rosenstockarna. Det är ett bra samband mellan ålder och antal taggar upp till cirka 7 års ålder – men det är stora variationer mellan år och områden.
Så, för att kunna åldersbestämma utifrån hornutveckling behöver ni i ett område kolla hur åldern – bestäms från tandsnittning av skjutna tjurar – samvarierar med hornmåtten.
Gör ni det under några år kan ni därefter med hyfsad träffsäkerhet skatta åldern utifrån hornmått.
(Göran Ericsson)
Hört av min make som jagar i Västerbotten att dom har varit nära skjuta älgtjurar i tron det varit en kviga då det varit tjurförbud pga att tjurar haft helt outvecklade horn, bara små ”knoppar”det är inga gamla älgar. Är det vanligt?
Svar: Det är ganska vanligt att unga tjurar har dåligt utvecklade horn vilket gör att de kan tas för att vara ett hondjur.
(Göran Ericsson)
Vi i Skogsgårdens åk 1 på Tranängskolan undrar varför älgar tappar sina horn? Vi vet att de tappar dem, när och hur det går till, men varför?
Svar: Vilken intressant och bra fråga! När parningssäsongen över i slutet av oktober och början av november så har älgen ingen användning för sina horn längre. De är ju tunga att bära och kan egentligen tänkas vara en rejäl belastning för tjuren förutom just under parningen där de används som statussymbol och i värsta fall vapen.
De allt mörkare dagarna och det kallare vädret påverkar älgen på olika sätt och nivåerna av olika ämnen (hormoner) i kroppen går ner. Minskningen skickar olika signaler till kroppen och för hornen så kickar det igång så kallade benätar-celler (osteoklaster). Man ska komma ihåg att älgens horn består av i princip samma ämnen som skelett - det är liksom en förlängning av skallen! Benätar-cellerna börja lösa upp fogen mellan skalle och horn, vilket gör att hornet till slut lossnar. En liten blödning uppstår, men läker fort. Sedan täcks ytan med hudceller och ganska så omgående så börjar faktiskt nästa uppsättning horn byggas.
(Jonas Malmsten)
En sen kväll i augusti mötte jag en älgtjur med tre taggar på högra hornet och sex taggar på det vänstra. Vad beror det på? Jag har sett många älgar med en tagg olika... Är älgen vänstervriden?
Svar: Älgens hornutveckling styrs av födotillgång/kvalitet året den föds, sin kroppsstorlek och ålder – och födotillgång/kvalitet just det år som hornen ska växa, därefter kommer genetiken på en femteplats för de flesta. En älgtjur som föds ett bra foderår, blir stor i kroppen och får oftare ganska lika horn på vänster och höger sida. Stora älgar har mer resurser att satsa på hornutveckling.
Att älgar får olika antal taggar på höger och vänster sida kallas asymmetri. Forskningen, framför allt från Nordamerika, visar att stora älgar är mindre asymmetriska än mindre älgar. Forskning visar att det oftare är flera taggar på vänster sida - men varför älgar normalt är lite mer vänster än höger vet vi inte!
Självklart kan genetiken också vara en förklaringsfaktor för enskilda älgar liksom att de tidigt i hornutvecklingen skadat hornanlagen på ena sidan.
(Göran Ericsson)
Vad är skillnaden på skovelhorn och vanliga horn? Det är sällan man ser skovelhorn i Sverige. Funderar lite på det.
Svar: Älgar i Sverige har skovelhorn (palmat horntyp), men i och med att få älgtjurar blir speciellt gamla så är det inte så vanligt att man ser dem. I norra Sverige är det vanligare med skovelhorn än i södra Sverige. En annan horntyp är stånghorn (cervin typ) där man har 6-10 långa och ganska tjocka taggar på hornen. Dessutom verkar det finnas en blandtyp, där man ser en liten skovel plus ganska långa taggar. Hornen växter med åldern fram tills att tjuren står på sin topp vid ca 5-7 års ålder. Därefter brukar de gå tillbaka i storlek och taggantal, men inte i grovlek och utlägg (spännvidd).
(Jonas Malmsten)
Varför får älgtjurar horn men inte älgkor?
Svar: Evolutionen har efter tusentals generationer älgar på ett sätt kommit fram till att korna inte behöver horn. Horn är statussymboler och vapen, och det behöver inte en älgko. (Jonas Malmsten)
Älgens klövar
Min dotter undrar om inte älgarna fryser om fötterna?
Svar: Älgarna har ben som i princip fungerar som värmeväxlare. Klövarna tar det mesta av kylan och isolerar med övriga foten.
(Göran Ericsson)
Nöts älgars klövar ned? Är de som människans naglar? Vad består klövarna av? Kan de få ont i klövarna?
Svar: Ja, de nöts ned så länge de har normal kontakt med underlaget. Och kapseln är som du antyder uppbyggda av keratin, d.v.s. samma material som vårt hår och våra naglar är uppbyggda av. Innanför kapseln finns stödjevävnad, blodkärl, nerver och längst in klövbenet som kan likställas med det ben som sitter i våra fingertoppar. Smärta kan förekomma och då i samband med en traumatisk skada eller infektion.
(Jonas Malmsten)
Jag undrar hur älgar slipar ner sina klövar?
Svar: Älgar rör sig betydligt mer än våra tamdjur och dessutom på mycket varierande underlag. Det gör att klövarna nöts regelbundet på ett helt annat sätt. Hos älgar i hägn måste däremot klövarna värkas regelbundet eftersom de i princip aldrig har samma ytor att röra sig över, och samtidigt inte behov av det för att söka föda eller skydd.
(Jonas Malmsten)
Mer om älgens utseende, ålder, doft och läte
Hur gammal kan en älg bli?
Svar: En älgko kan bli nästan 30 år gammal men tjurarna når sällan över 10 års ålder. I ovanliga fall kan tjurarna bli 20 år.
(Jonas Malmsten)
Luktar älg som häst? Vid mitt hallonställe ser man älglegor och att älgar ätit sly. Det luktar tydligt häst och inga hästar finns i närheten.
Svar: Älgars och hästars doft skiljer sig något men kan för människans luktsinne uppfattas som ganska lika.
(Jonas Malmsten)
Finns det en ny älgsort?
Svar: Nej, det finns det inte. Vi har den älg vi har.
(Jonas Malmsten)
Kan älgar sitta?
Svar: Älgar verkar inte gilla att sitta, i likhet med andra idisslare. Det kan säkert ske, men varar inte särskilt länge då det verkar vara för obekvämt för deras anatomi.
(Jonas Malmsten)
Inom vilket intervall ligger älgars blodtryck? Har älgar olika blodgrupper som människan har?
