Frågor och svar om arter och natur

Sidan granskad:  2026-04-15

Här hittar du svar på frågor och fakta om arter och natur.

Översikt

Vad är Artportalen och Artportalen mobil?

Artportalen är ett system för observationer av Sveriges vilda växter, djur och svampar. Systemet består av en databas med flera tillhörande tjänster för rapportering, sökning och hantering av artobservationerna. Artportalen är öppen för alla att använda för rapportering och sökning bland de miljontals fynduppgifter som privatpersoner såväl som yrkesverksamma naturvårdstjänstemän och forskare har bidragit med.

Stegvis kommer Artportalen flytta till en ny teknisk miljö: Artportalen mobil.Här når du Artportalens mobilanpassade funktioner I Artportalen hittar du tills vidare alla funktioner. Funktionalitet som du hittar via Artportalen mobil.

Artportalen utvecklas och drivs av SLU Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet och finaniseras delvis Naturvårdsverket.

Vad är Artfakta?

I Artfakta hittar du taxonsidor där enskilda arters taxonomi, kännetecken, ekologi och utbredning presenteras. Här finns artnycklar, bilder och fågelljud som kan hjälpa dig göra korrekta artbestämningar. Du kan också navigera i organismvärlden via släktträdet eller söka ut viss naturvårdsinformation genom att filtrera t ex rödlistans bedömningar av arters hotstatus och utdöenderisk.

Förutom att hitta enskilda arters information på taxonsidorna kan du även:

Vad är biologisk mångfald?

Biologisk mångfald definieras ofta internationellt som "Variationsrikedomen bland levande organismer i alla miljöer samt de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår”. 

Vad är invasiv främmande art?

Främmande arter är utan tvekan en viktig och helt integrerad del av svenskt jord- och skogsbruk, och främmande arter trivs och frodas i våra trädgårdar. Men vissa nykomlingar – de s.k. invasiva arterna - kan ställa till stora problem och påverka den biologiska mångfalden.

Vad är ekosystemtjänster?

Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Begreppet och tankesättet används för att synliggöra de värden som naturen och den biologiska mångfalden ger oss människor.

Vad är grön infrastruktur?

Grön infrastruktur är ekologiskt funktionella nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras, samt att för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet. Begreppet grön infrastruktur har sin grund i Konventionen om biologisk mångfald; CBD. 

Vad är EU:s art och habitatdirektiv?

För att motverka förlust av biologisk mångfald har EU:s medlemsländer antagit flera direktiv, bland annat art- och habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG). I direktivet finns listade arter och naturtyper som är av intresse att bevara för att säkra den biologiska mångfalden inom EU:s medlemsländer.

Vad är miljöövervakning?

Miljöövervakning kan t.ex. innebära att regelbundet återkomma till ett antal platser för att metodiskt följa upp tillståndet för en art. I Sverige pågår ett antal långsiktiga satsningar på miljöövervakning.

I Sverige genomförs miljöövervakning på olika geografiska nivåer, i olika naturtyper och av flera myndigheter och aktörer. 

Vad är en fridlyst art?

Fridlysning innebär ett direkt skydd enligt lag från att samla in, skada eller störa arten.

En fridlyst art är en art som enligt lag är skyddad från att skadas, plockas, eller på något annat sätt påverkas negativt av människor. Fridlysning sker ofta nationellt och gäller särskilt hotade eller unika arter i Sverige. Lagen som reglerar detta är främst miljöbalken, och Naturvårdsverket beslutar vilka arter som ska fridlysas. Exempel på fridlysta arter i Sverige är blåsippa, orkidéer, fjällräv och vissa groddjur. Fridlysningen kan gälla i hela landet eller en viss region.

Vad är en skyddad art?

Arter som är skyddade genom olika nationella eller internationella regelverk.

Begreppet skyddad art används ofta för arter som är skyddade enligt specifika lagar, direktiv eller internationella avtal. Skyddsklassning kan baseras på nationella lagar, EU-direktiv (som fågeldirektivet och habitatdirektivet) eller internationella konventioner (som CITES). Till exempel skyddar CITES avtal vissa arter från handel, medan fågeldirektivet skyddar fågelarter inom EU. 

