Utbildningsplan och examen Veterinärprogrammen

Korta fakta

330 Högskolepoäng

Programkod: VY013
Fastställd av: Utbildningsnämnden, 2022-09-08
Reviderad: 2024-12-16
Reviderad av: Programnämnden för utbildning inom veterinärmedicin och husdjursvetenskap
SLU ID: SLU.ua.2024.3.1-4110
Utbildningsplanen gäller från: HT 2025
Ansvarig programnämnd: Programnämnden för utbildning inom veterinärmedicin och husdjursvetenskap

Behörighetskrav

För att bli antagen till Veterinärprogrammet krävs, förutom grundläggande behörighet, särskild behörighet enligt följande:

• Biologi 2
• Fysik 2
• Kemi 2
• Matematik 4

alternativt

• Biologi B
• Fysik B
• Kemi B
• Matematik D

Det finns fler ersättningsmöjligheter för de kurser som krävs för behörighet.

Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

För tillträde till de kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som anges i respektive kursplan.

Innehåll

Beskrivning av programmet

Programmet syftar till att ge studenterna en veterinärmedicinsk utbildning avseende djursjukvård för enskilda individer och djurgrupper, för djurslag i människans omvårdnad. Däri ingår förebyggande hälsoarbete, avlivning, slakt, smittskydd, säker livsmedelsproduktion och veterinärmedicinskt folkhälsoarbete inom begreppet One health. En viktig del av utbildningen ger kunskaper om säkra livsmedel och detta inkluderar uppfödning av lantbrukets djur samt produktion, distribution och hantering av livsmedel.

Viss del av utbildningen utgörs av extern praktik som genomförs i veterinär verksamhet runt om i landet. Praktiska övningar på levande djur, organ och attrapper förekommer, liksom dissektioner och obduktioner av olika djurslag. Fysiskt ansträngande moment förekommer i utbildningen.

Under det första året ingår ämnesområden som är nödvändiga för att förstå uppbyggnaden och funktionen hos det friska djuret. Därefter undervisas hur sjukdomar hos djur uppkommer, utvecklas och manifesteras, hur läkemedel utövar sina effekter och principer för ett optimalt läkemedelsval. De inledande åren innehåller också undervisning om hur arv och miljö påverkar hälsa, beteende, välfärd, produktion och prestation hos våra husdjur. Här ligger också klinikförberedande praktisk färdighetsträning.

Under de kliniska åren, årskurs 4-5, får studenterna träning i att bedöma sjukdomstecken och att tillämpa och kritiskt värdera de metoder som används för att utreda, åtgärda, behandla samt förebygga sjukdom hos såväl enskilda djur som i djurgrupper. I de kliniska kurserna ingår också ingår fortsatt praktisk färdighetsträning samt att värdera ekonomiska och djuretiska konsekvenser vid terapi och att tillämpa en helhetssyn i frågor som rör djurskydd, smittskydd och hållbarhetsaspekter samt att arbeta enligt gällande lagstiftning.

I programmet ingår återkommande undervisning och träning i professionell utveckling samt vetenskapligt förhållningssätt, som syftar till att förbereda studenterna för den framtida yrkesrollen. Studenterna ska bli medvetna om det ansvar för kommunikation med djurägare, medarbetare, näringsliv, myndigheter och samhället i övrigt som den veterinära yrkesrollen innebär. Skriftlig och muntlig presentation, självständigt kunskapssökande med kritisk källgranskning, samt förmåga till analys och syntes tränas under utbildningen. Studenterna gör även bedömningar av frågeställningar som anknyter veterinärmedicin till humanmedicin, biologi, husdjurs- och livsmedelsvetenskap.

Programmet avslutas med ett självständigt arbete (masterarbete) på 30 hp, där studenten både experimentellt och teoretiskt får tillämpa sina fördjupade kunskaper, förmågor och förhållningssätt på en frågeställning inom veterinärmedicin.

Programmet ges huvudsakligen på svenska. En stor del av undervisningen sker i grupper och av den schemalagda tiden är en omfattande del obligatorisk. En stor del av anvisad litteratur är på engelska.

Utbildningen behandlar olika aspekter av ekologiska, socioekonomiska och arbetsmiljörelaterade hållbarhetsperspektiv.

En väl fungerande studiemiljö präglas av öppenhet, jämställdhet och ett inkluderande sätt. SLU har ett aktivt arbete för jämställdhet och lika villkor, vilket främjar ett klimat som tar tillvara den mångfald som anställdas och studenters olika bakgrund, livssituation och kompetens tillför.