Svar: Det är svårt att mäta blodtrycket på en älg eftersom man på grund av pälsen och älgens anatomi inte hittar bra ställen att mäta på. Man kan mäta inne i blodkärlen hos en sövd älg, men då är det svårt att jämföra med en vanlig mätning med till exempel en manschett. Det man däremot mäter när älgen är sövd, för att tillse att den mår bra är bland annat puls, andning, syremättnad i blodet och kroppstemperatur. Älgars blodgrupper har inte undersökts någon gång, vad vi vet.
(Jonas Malmsten)
Hur andas älgen?
Svar: Älgen andas precis som vi människor med hjälp av sina två stora lungor. Luften dras in genom den långa nosen, ner i svalget, ner i luftstrupen och sedan ner i lungorna där den fördelas ut. Syret i inandningsluften tas upp av blodet i lungans lungblåsor och kan sedan ge energi och åt hela kroppen.
(Jonas Malmsten)
Var sitter älgens körtlar?
Svar: Älgen har många körtlar - både på och inne i kroppen. Levern är t.ex. den största körteln, i och med att den är hormonproducerande. Syftar du på körtlar som används för att sprida dofter till andra älgar så är de belägna i ansiktet, vid hasen, och mellan klövarna.
(Jonas Malmsten)
Hur svettas älgar?
Svar: Älgar svettas precis som de flesta andra idisslare och det är ganska likt hur vi svettas. Deras hud, liksom vår, är uppbyggd av tre lager. Överhud som skydd, läderhud innehållande hårsäckar samt gott om nerver och blodkärl och i nedersta delen av läderhuden sitter svettkörtlar som har kanaler upp i överhuden. Längst ner sitter underhuden. Älgar kan svettas både om sommaren och vintern för att reglera sin kroppstemperatur, precis som vi.
(Jonas Malmsten)
Finns det något samband med en älgs ålder och den spalt som kan ses i näsbenet hos t.ex. en älgtjur? Spalten varierar, kan det bero på gener eller horntyp?
Svar: Tack för din intressanta fråga om älgens näsben. Vi fick klura lite på den, men i grund och botten är det så att näsbenet, precis som andra skelettdelar, växer med tjurens ålder. Och då kan det också utvecklas skillnader i utseendet mellan individer. Om det finns en genetisk koppling till utseendet hos näsbenet och hornformen är inte utrett, men en undersökning från Finland för flera år sedan beskrev ett antal olika varianter i utseendet hos näsbenen, men att det funktionellt sett inte verkade vara någon skillnad.
(Jonas Malmsten)
Hur fort andas en älg normalt i viloläge men utan att vara i djupsömn?
Svar: I viloläge andas normalt sett en älg ungefär som en häst; cirka 15–40 andetag per minut. Det finns naturligtvis stor variation mellan individer.
När en älg andas fortare så kan det finnas flera olika orsaker. Det kan vara stress, sjukdom, smärta, ökad aktivitet eller pga varm yttertemperatur. Har älgen hög andningsfrekvens under lång tid så kan det vara något allvarligt bakom, men det är svårt att komma fram till utan en ordentlig undersökning, och det kan ju vara lite klurigt att få till hos en vild älg.
(Jonas Malmsten)
Den allt tidigare vår som följer med klimatförändringarna gör ju att växter i allmänhet skjuter skott tidigare. För något eller några år sedan dök det upp en hypotes att detta skulle medföra att skotten hunnit bli vedartade och därmed mera svårsmälta och näringsfattiga när älgkorna kalvat och alltså behövde som mest näring för diandet. Det skulle också kunna ha en koppling till det som kallades älgsjukan genom att näringsbristen försvagade immunförsvaret. Har vi idag mera kunskap om detta?
Svar: Hypotesen får väl sägas stämma och också vara bekräftat ett antal gånger på olika i håll i älgens utbredningsområdet. Vi har dock fortfarande dålig kunskap eller rättare sagt, den forskning som undersökt kopplingen mellan näringsbrist och immunförsvar har inte landat i slutsatsen att ”älgsjukan” på 1990-talet berodde på det.
(Göran Ericsson)
Hur många spenar har en älgko?
Svar: Älgar har fyra spenar, vilket alla hjortdjur har.
(Jonas Malmsten)
Har älgen galla?
Svar: Om man syftar på galla, alltså den vätska som produceras av levern och används vid matsmältningen så är svaret ja. Om man syftar på gallblåsa så är svaret nej. Hos oss och andra enkelmagade djur så produceras galla i levern och samlas upp i gallblåsan innan det ”pytsas” ut i tunntarmen. Hos älg sker produktionen av galla också i levern, men den samlas inte upp i en gallblåsa utan frisläpps i tarmen direkt från levern.
(Jonas Malmsten)
Vilken funktion har älgens hakskägg?
Svar: Hakskägget består av en hudflik med långa hår. Mest välutvecklad är den hos tjurarna och dess storlek och utseende varierar med djurets ålder. Kanske en signal om tjurens styrka och ålder på samma sätt som hornen?
Som vanligt hade de antika författarna förklaringar på sådant som vi idag inte kan förklara. De ansåg att hudfliken var en påse för att förvara vatten, ja till och med varmt vatten för att användas i försvar mot fienden. Dags att gå ut i skogen och kolla mer noga på älgarna!
(Kjell Danell)
Går det att avgöra älgens kön på spillningens form?
Svar: Se Göran Ericsson svara på frågan i denna film.
På denna sida hittar du alla frågefilmer vi gör under perioden som Den stora älgvandringen pågår.
Är älg ett stort skogsdjur?
Svar: Ja, älgen är vårt största landlevande djur som vi har i Sverige. De lever i skogen men gillar också att vara i öppna landskap om det finns bra med föda och det inte är för varmt där. Så det är vanligt att älgar kommer på ut på våra åkrar och ängar under kväll, natt och morgon särskilt på våren och hösten.
(Göran Ericsson)
Hur känner man igen en älg?
Svar: Älgen är vårt största vilda landlevande djur. En vuxen älg kan väga mellan 200 och 700 kg. De är störst i norra Sverige.
För en person som aldrig sett en älg skulle jag säga så här; ”Tänk dig en stor hög, häst med kraftig grå päls, stora öron och långa gråvita ben. Älgen har klövar till skillnad från hästen som har hovar. Tjuren – handjuret – har horn under större delen av året, men tappar dem under vintern. Så möter du i skogen ett djur som liknar det jag beskrivit så är det troligt att det kan vara en älg.
(Göran Ericsson)
Vilka färger kan en älg ha?
Svar: Älgen är oftast mörkt viltfärgad i grunden, och med inslag av svart, grått och brunt. Nyanserna kan variera från ljust grå eller ljust brun till mörkt grå eller brun eller nästan helt svart.
Ofta verkar det som att tjurarna har en mörkare ton än korna. Kalvarna är brunröda vid födseln.
Vita älgar förekommer, inte minst i Sverige, men de är inte albino utan leucistiska. Albinism är en total avsaknad av det mörka färgämnet melanin som färgar hud, slemhinnor, ögon, klövar och annat. Leucism kan innebära att inga pigment alls produceras, eller bara på olika ställen i och på kroppen.