Fynduppgifter som lagras av SLU Artdatabanken omfattas av offentlighets- och sekretesslagen (OSL, SFS 2009:400) och hanteras i enlighet med svensk lagstiftning. Grundprincipen är att fynduppgifterna ska vara öppna och tillgängliga för alla. Arter som finns upptagna på SLU Artdatabankens lista över nationellt skyddsklassade arter, klass 3-5, döljs dock för publik visning och hanteras mer restriktivt. En fynduppgift döljs antingen automatiskt i Artportalen för att arten är upptagen på SLU Artdatabankens lista över skyddsklassade arter eller för att användaren själv valt att dölja fynduppgiften. En dold fynduppgift visas inte publikt i Artportalen utan endast för dem som har behörighet att se den.

Vad innebär diffusering i samband med skyddsklassning
Att en art diffuseras betyder att vi i Artportalen ”otydliggör” positionen för fyndet i olika hög grad beroende på hur lätt det är att själv räkna ut var det borde vara. En art som bara häckar i bergsbranter behöver högre grad av diffusering än en art som växer på ett talrikt substrat.

Vad är en rödlistad art?

En rödlistad artart som utifrån utdöenderisk har kategoriserats enligt Internationella naturvårdsunionens (IUCN:s) kriterier i någon av kategorierna DD, NT, VU, EN, CR eller RE. 

Arter i någon av kategorierna DD, NT, VU, EN, CR eller RE betecknas i Sverige som rödlistade arter. Termen hotade arter avser arter i någon av kategorierna VU, EN och CR. Arter som faller ut i kategorin ”LC – livskraftig” betraktas däremot inte som rödlistade i Sverige.

 

En rödlistad art har inget lagligt skydd, även om en rödlistad art också kan vara fridlyst eller skyddsklassad. I Sverige har rödlistan alltså ingen formell juridisk status, men används inom naturvårdsarbetet som ett av flera underlag vid prioritering av naturvårdsåtgärder eller i arbetet med skyddade områden.

Vad är skillnaden mellan rödlistade, fridlysta och skyddade arter?

I Sverige används begreppen fridlysta arter, skyddade arter och rödlistade arter för att beskriva olika typer av skydd och bedömningar för växter och djur i naturen. Här är de viktigaste skillnaderna i korthet:

  • Fridlysta arter är lagligt skyddade inom landet.
  • Skyddade arter har ett bredare skydd enligt nationella och internationella lagar.
  • Rödlistade arter är kategoriserade utifrån risk för att dö ut, utan att ha ett juridiskt skydd.

Vad är en naturvårdsart?

Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för arter som behöver uppmärksammas inom naturvården; arter som är extra skyddsvärda, antingen genom att själva vara av särskild vikt eller genom att peka på att områden eller naturtyper är särskilt viktiga ur ett naturvårdsperspektiv. I begreppet ingår rödlistade arter, fridlysta arter och sådana som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv, signalarter (indikerar artrikedom), ansvarsarter (sådana som har en stor andel av sin population i Sverige), samt nyckelarter (arter som bär upp artsamhällen).

Mer om skydd av arter

Flera av Sveriges arter är skyddade med stöd av olika nationella eller internationella lagar och konventioner.

Organismgrupper - en funktionell indelning

SLU Artdatabanken arbetar långsiktigt med att analysera, sammanställa och tillgängliggöra information om svenska arter. Arbetet genomförs gruppvis i så kallade organismgrupper, där varje grupp har minst en ansvarig person. Huvudsakligen är detta en funktionell gruppindelning - för att göra det enklare att jobba -  även om de flesta av våra organismgrupper också är systematiska grupper. Avsikten är att alla svenska arter och artgrupper ska tillhöra en organismgruppsansvarig person hos oss.

Organismgrupper:

Till varje organismgrupp finns en expertkommitté knuten. Ledamöternas huvuduppgift är att bedöma status och trender för landets arter inför rödlistning och EU-rapportering. 

Naturtyper - en indelning

För att enklare överblicka den svenska naturens mångformighet kan landskapet delas in i ett antal naturtyper. SLU Artdatabanken arbetar med naturtypsindelning på flera olika nivåer, som ett led att underlätta arbetet med miljöövervakning och uppföljning. 

Lista över naturtyper som Sverige rapporterar till EU

Den svenska rödlistan är en sammanställning över enskilda arters utdöenderisk. Bedömningarna görs utifrån kriterier som utvecklats av den internationella naturvårdsunionen (IUCN). Rödlistan är ett av de underlag som används för att göra prioriteringar inom naturvården. En vanlig art kan bli rödlistad på grund av att populationen minskat kraftigt. Även arter som inte minskar, men som är sällsynta och har en mycket begränsad förekomst kan bli rödlistade. Nästa rödlista publiceras 2026.