Kurser i programmet

VM = veterinärmedicin
HV = husdjursvetenskap

Samtliga kurser är obligatoriska

År 1

• Grundläggande anatomi, vävnadshistologi och biokemi, 30 hp (VM, G1N)
• Fördjupad anatomi, organhistologi och fysiologi, 30 hp (VM, G1N)

År 2

• Djurhållning och djurvälfärd, 9 hp (VM/HV, G1F)
• Infektionsbiologi, 21 hp (VM, G1F)
• Allmän patologi och tillämpad immunologi, 10 hp (VM, G1F)
• Speciell patologi, 14 hp (VM, G1F)
• Veterinärmedicinsk genetik, 6 hp (VM, G1F)

År 3

• Farmakologi och toxikologi, 14 hp (VM, G2F)
• Försöksdjursmedicin, 3 hp (VM, G2F)
• Vetenskaplig metodik, 13 hp (VM, G2F)
• Livsmedelssäkerhet, 15 hp (VM, G2F)
• Kliniska färdigheter 1, 15 hp (VM, G2F)

År 4-5

• Kliniska färdigheter 2, 11 hp (VM, A1N)
• Klinisk veterinärmedicin 1, 13 hp (VM, A1F)
• Klinisk veterinärmedicin 2, 66 hp (VM, A1F)
• Klinisk veterinärmedicin 3, 30 hp (VM, A1F)

År 6

• Självständigt arbete i veterinärmedicin, A2E, 30 hp (VM, A2E)

För varje kurs i programmet finns en kursplan som anger vad som gäller specifikt för den kursen. Detaljerad information om när kurserna ges finns i ramschemat på SLU:s studentwebb.

Mål

Allmänna mål

De allmänna målen för utbildning på grund- respektive avancerad nivå beskrivs i högskolelagen 1 kap 8-9 §§.

Mål för examen

I enlighet med bilagan till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet ska studenten uppfylla följande mål för veterinärexamen:

För veterinärexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som veterinär.

Kunskap och förståelse
För veterinärexamen ska studenten:

• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
• visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det veterinärmedicinska området, inbegripet fördjupade kunskaper om djurens sjukdomar och skador,
• visa insikt i djurhållningens förutsättningar, funktion och interaktion med miljön och samhället såväl nationellt som internationellt,
• visa kunskap om ekonomi, organisation och författningar som är av betydelse för det veterinära området.

Färdighet och förmåga
För veterinärexamen ska studenten:

• visa förmåga att självständigt diagnostisera sjukdomar och skador hos djur samt besluta om och utföra adekvat medicinsk och kirurgisk behandling inom grundläggande djursjukvård,
• visa förmåga att genomföra åtgärder inom förebyggande djurhälsovård,
• visa förmåga att identifiera problem och vidta nödvändiga åtgärder avseende samhällets krav på djurskydd, smittskydd och säkra livsmedel,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
• visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det veterinära området med olika grupper samt kritiskt granska, bedöma och använda relevant information,
• visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper och,
• visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings-, utvecklings- och utredningsarbete eller självständigt arbeta med andra kvalificerade uppgifter inom det veterinära området och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För veterinärexamen ska studenten

• visa förmåga till helhetssyn i sin yrkesutövning och utifrån ett vetenskapligt synsätt kunna göra bedömningar med beaktande av folk- och djurhälsomässiga, ekonomiska, miljömässiga och etiska aspekter,
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot djur och djurägare,
• visa förmåga att bedöma sina egna gränser i yrkesutövningen, och
• visa förmåga att självständigt identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens.

Examen

Examen som utbildningen syftar till

Veterinärprogrammet syftar till en veterinärexamen som är en yrkesexamen. Kurserna i programmet kan möjliggöra även andra examina om kraven för dessa uppfylls. Se SLU:s lokala examensordning.

Studenter som uppfyller fordringarna för examen får på begäran ett examensbevis med benämningen veterinärexamen (Degree of Master of Science in Veterinary Medicine).

Examenskrav

Veterinärexamen enligt utbildningsplan för Veterinärprogrammet uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 330 högskolepoäng programkurser, inklusive alla obligatoriska kurser och 30 hp självständigt arbete (A2E).

Övergångsbestämmelser

Versionshantering av utbildningsplanen, version 2: Justering av kurslistan. Den student som påbörjat utbildningen enligt version 1 av utbildningsplanen kan utan några särskilda åtgärder fortsätta i högre årskurser enligt version 2.

Övrig information

Allmänna bestämmelser för utbildning på grund- och avancerad nivå

Mer information om terminstider, examination, tillgodoräknande finns i utbildningshandboken på SLU:s studentwebb.

Möjlighet till fortsatta studier

Den student som har fullgjort utbildningen på Veterinärprogrammet med avlagd examen har möjlighet att fortsätta sina studier på forskarnivå.