De svenska vita älgarna har därmed inga röda ögon, och hos flera av dem ses mörka toner i klövar och annat. I Nordamerika har man sett fläckiga älgar, och möjligen har detta setts även i Sverige. Det genetiska anlaget för leucism nedärvs men är inte dominant. Därför kan en normalfärgad älgko föda en vit och en normalfärgad kalv.
(Jonas Malmsten)
Vad gör älgarnas puckel på ryggen?
Svar: Vilken intressant fråga! Det är nog inte så många som tänker på vad puckeln egentligen har för funktion och varför den finns där.
Puckeln består till största delen av skelett och det är de främre bröstkotornas och bakre halskotornas relativt höga tornutskott. Resten är muskler, senor och ligament kan man säga. Älgens huvud är stort och tungt, och för att kunna bära upp det krävs stora och starka muskler, och det är puckelns muskler som står för denna förmåga. Älgkons och kalvarnas huvud är lättare än tjurens (som dessutom har flera kilo tunga horn ibland), för att de inte behöver bära upp lika mycket vikt.
(Jonas Malmsten)
Vid avskjutningsregler för tjurar sparas ofta exempelvis 4-8 taggar. Jag har istället föreslagit att man sparar tjur över 6 taggar. Kan sänkas till över 4 taggar om det finns för lite tjur. Man får då bara en gräns att bedöma vid jakten. Liten tjur skjutbar stor tjur fredad. När man får för många stora tjurar kan ett antal avskjutas. Eller är det bättre att bara bestämma antal tjurar som ska skjutas utan taggräkning? Vid vilken ålder avtar en tjurs produktionsförmåga och vilket taggantal har den då? Tacksam för synpunkter.
Svar: Om målet är fler större tjurar i population är bäst att skjuta relativt sett fler äldre tjurar – dvs fokus på slutet av åldersfördelningen hos tjurarna. Det finns ett ganska bra samband mellan ålder och horn/antal taggar. Sparar vi exempelvis 4-6 får först en bra effekt – fler stora tjurar syns i skogen. Men efter par år syns snabbt ganska få tjurar. Varför, jo en taggbegränsning i mitt i ålderfördelnigen gör att jakttrycket än mer flyttas över på unga tjurar och färre älgar kommer i in den fredade kategorin, och därmed ännu färre älgar med i ditt exempel fler än sex taggar blir skjutbara. En älgs maximala taggar är runt 7-9 års ålder, därefter blir taggarna färre – men hornens utlägg (bredd) ökar liksom rosenstockarnas omkrets.
(Göran Ericsson)
Vad kallas älgens läte?
Svar: Älgen har inte bara ett läte, utan flera. Vad lätet kallas beror lite på vem och när det används. För kontakt, varning eller rädsla – olika situationer avgör vilket typ av läte.
Ett vanligt läte är att kon fnyser ordentligt för att varna, när älgar betar gnyr de för att hålla kontakten ko-kalv, och under parningssäsongen i september förekommer helt andra typer av ljud för att meddela omgivningen. Framför allt kalvarna har ett kontaktläte som är ett mer ångestfylld gnyende vid stress eller oro. På engelska pratar de ofta om att älgens ljud kallas "grunt". Vår slutsats är att det svenska språket är rikare än så; en älg har flera ljud!
(Jonas Malmsten)
Vid vilken ålder står ko respektive tjur i sin fulla prakt, alltså att de är som störst, i södra Sverige?
Svar: Jag har tittat på våra data från tidigare projekt och insamlingar. Det ger att korna är som störst och får flest kalvar när de är ca 6 till 10 år gamla. Efter 10års ålder föder de oftast en kalv. Tjurarna är som störst runt 5 till 7 års ålder. Då är ofta antalet taggar på hornkronan som störst. Äldre tjurar får färre taggar men större bredd (utlägg) på sina horn.
(Göran Ericsson)
Hur viktig är älgkons vikt för att vara "produktiv", komma i brunst i rätt tid etc?
Svar: För ung kviga gäller det att bli stor så att det finns reserver över till att ovulera/släppa ett ägg så att det kan befruktas. Då finns det tillräckligt med kroppsreserver över till komma i brunst i rätt. Kvigor som växer långsamt eller som lever i norra Sverige kanske först får sin första kalv som fyra- eller femåring. Två saker kan antingen samspela positivt eller negativt – sommarens väder och om kon fött upp en kalv under sommaren som diat. Bra sommarväder med sol och lite nederbörd kan göra att kon kommer i brunst senare på hösten.
En nitlott för en ko en varm sommar kan vara att få tvillingkalvar, är de dessutom tjurkalvar som ska dias kan det innebära att kon inte får några resurser över just det året till att ovulera under brunst. Då kommer kon nästa år att inte ha några kalvar – men däremot så är det inga kalvar som drar resursen den sommaren så lär hon med säkert brunsta relativt tidigt i september.
(Göran Ericsson)
Jag tittar på älgvandringen och känner mig fascinerad över det fina djuret älgen och har tre frågor. 1. Hur gammal blir en älg om den lever ostört i naturen? 2. Tappar älgen någon gång själva klöven? Min hund hittar flera gånger varje år just själva klöven (inget kött och ben) utan bara just "höljet" som att den har fällt den och det växt en ny under. 3. Hur länge går älgen dräktig och vilken månad på året föds vanligen kalvarna i?
Svar: Tack för dina frågor. Här följer några svar:
1) En älgko kan leva till över 25 års ålder om hon får leva ostört, har tillgång till bra föda, håller sig frisk inte drabbas av åldersrelaterade sjukdomar såsom grå starr, cancer eller nedslitna tänder. En älgtjur blir inte lika gammal, utan dör oftast betydligt tidigare. Få tjurar blir äldre än 10 år. Dock finns en rapport om en tjur från Södermanland som nått hela 21 års ålder, vilket skulle kunna vara ett världsrekord.
2) Vi känner inte till något fall där en älg tappar sina klövkapslar. Däremot kan en svamp som kallas mjöldryga orsaka en förgiftning som heter ergotism orsaka kallbrand hos bland annat älgar, och det medför att de kan tappa hela klövar. Det förekommer i Sverige men är ovanligt. Troligen har hunden påträffat klövar från en död älg (fälld eller självdöd). Klövarna är oftast det sista som ruttnar eller äts upp av smådjur och mikroorganismer efter att en älg död eller dess slaktrester lämnats i skogen.
3) Dräktighetstiden hos älg är ca. 8 månader men kan slå på ett par-tre veckor mellan individer, precis som att tiden för parning kan variera mellan individer med flera veckor. Kalvningen sker oftast under maj månad i södra Sverige, och något senare i de norra delarna av landet. Se gärna den tidigare frågan om kalvningstid för mer specifika datum!