Arter i någon av kategorierna DD, NT, VU, EN, CR eller RE betecknas i Sverige som rödlistade arter. Termen hotade arter avser arter i någon av kategorierna VU, EN och CR. Arter som faller ut i kategorin ”LC – livskraftig” betraktas däremot inte som rödlistade i Sverige.

SLU Artdatabanken samarbetar med ett antal expertkommittéer. Ledamöternas huvuduppgift är att bedöma status och trender för landets arter inför rödlistning och EU-rapportering. I arbetet ingår också att stödja och främja rapporteringen till Artportalen och ofta även att ta fram fakta om arter som publiceras i Artfakta. En del ledamöter deltar i arbetet med Åtgärdsprogram för hotade arter och några med rödlistning av arter på Europanivå.

Vad innebär verifiering (kvalitetsgranskning) i Artportalen

Verifiering är ett viktigt led i att kunna kvalitetssäkra fynd i Artportalen. Det  sker på tre nivåer – den första vid rapporteringen, den andra vid exponeringen för kunniga andra användare och den tredje vid den praktiska verifiering, s.k. expertverifiering.

apomiktisk småart En apomiktisk art bildar frön asexuellt, utan föregående befruktning eller rekombination, vilket innebär att avkomman blir genetiskt identisk med moderplantan och att varje släktlinje upprätthåller sina specifika egenskaper. En småart är en apomiktisk art i en grupp med talrika närstående apomiktiska arter, som hökfibblor Hieracium (>1 000 svenska arter), maskrosor Taraxacum (>600), majsmörblommor (aggregat) Ranunculus auricomus agg. och björnbär Rubus subgen. Rubus. Mindre antal apomiktiska arter förekommer även i andra växtsläkten och familjer (bland ”vanliga” sexuella arter) som exempelvis gräs (rör Calamagrostis och gröen Poa), brudsporrar Gymnadenia, hagtornar Crataegus, fingerörter Potentilla och kattfötter Antennaria.

boplikt  Lagstadgad skyldighet för fastighetsägare att själva bo i, eller se till att bostaden är bebodd året runt, ofta med syfte att förhindra att åretrunthus blir fritidshus och för att motverka avfolkning.

extrema fluktuationer Extrema fluktuationer kan sägas förekomma hos arter om deras populationsstorlek eller utbredning varierar kraftigt, i typiska fall mer än en tiopotens uppåt eller nedåt. flaggskeppsart Karismatisk, ofta hotad art som valts ut som symbol för att representera en livsmiljö och dess arter. Om den arten räddas räddas även många andra krävande arter som lever i samma miljö.

fragmentering När en eller flera arters sammanhängande habitat (livsmiljöer) delas upp i mindre, isolerade ”öar” genom mänsklig aktivitet som jordbruk, skogsbruk eller infrastruktur. Fragmenteringen leder till att populationer i de olika fragmenten får svårare att interagera och sprida sig mellan lämpliga livsmiljöer.

förbruning Innebär att vatten färgas mörkt av att organiskt material som läcker ut från omgivande mark.

infrastruktumiljöer Miljöer skapade eller påverkade av mänsklig infrastruktur (t.ex. vägkanter, järnvägsbankar, kraftledningsgator) som fungerar som viktiga livsmiljöer och spridningsvägar för arter. Dessa biotoper är avgörande för att koppla samman landskapet (grön infrastruktur) och utgör ibland en sista utpost för hotade arter.

kantzoner/marginalmarker Människoskapade områden i direkt anslutning till betad eller plöjd mark (jordbruksmark) men med mer extensiv skötsel. Exempel är åkerholmar, åkerrenar, bryn och obrukade sträckor intill vattendrag.

konfidensintervall Ett mått på osäkerheten vid statistiska mätningar t.ex. vid skattning av populationsmedelvärden och trender.

konnektivitet Hur olika habitat (livsmiljöer) är förbundna med varandra. Strukturell konnektivitet avser habitatens fysiska förbindelse med varandra (dvs. om en art kan ta sig mellan habitaten). Funktionell konnektivitet avser huruvida förbindelserna används (dvs. rör sig arten verkligen mellan de olika habitaten).kontinuitetsskog Skog som har haft en obruten kontinuitet av träd under lång tid, ofta flera hundra år.

kryptiska taxa Två eller flera taxa, vanligen arter, som är närmast identiska vad gäller utseende (morfologi) och därmed är mycket svåra att skilja, men som ändå är genetiskt och biologiskt skilda åt och inte kan föröka sig med varandra.