(Jonas Malmsten)
Älgen som liten, ko och kalv
Har man kartlagt hur älgkor reagerar om kalv/ar skjuts bort? Min upplevelse är att de söker aktivt/rörligt efter kalvarna och därmed ökar risken för trafikolyckor m.m.
Svar: Våra data visar sammantaget att det är en stor variation i hur kor reagerar när kalvarna tas av björn, varg, skjuts eller dör på annat sätt. En del kor, oavsett orsak till att kalven dog, återvänder till den platsen där den senast levde, men inte alla. Vi har inte sett att det ökar risken för trafikolyckor för älgpopulationen som helhet. Jag tar med mig frågan till vår forskargrupp för att se om vi kan testa din fråga med fördjupade analyser. Stort tack för en intressant och viktig fråga.
(Göran Ericsson)
Hur länge har älgkon mjölk kvar i juvret efter att kalven skjutits?
Svar: Älgkon sinar på några veckor, upp till ett par månader. Älgkon producerar som mest mjölk under kalvens första och andra månad i livet - upp till 10 kg om dagen. Därefter avtar produktionen ganska fort i takt med att kalven eller kalvarna börjar äta mer och mer grönmassa. När jakten väl kommer är produktionen väldigt låg. En fråga som vi får ofta är om kon kan drabbas av juverinflammation när kalven eller kalvarna fälls i samband med jakt, men det är något som aldrig påvisats.
(Jonas Malmsten)
Händer det att vuxna älgar allvarligt skadar älgkalvar, ex med spark över ryggen?
Svar: Vi har inga dokumenterade fall, men det kan självfallet inte uteslutas helt. Det är tänkbart att det kan ske i samband med brunst och parning om en kalv är nära en ko som en tjur uppvaktar. Älgkorna kan vara våldsamma under frånstötningen av fjolårskalvarna så att de kan skadas. Vi har också observerat att framför allt äldre kor kan sparka mot andra älgar som kommer för nära.
(Göran Ericsson)
Hur kan en älg får barn?
Svar: Älgens ungar kallas för kalvar, och de blir till på samma sätt som våra barn. Älgtjuren parar sig med älgkon (eller kvigan) på hösten och på våren cirka åtta månader senare föds en eller två kalvar. I sällsynta fall föds tre kalvar, men det är sällan alla tre överlever sommaren.
(Jonas Malmsten)
Vi har haft en älgko med två årskalvar i vår närhet hela sommaren. Sedan i går tycks kalvarna vara ensamma. Verkar lite nyfikna, vilsna och osäkra. Mamman troligen skjuten. Är det lagligt? De här kalvarna är ju helt beroende av mamman för att klara vintern.
Svar: Att vi ser ensamma kalvar under hösten beror ofta på några olika anledningar.
- Kon är i närheten men när vi ser kalvarna ser vi inte kon. Under brunsten i samband med parning händer det ibland kon och kalvarna splittras.
- Kon och kalvarna har skilts åt under jakt då kanske en älghund följt kon men kalvarna kvar.
- Kon är förolyckad, den vanligaste orsaken här är trafiken.
- Kon skjuts under ordinarie jakt. I norra Sverige börjar jakten första måndagen i september, i södra Sverige andra måndagen i oktober. Det är inte olagligt att skjuta en älgko, men jaktetiskt är en stark rekommendation etablerad att kalvarna skjuts före kon. I många delar av landet har jakt frivilliga överenskommelser som går ut på att spara korna så att de kan få nya kalvar.
Redan under 1960-talet studerade bl a Gunnar Markgren vad som händer kalvarna om de förlorar kon. I september har kalvarna i princip slutat dia, redan de första levnadsdagarna i maj-juni börjar de beta. I september är de helt beroende av bra bete. Forskningen visar att kalvar som förlorar kon under hösten överlever, men i vissa fall med något lägre viktutveckling. Vi har i flera fall sett att kalvar som förlorar kon accepteras av tjurar - och i vissa fall av kor som redan har kalvar – som de sedan går med hela vintern.
(Göran Ericsson)
BILD
Jag har en älgkalv inpå husknuten. Den ropar på mamma men får inget svar. Kommer den klara sig? Jag ger den äpple, den är jättefin.
Svar: Den kommer att klara sig. Fin bild på en fin älgkalv! Det är möjligt att kon är i närheten men att du inte ser den. Men den kan också vara ensam.
Att vi ser ensamma kalvar under hösten beror ofta på några olika anledningar:
- Kon är i närheten men när vi ser kalvarna ser vi inte kon. Under brunsten i samband med parning händer det ibland kon och kalvarna splittras.
- Kon och kalvarna har skilts åt under jakt då kanske en älghund följt kon men kalvarna kvar.
- Kon är förolyckad, den vanligaste orsaken här är trafiken.
- Kon skjuts under ordinarie jakt. I norra Sverige börjar jakten första måndagen i september, i södra Sverige andra måndagen i oktober. Det är inte olagligt att skjuta en älgko, men jaktetiskt är en stark rekommendation etablerad att kalvarna skjuts före kon. I många delar av landet har jakt frivilliga överenskommelser som går ut på att spara korna så att de kan få nya kalvar.
Redan under 1960-talet studerade bl a Gunnar Markgren vad som händer med kalvarna om de förlorar kon. I september har kalvarna i princip slutat dia, redan de första levnadsdagarna i maj-juni börjar de beta. I september är de helt beroende av bra bete. Forskningen visar att kalvar som förlorar kon under hösten överlever, men i vissa fall med något lägre viktutveckling. Vi har i flera fall sett att kalvar som förlorar kon accepteras av tjurar - och i vissa fall av kor som redan har kalvar – som de sedan går med hela vintern.
(Göran Ericsson)
När anses älgkalven vara ”vuxen”, alltså när slutar kon vaka över den?
Svar: Det sker automatiskt när kon jagar bort sina årskalvar inför kalvningen som sker på våren, d.v.s. när de "gamla" kalvarna är ett år gamla. Skulle kon förolyckas tidigare än detta kan kalvarna klara sig ändå, men sker det under de första månaderna av kalvens liv kan den komma att få det väldigt tufft eller dö.
(Jonas Malmsten)
Kan älgkon "ställa av" kalvarna i juli månad och i så fall hur länge?
Svar: Strategin att ställa av kalvar kan variera stort mellan individer. Det är inte omöjligt att en ko ställer av kalvarna i juli, men det beror på omständigheterna och vilken typ av hot hon eventuellt utsätts för eller känner av. Senare på året förekommer det också, men även där med variation mellan individer. Så svaret på din fråga är att "det kan säkert hända".
(Jonas Malmsten)
Om en älgko med ettårs-kalv ej blivit dräktig, stöter hon ändå bort kalven?
Svar: Oftast inte, men det kan variera. Är det en tjurkalv kan den själv välja att lämna kon efter ett tag. En kviga kan ibland stanna kvar tills hon själv ska kalva. Men som sagt, det kan variera mellan individer.
(Jonas Malmsten)
Hur sköter älgen om sina ungar?
Svar: Efter födseln så ge älgkon kalvarna mjölk och därefter börjar de successivt börja äta fast föda under sommaren. Efter ett år stöter kon bort sina kalvar innan hon ska kalva på nytt. Är hon inte dräktig kan kalvarna gå kvar med kon ett tag till.
(Jonas Malmsten)
Om en älgko som har kalv skjuts i november; kan kalven klara vintern?
Svar: Moderlösa älgkalvar kan överleva vintern och hur bra det går för dem beror på olika faktorer; individens näringstillstånd, fodertillgång och -kvalitet i området, väder (temperatur, nederbörd) med mera. Äldre studier har även visat att moderlösa älgkalvar får en något sämre tillväxt än andra kalvar.
(Jonas Malmsten)
Vi ser en ensam kalv varje morgon. Klarar den sig utan älgkon och ska någon myndighet kontaktas?
Svar: En kalv som lämnas/blir moderlös tidigt på året har sämre chanser än en kalv som lämnas sent. Vissa Länsstyrelser har tiden för älgjaktens start som gräns för när man anser sig behöva avliva eller omhänderta kalven. Före jaktens start bör den omhändertas eller avlivas, och efter jaktens start låter man den vara.
Om det är sen sommar, höst eller vinter och älgkalven beter sig normalt, dvs inte haltar, är mager eller vinglig så kan man låta den vara. Om inte så kan man kontakta polisen eller kommunen som har avtal med vissa så kallade kommunjägare eller viltvårdare. Ibland håller sig mamman i närheten av kalven utan att synas. Men ibland är hon tyvärr förolyckad. Moderlösa kalvar kan klara sig ändå, även de ibland hamnar lite efter i vikt.
(Jonas Malmsten)
Om en älgko är aggressiv mot människor och hundar är det risk att kalvarna tar efter detta beteende?
Svar: Det korta svaret är ja, kalvarna kan lära sig ett beteende av kor om det upprepas flera gånger. Just beteendet att göra utfall mot andra djur och människor som uppfattas som aggressivt är inget som kalvarna behöver lära sig. När de blir äldre älgar kommer de också att göra utfall mot andra djur och människor som kommer för nära. Vad som är för nära kommer att avgöras mycket av tidigare erfarenhet. I de allra flesta fall kommer älgarna att fly sin väg långt före vi människor eller våra hundar får nos på dem.
Älgar som uppfattas som aggressiva är nästan uteslutande älgar som lärt sig leva nära oss människor - året runt - men som hamnar i en trängd situation med oss när vi går eller cyklar på stig eller cykelbana, eller åker skidor, rakt igenom älgens mat- eller vardagsrum. Älgen fattar inte att vi vill eller bara kan följa vårt spår, så när vi kommer för nära så gör den utfall. Upprepas det, eller om älgen överraskas för att vi rör oss mot vinden, eller om vi verkligen trots utfall fortsätter att komma nära älgen, ja då kan älgen använda klövarna för markera eller försvara sig.
(Göran Ericsson)
Diar älgkon i oktober?
Svar: Älgkon har en ytterst liten mjölkproduktion i oktober, och ger inte speciellt mycket di åt sina kalvar. Kalvarna är alltså inte beroende av mjölken under denna period.
(Jonas Malmsten)
Får man skjuta en älgko och lämna kvar kalven? Klarar sig kalven?
Svar: Det finns inget i lagen som förbjuder att man fäller kor för sin eller sina kalvar. Dock gäller det som en oskriven regel nuförtiden. En kalv som mister sin ko kan få det svårt under vintern, beroende på omständigheterna och var i landet det är. Moderlösa kalvar får ofta en nedsatt tillväxt vilket de kan bära med sig långt fram i livet.
(Jonas Malmsten)
Vi har i princip bara älgkor med 1 kalv och lite kalvar överlag, fast stora djur finns det gott om. Vi har haft en väldigt varm och torr sommar med lite nederbörd; kan det bero på värmen att kon inte klarat av 2 kalvar?
Svar: En torr sommar kan absolut påverka omgivningarna där älgkorna har sina kalvar och leda till att kalvar dör. Ibland mister de båda kalvarna och ibland en. I vissa fall mister de ingen, men dessa kalvar kan tendera att växa dåligt.
(Jonas Malmsten)
Finns det statistik över hur många älgar som föds årligen? Står den siffran i så fall i paritet med jaktens årliga avskjutning?
Kalvar älgar i djurparker/hägn tidigare än älgar i det fria?
Svar: Det finns inga exakta siffror på hur många kalvar som föds årligen, men jägarna samlar in obsevationsinformation under jakten och rapporterar detta. Dessa siffror innefattar bland annat hur många kalvar de ser per observerat hondjur. Då får man en aning om hur reproduktionen varit under året. Men kalvar dör under sommaren och detta i olika omfattning beroende på omständigheterna. Så det värde man har att förhålla sig är det reproduktionstal som jägarna rapporterar in.
Jaktsäsongen 2019–2020 så låg det nationella talet på ca 0,62. Det innebär att en älg (ko eller kviga) i genomsnitt hade 0,62 kalvar med sig under inledningen av älgjakten 2019. Vi vet inte exakt hur många älgar som finns i landet, men man brukar räkna med att avskjutningen motsvarar cirka 25 procent av populationen. Under säsongen 2019–2020 fälldes cirka 80 000 älgar, året efter cirka 82 000 älgar och året före cirka 83 000 älgar. I grova drag kan avskjutningen över denna tid sägas vara ganska konstant och därmed även populationen. Alltså kan man säga att det årligen överlever cirka 80 000 kalvar (dvs populationens tillväxt) fram till älgjakten, även om antalet födda är något högre.
(Jonas Malmsten)
Hos nötkreatur finns det fakta på att kvigor som är födda tvilling med tjur blir cirka 90 procent sterila, medan tjurkalvarna påverkas endast i undantagsfall. Jag undrar om detta gäller även hos älgen?
Svar: Det du skriver stämmer delvis och benämns "Freemartinism". Alla hondjur är infertila om de föds med tjurtvilling. Det är oftast förekommande hos nötkreatur, men är även påvisat hos get, får och svin. Hos älgar förekommer det inte.
(Jonas Malmsten)
Jag undrar hur snabbt går en älgko i sin efter den förlorat sin kalv?
Svar: Det kan ta lång tid men det avtar med tiden. Vi har dokumenterat att kor som förlorar sina kalvar i juni har mjölk i sitt juver – dock med minskande (liten) mängd under hösten.
(Göran Ericsson)
Hur vet jag om en älg är gravid?
Svar: Att med hundra procents säkerhet konstatera att en älg är dräktig kräver antingen en undersökning av reproduktionsorganen, eller ett blodprov. Detta kan göras i samband med att älgen fälls under jakt, eller om man fångar och söver älgen och gör en undersökning av livmodern (rektalisering - precis som på nötkreatur och häst där man för in armen i ändtarmen och genom tarmväggen försöker känna äggstockarna och livmodern), eller tar ett blodprov som analyseras för ett hormon som visar om älgen är dräktig. Det krävs alltså att älgen undersöks.