lichenikol Svamp som växer på en lav.

luckdynamik Företeelse i mer eller mindre naturlig (orörd) skog där små luckor uppkommer genom att träd dött eller fällts av vinden och där plantor av ett eller flera trädslag får tillfälle att utvecklas.

lärkruta En 16–20 kvadratmeter osådd ruta i ett spannmålsfält. I lärkrutan blir vegetationen glesare vilket gör att sånglärkor lättare kan hitta mat i form av insekter, andra ryggradslösa djur och frön.

marginalmarker Se kantzoner

mellanbygd Trakt mellan slättbygd och ren skogsbygd. Hyser ofta förhållandevis mycket öppna betesmarker med god konnektivitet.

naturskog Skog som har utvecklats fritt under lång tid utan påverkan från modernt skogsbruk. Utmärker sig genom flerskiktade och olikåldriga bestånd med olika trädslag och gott om död ved i olika nedbrytningsstadier. Detta innebär livsrum för många krävande, specialiserade arter.

nollgenomgång Dag då temperaturen växlar runt noll grader, dvs. då ett och samma dygn har temperaturer över och under 0ºC.

pals, palsmyr Pals är en torvstruktur med en ständigt frusen kärna så att torvytan reser sig upp till 7 meter över omgivande mark. Finns idag i Sverige endast i kalla, nederbördsfattiga delar av norra Norrbottens län. En palsmyr är en torvmark med palsar och andra relaterade strukturer som palskar (vattensamlingar som bildats där en pals har kollapsat). Palsmyrar är viktiga häckningsmiljöer för många våtmarksfåglar.

pontokaspisk Från området kring Svarta och Kaspiska havet.

ruderatmark ”Skräpmark” som har påverkats, och eventuellt fortfarande påverkas, av mänsklig verksamhet. Detta leder till att marken saknar täckande växtlighet, bl.a. upplagsplatser, mark med schaktmassor, gammal industrimark, banvallar och soptippar.

saprotrof Organism som får sin energi och näring genom att bryta ner dött organiskt material. Det är bara svampar och bakterier som är saprotrofer.

småart Se Apomiktisk småart.

småbiotoper Mindre mark- och vattenområden i jordbrukslandskapet, t.ex. alléer, källor med omgivande våtmark, odlingsrösen, pilevallar, småvatten och våtmarker (inklusive öppna diken), stenmurar och åkerholmar.

svämplan Den yta som byggts upp av sediment kring ett vattendrag och som översvämmas då och då.

trakthyggesbruk Den dominerande metoden i svenskt skogsbruk, där skogen avverkas i sin helhet (kalhygge) och ersätts med nyplanterad eller sådd skog.
trofisk kaskad Ekologiskt händelseförlopp till följd av förändrat antal toppredatorer i ett ekosystem. En ekologisk kedjereaktion där förändringar i antalet toppredatorer fortplantar sig nedåt i näringsväven och dramatiskt påverkar lägre trofiska nivåer, inklusive bytesdjur, växtätare och primärproducenter.

tröskelvärde för rödlistning Gränsvärde för minskningstakt, antal lokalområden, förekomstarea, utbredningsområde eller populationsstorlek som avgör om en art uppfyller minst ett av kriterierna A-E för rödlistning

utdöd Art som av olika anledningar, ofta genom mänsklig påverkan, inte längre finns kvar inom ett geografiskt område (till exempel en nation) eller i världen. En art bedöms som Nationellt utdöd (RE) i Sverige när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen i landet har dött eller försvunnit från landet. Om det rör sig om en art som är endemisk i Sverige betyder det att arten också är Utdöd (EX) globalt. Tillfälligt besökande individer av arter som tidigare dött ut, till exempel tofslärka, lunnefågel eller mellanspett, eller tillfälliga fynd av till exempel loppört eller oljedådra, föranleder ingen ändring av klassificeringen som RE så länge de inte bevisligen har återetablerat en population.

utdöendeskuld Handlar om arter som finns kvar i ett område men som förr eller senare kommer att försvinna på grund av att miljöförhållandena blivit ogynnsamma. Exempelvis kan redan etablerade individer av långlivade arter fortleva i ett område under lång tid utan att föröka sig. Det kan också handla om att fragmentering av landskapet resulterat i små och isolerade populationer med låg sannolikhet för långsiktig överlevnad.

utrotad Art som av människan aktivt har jagats eller förföljts så mycket att den inte längre finns kvar inom ett geografiskt område eller i världen.