I det vilda och på avstånd kan man göra en kvalificerad gissning baserat på älgens utseende och form. Och ju närmare förlossningen det är, desto större sannolikhet är det att man har rätt med sin gissning. En älg i sen dräktighet har oftast en tydlig tjock mage som hänger ner mellan fram- och bakben. En älg i tidig dräktighet syns det sämre på. Så det är lätt att förväxla en icke dräktig älg med en dräktig i början av dräktigheten. Och det är lätt att förväxla en fet älg med en dräktig älg i sen dräktighet.
Någon eller några dagar före förlossningen börjar älgen juver fyllas på med mjölk - detta kan man se om man ser älgen bakifrån. Men det kräver att man kommer ganska nära, vilket är väldigt svårt, samtidigt som man inte vill störa djuret inför förlossningen.
(Jonas Malmsten)
När föds älgkalvarna runt Kullberg?
Svar: Slutet av maj och en bit in i juni är kalvningstider i området. Här kan du läsa mer om älgkornas kalvningstider.
(Göran Ericsson)
Hur ser kalvens viktutveckling ut från födsel till t.ex. oktober (jakt)? Finns det perioder då utvecklingen är mer eller mindre och hur påverkar tillgång på foder och dess kvalitet? Om kalven föds tidig i maj mot en månad senare hur ser viktskillnaden ut då?
Svar: Är våren sen så riskerar de som föds tidigt att få något lägre viktutveckling. Men det är också avhängigt vilken kondition kon är i. Har föregående år varit bra = lagom regnig och varm sommar så bedömer vi att kons reserver kan buffra under de första veckorna då digivningen är viktigast.
Vinnarna en vår är de som föds sent som ett resultat av att kon betäckts första brunstcykeln, dvs som du skriver i början av juni. De som föds som ett resultat andra brunstcykeln brukar ha lägre och sämre viktutveckling generellt.
Så ja, foderkvaliteten påverkar viktutvecklingen. Varma somrar med lite nederbörd har kalvarna generellt sämre viktutveckling. Mest kritisk är det om värmen kommer tidigt, inte lika kritiskt om värmen kommer senare under sommaren, tidig höst.
(Göran Ericsson)
Finns det någon forskning på om det händer att tidigt födda kvigkalvar blir betäckta redan första hösten?
Svar: En del äldre undersökningar menar att det kan ha förekommit att kalvar kan vara könsmogna redan under sitt första levnadsår, men i de undersökningar vi gjort av könsorgan från hondjur från 2007 och framåt så hittar vi ingenting som visar att en kvigkalv kan vara könsmogen redan vid 5-7 månaders ålder. Det skulle innebära att hon under sitt första halvår skulle öka i vikt från ca 7-14 kg (födelsevikt) till mer än 250 kg (levandevikt) under denna tid, vilket för en älg inte är fysiologiskt möjligt. Könsmognaden styrs av kroppskonditionen och vikten, och hon behöver gå över detta ungefärliga tröskelvärde för att kunna brunsta för första gången.
(Jonas Malmsten)
Har en fjolårskalv i bygden som beter sig väldigt tamt. Kan stå och äta i en trädgård och människor och bilar rör sig precis i närheten utan att den verkar bry sig. Kan den vara sjuk? Hur ser det ut med avmagringssjukan?
Svar: Det du beskriver är ett vanligt beteende hos unga älgar som fjolårskalvar. De trivs där vi bor eftersom vi erbjuder bra mat i våra trädgårdar. De blir också vana vid människor och det är vanligt att de verkar ignorera oss om vi passerar nära dem. Som boende, ge dem utrymme och försök inte att tränga dig förbi, då kan de göra ett utfall mot dig för att markera att du är för nära.
Avmagringssjuka har påvisats hos endast fyra äldre älgar i Sverige trots ett omfattande provtagningsprogram som leds av SVA. En av huvudhypoteserna för de svenska fallen är att de beror på mutationer sent i livet och inte är smittsamma som de varianter som studerats i Nordamerika. Läs mer här.
(Göran Ericsson)
Vad händer om kon stöter på sin fjolårskalv?
Svar: De känner igen varandra. Det kan hända att kon låter fjolingen gå med henne även fast hon har årets kalv med sig.
(Göran Ericsson)
En fråga när det gäller älgkalv under brunsten. Hur stor skillnad är det på slaktvikten före brunsten och efter brunsten? När slutar de växa som mest? Får kalvarna lika mycket mjölk under brunsten?
Svar: En älgkalv diar mest den första levnadsmånaden. Redan från det att den är några dagar gammal börjar den beta och lära sig av kon. Redan i augusti har diandet spelat ut sin roll för kalven. Under hösten lever de i princip uteslutande på att beta som vilken vuxen älg som helst. En älgkalv växer och lägger på sig vikt fram till mitten av november.
(Göran Ericsson)
Finns det någon statistiskt säker korrelation mellan kön på födda kalvar och andel tjur i stammen eller ålder på kor och tjurar?
Svar: Könsfördelningen bland älgkalvar är i princip alltid med en viss övervikt mot tjurkalvar. Orsaken till detta kan ligga inom evolutionens ramar - ett handjur löper i princip alltid en större risk att dö "i förtid" - tjurars förväntade livslängd är betydligt kortare än kors.
Det finns några olika hypoteser som är tänkt ska förklara denna skeva könsfördelning, och man har hos många olika djurarter kunna visa att om det är ont om handjur i den omgivande populationen så föds det fler handjur. Man har också kunnat visa att om ett hondjur är i bra kondition så föds det fler avkomma av hankön. Men att ett djur ska kunna känna av sin omgivning och på ett eller sätt påverka sin kropp att få fram fler han- eller hondjur håller jag för osannolikt. Avkommans kön bestäms ju av könskromosomerna, och faktiskt från hanens spermier. Men man får inte förringa evolutionens påverkan på djur och natur, samt att reproduktionen även kräver en hanlig komponent, som ibland förbises.
En svensk doktorand visade för ca 15 år sedan att älgkor som föder kalvar från en ombrunst oftare föder tjurkalvar. Det är intressant!
(Jonas Malmsten)
Jag undrar om älgkalvar tappar sina första tänder, precis som med människans mjölktänder, och nya tänder sedan växer ut?
Svar: En älgkalv föds med sex framtänder (incisiver) och fyra kindtänder. Alla framtänder byts ut mellan 6-12 månaders ålder. De tre första kindtänderna byts ut under samma period medans den fjärde kindtanden är kvar livet ut. Som vuxen har älgen sex kindtänder där de första tre kallas premolarer och de sista tre molarer. De första tre kindtänderna kallas också premolarer.
(Jonas Malmsten)
Fjolårskalvar som är tvillingar - håller de ihop när mamman stöter bort dem, eller skiljs de också åt?
Svar: Det vi har sett är att de kan hålla ihop ett tag strax efter frånstötningen– och bete sig som två vilsna tonåringar! Men det minst lika vanligt att de kan splittras efter det att mamman stöter bort dem. Vi har också sett att en del kor accepterar att kalvarna finns i närheten som satelliter som sakta ökar avståndet till kon, men utan att gå med eller nära kon. Vi har några observationer där kor - efter det att nya kalven fötts – låter fjolårskalven komma tillbaka – och i ett fall som jag kommer ihåg också ligga tillsammans med kon och den nya kalven.
(Göran Ericsson)
Står älgkon när hon kalvar? Eller ligger hon?
Svar: Bra fråga! Vi har sett ett fåtal födslar i det vilda. Och de vi har sett - då har älgkorna oftast stått upp, men kan säkert vid vissa tillfällen ligga ner under värkarbetet. Fördelen med stående är ju att kalvens vikt (gravitationen) hjälper till. Bäckenet är ju utformat i en sned vinkel ned mot marken och då är det liksom mot det hållet det är lättast att få hjälp med hjälp av kalvens egen vikt. Vi har sett kor som rest sig upp med kalven på väg ut. Så vi bedömer att i inledningen av utdrivningsfasen så är det sannolikt att kom ligger ner, men när kalven väl har fått ut framben, huvud och bogarna så är det lättare att stå upp.
(Göran Ericsson, Jonas Malmsten, Fredrik Stenbacka)
Vad finns det för förklaringar till att kalvvikterna minskat så kraftigt efter 1985?
Svar: När vi och andra, framför allt norska forskare, tittat på det verkar det vara flera förklaringar som samverkar. I Syd- och Mellansverige har konkurrensen med andra arter ökat; det finns totalt sett fler rådjur, dov- och kronhjort och vildsvin. Den tillgängliga fodermängden har troligen också minskat på grund av pågående markanvändning. I många områden är medelkorna på korna lägre idag än före 1985. Äldre kor föder tyngre kor – allt annat lika. En fjärde spår som vi tittat på bl a på Öland är klimat. Våren kommer tidigare vilket gör att vegetationen är mindre näringsrik när kalvarna föds och korna ska äta upp sig inför nästa parning och vinter.
Läs mer här
Adaptiv älgförvaltning
Fakta Skog: Älgkalvvikter - ett konditionsmått
Inventering av adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) - Älgkalvvikter
(Göran Ericsson)
Hur skiljer sig kalvningstid mellan norra och södra Sverige? Och hur stor är spridningen på samma geografiska plats? Veckor? Dagar?
Svar: Grovt förenklat och självklart med betydande variation; så här ser de stora sambanden ut. Vid 56:e breddgraden ~ Växjö är medelkalvningsdagen 10:e maj. Vid 68:e breddgraden ~ Kiruna är medelkalvningsdagen cirka 10:e juni. Så för varje breddgrad ökar medelkalvningsdagen med 2.5 dagar. Spridningen kan vara upp till +/- 20 dagar; men återigen det varierar mycket mellan år och områden.
(Göran Ericsson)
Vi hade en ko med tre kalvar förra hösten på våra marker, hur vanligt/ovanligt är det att kon har tre kalvar?
Svar: Våra data är osäkra men sannolikheten bör vara någonstans mellan 1/100 (en födsel av hundra) till 1/500 (en födsel av femhundra). I några av de trillingkullar som SLU-forskare känner till har ofta en av kalvarna dött under sommaren för att den varit mindre än de andra när den föddes. En del trillingar som vi ser på hösten är troligen resultat från adoptioner där en ko med två kalvar har accepterat en tredje kalv. Det är ovanligt men den typen av adoptioner är dokumenterade från bland annat Alaska.
(Göran Ericsson)
Varför parar sig älgarna på hösten?
Svar: För att kalvarna ska födas på våren när det är gynnsamma förutsättningar för de att växa. Deras parning sätts igång av de kortare dagarna som är på hösten. Dessa kortare perioder av ljus triggar igång hormoner i kroppen och parningsbeteendet sätts igång.
(Jonas Malmsten)
Älgens vandring
Ungefär hur många älgar migrerar årligen under våren?
Svar: Det varierar beroende på var i landet man befinner sig och ibland även mellan år. I hela landet förekommer migration hos älg. I syd är den kortare och norr längre. En del älgar migrerar inte alls, en del går en kort sträcka, en del medellångt, och en del ganska långt. Men hur stor andel eller antalet älgar som rör sig dessa olika sträckor är dock svårt att uttala sig om.
(Jonas Malmsten)
Ser ni skillnad i älgarnas rörelser i vissa temperaturintervall, exempelvis på senhösten när temperaturen blir kallare än t.ex. -10C till -15C, eller efter att temperaturen ökar markant efter en längre köldperiod?
Svar: Vi ser inte en direkt koppling till enskilda temperaturintervaller men vi kan se att älgar rör sig mindre när det blir varmt under sommaren. Under vintertid rör de sig mycket mindre än under andra årstider.
(Wiebke Neumann)
Förändras rörelseaktiviteten i direkt anslutning till ett större snöfall/snöstorm och påverkar lufttryckets fluktuationer?
Svar: Än så länge har vi inte tittat på det, delvis för att det saknas data på lokalnivå; var en enskild älg står vid en viss tid och hur snöförhållande ser ut just vid denna plats och tidpunkt. Vi har ett examens arbete ute där vi vill gärna titta närmare på rörelse och kraftiga ändringar i temperatur (halsbandet samlar in dessa data också) så, jag hoppas vi kan svara på detta bättre framöver.
(Wiebke Neumann)
Varför ser man inga älgtjurar på vandringen?
Svar: Man ser älgtjurar lite då och då men de är mycket svårare att identifiera eftersom de har fällt hornen. Ett tränat öga kikar på hållningen, kroppsformen, rosenstockarna (där hornen suttit), efter penisen, och hakskäggets form.
(Jonas Malmsten)
Med tanke på att Jokern fortfarande är kvar i sitt vinterbete så har jag en fråga. Kan en vandringsälg bli stationär älg eller tvärt om?
Svar: Ja, vi har exempel på att vandrande älgar kan bli stationära. Det är inte ovanligt att vi ser att äldre djur antingen verkar bli klokare med åren eller så blir de tröttare. De återkommer alltid till samma sommarområde, men vinterområdet tenderar till att vara närmare och närmare sommarområdet med åren.
Hos tjurar som Jokern har vi sett att vissa år är de kvar väldigt länge på sitt vinterområde, i vissa fall kan först under sommaren sakta börja dra sig tillbaka till sommarområdet. Det området som drar är där korna brunstar och det är dit de slutligen återvänder.
(Göran Ericsson)
Under 1860-1965 flottades det timmer i Ångermanälven. Älgarna har ju vandrat i 9000 år. Hur klarade de timmerflottningen? Vet ni det?
Svar: Jag har konsulterat min kollega Kjell Danell som ingående studerat framförallt dokumentationen från alla norrländska revirförvaltare. Kjell svarade mig så här:
”Älgvandringar nämndes inte av revirförvaltarna någonstans i Norrland under senare delen av 1800-talet. Kanske var de så få att de inte märktes.”
I tillägg till det så bedömer jag att huvuddelen av älgarna – de få som fanns kvar - hann vandra före timret släpptes på. Älven var i många fall sista anhalten, mycket timmer kom vi uppdämda sjöar och mindre vattendrag som så småningom kom till älvarna.
(Göran Ericsson)
Vandrar älgar även i södra Sverige?
Svar: Ja, älgar vandrar även i södra Sverige mellan sommar- och vinterområdet. Det är en lägre andel av alla älgar som gör det, och de som vandrar, vandrar kortare sträckor. Vandringen är inte heller kopplad eller kanaliserad till vissa delar av landskapet som det är på flera ställen i norr. Så det gör att vi människor inte uppmärksammar det på samma sätt som i norra Sverige.
(Göran Ericsson)
Varifrån kommer alla älgar som passerar Kullberg och varför väljer djuren denna plats att korsa älven? Vart vandrar de sedan?
Svar: Huvuddelen av älgarna kommer från områden 5-20 km sydväst Kullberg.
Geografin och landskapet leder älgarna fram till Kullberg. Den bästa lösningen energimässigt gör troligen att de hamnar där år efter år. Några älgar tar sig över, men de flesta älgarna du ser på SVT kommer faktiskt att korsa älven någon kilometer norrut.
Huvuddelen av älgarna kommer att passera älven, några stannar till ganska snart efter passagen, andra kan gå upp till 20-30 km till.
(Göran Ericsson)
Är det inte farligt för älgarna att passera Kullberg? Med tanke på trafik och byggnader.
Svar: Den stora faran är nog trafiken, men olycksrisken för älg är högre vintertid än nu på våren. Nu när de vandrar är de lite mer uppmärksamma på ljud vilket gör att de kanske inte väljer att ta sig över älven om de hör trafikljud. Dock, äldre mer erfarna djur brukar vara mer självsäkra och behöver inte påverkas av fasta föremål som byggnader.
(Göran Ericsson)
Går älgarna vid Ångermanälven västerut på våren?
Svar: Huvuddelen av älgarna som vandrar går väst och nordväst från området runt Junsele.
(Göran Ericsson)
Är alla älgar vandringsälgar?
Svar: Den frågan svarar Göran Ericsson på i denna film.
På denna sida hittar du alla frågefilmer vi gör under perioden som Den stora älgvandringen pågår.
Varför vandrar älgar?
Svar: Det berättar forskare Wiebke Neumann i denna film.
Hur har Jokern och Ärrade damen rört sig tidigare år?
Svar: Det har vi berättat om i två filmer:
Ärrade damens rörelser – Från att hon fick sitt GPS-halsband den 20 mars 2019 till den 20 april 2021.
Jokerns rörelser - Från att han fick sitt GPS-halsband den 20 mars 2019 till den 20 april 2021.
Varför kommer det ingen älg i tv-programmet?
Svar: Det enkla svaret är att det inte börjat vandra ännu. Förra året simma den första älgen över den 28:e april om jag kommer ihåg rätt. Det finns en hel älg i området men de står kvar på sina vinterområden. De märkta älgarna vi följer står också kvar på sina vinterområden. Varför är det senare i år? Troligen en kombination av snöförhållanden, det dåliga vädret fram till i dag och den kraftiga vinden.
(Göran Ericsson)
Jag tittade på filmerna om Jokern och Ärrade damen. Vandrar de ensamma tillbaka eller är de fler? Jokern kom ensam i till entrén förra året. Andra kommer flera stycken upp emot 10 eller fler.
Svar: En del vandrar ensamma, en del vandrar med andra älgar ett tag. De har inget fast resesällskap förutom korna med sina fjolårskalvar, få älgar ska till samma ställe. Att vi ser flera älgar på samma ställe som i Kullberg beror på att många älgar har kommit fram till att det är ett bra ställe att ta sig över. På väg dit, kanske i närheten av Kullberg så sammanstrålar de och vi ser flera älgar tillsammans. När de tagit sig över kan de vandra ett tag tillsammans. Men så stannar en älg till för att den framme, en annan viker av i en delvis annan riktning, en tredje träffar en nyälg som den slår följe med ett tag.
(Göran Ericsson)
Jag undrar om älgar sover mycket under ett dygn? När förflyttar de sig oftast - är det under skymning och gryning? Rör de sig på nätterna?
Svar: Älgarna är stilla ganska mycket under ett dygn - då antingen sover de eller idisslar och det sker både dag som natt. Regelbunden idissling är viktigt för deras väl och ve. De rör sig mest, precis som du skriver, under skymning och gryning. För tjurarna sker en påtaglig ökad aktivitet under parningssäsongen i september-oktober, då de inte är stilla lika mycket. De äter dessutom betydligt mindre, eller nästan ingenting under denna period till förmån för att vara ute och söka efter hondjur under brunsten. Längst ner på denna sida finns länkar till rapporter från våra olika älgstudieområden i hela landet och dessa rapporter finns mycket information om älgarnas aktivitetsmönster. Trevlig läsning!
(Jonas Malmsten)
Jag noterar att man på SLUs WRAM-sida kan följa djur och även kan följa vissa vandringsmönster för djur i grannländer. Finns det planer och finansiering att utöka GPS-märkningen av djur i Finland och Norge?
Svar: Det finns motsvarande forskning både i Norge och Finland som utförs av våra kollegor där. I Norge är detta en bra ingång.
Vi har genom åren haft flera gränsöverskridande projekt med våra norska kollegor bland annat projektet Älg i Mittskandia. Just nu pågår ett gränsöverskridande projekt – Grensevilt 2 – som liksom Älg i Mittskandia tittar på hur regional samförvaltning över en riksgräns bäst kan ske.
(Göran Ericsson)
Jag hittade bara en GPS-märkt älg i Finland i databasen och den informationen är väldigt gammal.
Svar: I princip visar WRAM bara älgar som ursprungligen är märka i Sverige. Finland har inte märkt lika många djur.
(Göran Ericsson)
Kan ni förklara de standardiserade benämningarna ni väljer att använda på sidan WRAM? Vad betyder t.ex. HA F 7351 (6840) eller HK M 9945 (9929)?
Svar: Bokstäverna före är kod för var älgen ursprungligen är märkt.
HA=Hapararande, HK= Haparanda Kalix.
F=hondjur (female), M=handjur (male)
(XXXX) tidigare halsbandnummer
(Göran Ericsson)